Skolan avgörande för ungas kunskap om sexualitet och relationer - men undervisningen brister

UngKAB23 är en nationell enkätundersökning som genomfördes under hösten 2023 av Folkhälsomyndigheten i samarbete med Statistiska centralbyrån (SCB). Undersökningen riktade sig till 40 000 slumpmässigt utvalda personer i åldrarna 16–29 år och syftade till att kartlägga ungas sexuella och reproduktiva hälsa och rättigheter (SRHR), relationer och sexliv.

En mer inkluderande och normkritisk undervisning behövs

De svarande anger att skolan är deras främsta informationskällan om sex och relationer, men att undervisningen fokuserar främst på kondomer, sexuellt överförbara sjukdomar och kroppen. Endast ett fåtal uppger att aspekter som könsidentiteter och sexuella identiteter tagits upp i undervisningen och under de hälsosamtal de haft på skolan. Folkhälsomyndigheten menar att detta riskerar att osynliggöra könsvariationer och elever som själva är hbtqi-personer. För att säkerställa att alla unga får den kunskap de behöver pekar rapporten på behovet av en mer inkluderande och normkritisk undervisning och att skolans kunskapsområde sexualitet, samtycke och relationer återkommande behöver följas upp.

Fler åtgärder krävs för att motverka sexuellt våld bland unga

Många unga är nöjda med sitt sexliv, där en majoritet, runt 90 procent, hade en positiv upplevelse och kände sig trygga vid det senaste sextillfället. Samtidigt uppger en stor andel unga att de utsatts både för psykiskt och fysiskt våld, med en högre andel våldsutsatta bland tjejer och personer med andra könsidentiteter. Trots ett ökat fokus på sexuellt samtycke inom skolans undervisning indikerar resultaten att utsattheten för sexuellt våld inte har minskat bland unga. Folkhälsomyndigheten menar att det behövs mer kunskap och efterlyser fler åtgärder om hur sexuellt våld kan förebyggas och att kunskapsområdet sexualitet, samtycke och relationer återkommande behöver följas upp.

Lärares kunskap behöver stärkas

I samband med lanseringen av rapporten hölls ett seminarium där det bland annat påpekades att lärares kunskap på dessa områden behöver stärkas, framförallt genom att detta behandlas i lärarutbildningen. Deltagare framhöll även behovet av mer undervisning om mens, HBTQI-frågor, normer och samtycke och elevhälsans betydelse i samverkan med lärare. Elevdelaktighet lyftes också fram som en viktig faktor för att göra undervisningen relevant​ samt att unga vet vart de kan vända sig när de behöver stöd.

Mer forskning behövs

Karin Gunnarsson är forskare i pedagogik med fokus på skolans värdegrundsarbete och sexualundervisning. Hon menar att rapporten inte kommer med några direkta nyheter men att det är illa att inte mer händer på detta område och att vi inte ser en mer positiv utveckling. Flera tidigare granskningar har visat att både lärare och elevhälsa saknar kompetens och att frågorna har låg prioritet i en pressad skolvardag.

–Skolans arbete ska vila på vetenskaplig grund men i nuläget saknas kunskap som kan utveckla arbetet med dessa frågor generellt och sexualundervisning specifikt. Därför behövs ytterligare forskning för att främja ungas hälsa samt förebygga sexuella kränkningar och våld, säger Karin Gunnarsson.

Karin Gunnarsson forskar om skolans uppdrag med kunskapsområdet sexualitet, samtycke och relationer. I slutet av mars kommer Skolinspektionen att publicera en ny tematisk kvalitetsgranskning av kunskapsområdet, där hon medverkat som expert.

Karin Gunnarsson

Hon är forskningsledare för projektet:

Samskapad sex- och samlevnadsundervisning.  

Länk till tidigare nyhet:

Nytt temanummer om skolans kunskapsområde: Sexualitet, samtycke och relationer

Länk till rapport (Folkhälsomyndigheten):

Ungas hälsa, relationer och sexliv – Resultat från UngKAB23