Studera hos oss

– Det bästa med lingvistik är bredden. Språk går att undersöka från så många olika vinklar: allt från hur barn lär sig sitt första språk till hur man lär datorer att förstå ”människospråk”. Lingvister kan vara hjärnforskare, beteendevetare och programmerare, men alla delar intresset för språk.

– Det bästa med utbildningen här på Stockholms universitet är det varierade upplägget och de engagerade föreläsarna. På kandidatprogrammet får man prova på lingvistikens olika inriktningar för att hitta det man är mest intresserad av.

– När jag började på kandidatprogrammet var jag orolig för att sticka ut som naturvetare. Det visade sig vara helt i onödan. Mina kursare hade pluggat allt från samhällsvetenskap till teknik och estetiska ämnen och med våra olika bakgrunder kunde vi hjälpa varandra. Lingvistik känns dessutom ofta mer som ett naturämne än som humaniora – det är en hel del laborationer och praktiska moment under utbildningen. 

Läs en längre intervju med Amanda

Om ämnet lingvistik

– Jag är döv och för mig känns det viktigt att lära mig mer om mitt eget språk. Genom att läsa teckenspråkslingvistik får jag en djupare förståelse för svenskt teckenspråk, för hur tecken har bildats och för hur de kan ha olika betydelser.

– I undervisning lär vi oss att analysera språk, bland annat genom att granska översättningar och teckenspråkiga filmer. Det har gjort mig mer medveten om vilka val jag gör som tolk och översättare. Jag tror att kvaliteten på mitt arbete blir bättre ju mer kunskap jag har om språkliga variationer.

Läs en längre intervju med Jonas

Om ämnet teckenspråk

– Jag kände att jag behövde ha mer språkteori än vad min språkteknologiutbildning hade gett mig. Dessutom ville jag komplettera min något torra tekniska utbildning. Jag har inget emot att studera och jobba med torra ”tekniksaker”, men jag vill ha förståelse för en större helhet.

– Det är värdefullt med en större teoretisk grund och förståelse för språkdelarna. Jag kan prata med teknologer och humanister som ”en av dem” och göra saker som jag inte skulle kunna göra som ren språkteknolog. Många högutbildade inom teknologi har svårt att förstå annat, men man bör kunna förstå humaniora för att göra ett bra arbete som teknolog. Jag vill inte vara teknikern som bara kan teknik.

– Vi har många teckenspråkstalare i Sverige, men generellt vet folk ganska lite om teckenspråk. Många tror fortfarande att teckenspråk är internationellt, men det finns ju massor av teckenspråk i världen. Jag vill bli teckenspråkstolk, för då får jag förena mina intressen för språk och människor.

– Som ny student i teckenspråk börjar du träna din språkfärdighet direkt. Flera av våra lärare är döva men väldigt vana vid att möta nybörjare i teckenspråk. Själv har jag haft teckenspråkiga i min närhet under uppväxten och det har fått mig att vilja lära mig mer.

– Studierna i teckenspråk har gett mig en ny förståelse för historien. Det är inte särskilt länge sen döva i Sverige inte fick använda teckenspråk i skolan, till exempel. 

Om ämnet teckenspråk

– Det är spännande att gå från teori till hur det funkar i praktiken. I grova drag kan man säga att mitt uppdrag är att få Googles sökfunktion att fungera bättre på svenska. Jag har väldigt roligt på jobbet och lär mig saker hela tiden.

– Det verkar som om fler och fler företag inom IT-branschen behöver lingvister och jag tror att det i framtiden kan bli ännu vanligare. Speciellt eftertraktade är lingvister som kombinerar kunskaper om språk med datorkunskap.

– Min forskning har handlat om betydelseförändringar i språket. Tidigare har man trott att ordbetydelser ändras på ett kaosartat sätt och att slumpen ligger bakom hur ord får nya betydelser och tappar gamla. Fascinerande nog finns det ett extremt komplicerat system för betydelseförändringar, det går att hitta mönster ungefär på samma sätt som väderprognoser.

Vår forskning inom datorlingvistik

– Det bästa med mitt jobb är att jag får syssla med mitt största intresse och dessutom arbeta i en flerspråkig miljö. Att inte bara forska om språken utan även på språken är ganska fantastiskt. Under en och samma dag kan man gå från ett möte på svenskt teckenspråk till ett seminarium på engelska till en föreläsning på svenska.

– Det svenska teckenspråket har en ställning motsvarande de officiella minoritetsspråken. Jag skulle uppmuntra alla som har möjlighet att prova på en kurs i något av dem, om inte av andra skäl, så för att få upp ögonen för kulturell och språklig mångfald här i Sverige. Just teckenspråket är extra spännande eftersom det är ett visuellt språk. Vem vill inte kunna slå över till ett språk där man kan kommunicera genom fönsterrutor, tvärsöver ett stort rum eller i en dålig ljudmiljö med oväsen eller hög musik?

Läs en längre intervju med Calle

– Jag var tidigt nyfiken på hur hjärnan bearbetar sekvenser, alltså den typen av abstrakta mönster som sträcker ut sig i tiden och som finns i språk, musik och dans. Senare blev jag intresserad av hur hjärnan klarar av att skapa mening bortom det som bokstavligen uttrycks.

Idag forskar Julia på vad som skiljer sig i hjärnan hos människor som tolkar samma bokstavliga mening på olika sätt.

– Vissa läser in mer mellan raderna, och jag är intresserad av hur hjärnan utvecklas att stödja det beteendet.

– Språket är ett fönster mot människans inre. Genom att studera språket med stringenta metoder förstår vi oss själva och kan bidra mer till samhället, och det kommer behövas i och med klimatförändringarna.

– Det bästa med lingvistik är att det är en paraplydisciplin med många olika inriktningar. Man kan läsa såväl datorlingvistik som fonetik, allmän språkvetenskap eller typologi. Alla har inte jättemycket med varandra att göra men alla förenas av intresset för språk.

– Jag är ursprungligen från Bulgarien och min nyfikenhet på små och ovanliga språk fick mig in på de skandinaviska språken. När jag kom till Sverige upptäckte jag lingvistik, ett ämne som passade mitt intresse för världen och för språk i allmänhet. Efter kandidatexamen läste jag masterutbildning i USA och kom sedan tillbaka till Stockholms universitet för att doktorera. 

– Jag gillar att fonetik är så tvärvetenskapligt. Det är ett språkämne och det handlar om talet — något som är väldigt viktigt för oss människor. Men det är också ett experimentellt och tekniskt ämne. Vi fonetiker mäter och räknar mycket, vilket gör oss lite udda på Humanistiska fakulteten.

– Jag kom in på fonetiken när jag var ung och spelade i band. Jag var intresserad av datorer och därför lockade fonetiklaboratoriet. Där fanns tidigt möjligheter att spela in ljud digitalt med hög kvalitet, där fanns ett ekofritt rum och jag kunde göra akustiska analyser av inspelningarna. Jag blev inblandad i forskningsprojekt och upptäckte ganska snart att jag trivdes med fonetisk forskning.