Vi föredrar röster som matchar budskapet och sammanhanget

Gláucia Laís Salomão är lingvist och röstforskare vid Stockholms universitet. I ”Förmiddag P4 Väst” intervjuas hon om vilka röster vi föredrar – och hur vi kan förbättra vår egen röst.

– Rösten ger en tydlig bild av vem talaren är och vilket känsloläge talaren befinner sig i. Och detta sker långt innan en hel mening har hunnit uttalas, säger Gláucia Laís Salomão.

Rösten har alltså stor betydelse för vad vi förmedlar till lyssnaren, inte bara orden i sig.

– Vi föredrar röster som upplevs som fria från ansträngning och som matchar budskapet och sammanhanget. Om man till exempel har en ledarroll, där besluten påverkar många, är det viktigt att rösten signalerar tillit och skapar trygghet. En sportkommentator kan å andra sidan leva sig in i matchen och höja både tempo och röstläge inför en målchans, för att på så sätt bygga upp spänning och entusiasm hos lyssnaren.

Rösten är ett kraftfullt redskap

Gláucia Laís Salomão menar att rösten är minst lika kraftfull som vårt utseende när det gäller att göra intryck på omvärlden.

– Men vi vet ofta betydligt mindre om hur vi låter än om hur vi ser ut. Ett första steg till att få koll på våra röster är att våga lyssna på hur vi faktiskt låter. Kanske upplever vi att vår röst inte speglar vilka vi egentligen är och att vi därför vill förändra den.

Rösten och talet bär på drag som vi omedvetet har utvecklat genom livet, och de kan i viss mån formas om. Egenskaper som tonläge, klangfärg och röstintensitet är inte helt fasta.

– Passa på att experimentera med rösten och pröva att modifiera ditt sätt att tala, säger Gláucia Laís Salomão. Du kanske kommer att märka att även lyssnarens attityd gentemot dig förändras.

Lyssna på programmet här! m4a, 7.1 MB.

Rösten som känsloförmedlare – från hjärna till hjärna

Gláucia är även intervjuad i tidningen VI, där hon berättar om sitt nuvarande forskningsprojekt på SUBIC, Centrum för hjärnavbildning vid Stockholms universitet.

”Inom lingvistiken är det ofta fokus på den språkliga betydelsen i det som sägs, men jag vill se paralingvistiskt på det hela, alltså: vad händer i en röst, när man uttrycker en känsla?” säger hon.

Gláucia vill dessutom ta reda på vad som händer i hjärnan hos den som lyssnar på talarens känslomässiga information. Och hon har redan fått fram flera intressanta resultat, som att liknande områden i hjärnan på någon som uttrycker en känsla – till exempel ilska, äckel och lättnad – kan aktiveras också hos mottagaren.

I artikeln diskuterar Gláucia även hemligheten bakom två kända röster, ”som är väldigt framgångsrika”: Bruno K. Öijer och Leif GW Persson.

Läs artikeln här:

En röststyrd värld