Högre sem. nordiska språk. Thomas Hörberg: Egenskaper hos ordförråd som används för att beskriva 'det tysta sinnet'

SEMINARIUM
Datum: onsdag 18 februari 2026
Tid: 13:00 - 14:30
Plats: Rum D365

Högre seminariet i nordiska språk vid Stockholms universitet. Thomas Hörberg,
Sensory-Cognitive Interaction Lab, Gösta Ekmans Laboratories, Psykologiska Institutionen.

Luktsinnet kallas ibland ‘det tysta sinnet’ eftersom det är svårt att sätta ord på luktupplevelser (Olofsson & Gottfried, 2015). Lukter som presenteras utan andra ledtrådar är extremt svåra att namnge: I fria luktidentifieringstest klarar endast 10 % av deltagarna att namnge vissa välkända lukter (Hörberg m fl. 2024). De flesta språk saknar dessutom vokabulärer för att beskriva luktupplevelser. Istället används ofta ord som syftar till luktens källa (det luktar som lavender), sensoriska metaforer (det luktar surt / stickande / varmt), eller ord som hänvisar till subjektiva bedömningar om lukten (det luktar gott / starkt / mysigt) (Hörberg m fl. 2022; Hörberg 2024). Samtidigt finns det några språk med väl avgränsade luktvokabulärer, med termer som syftar till specifika luktkvaliteter oberoende av lukternas källor (t ex Majid & Burenhult 2014; Wnuk & Majid 2014; Wnuk m fl. 2020). Det finns dessutom ett stort behov av att kunna klassificera luktkvaliteter, både inom angränsande forskningsområden och inom sensoriska industrier (Hörberg m fl. 2025). Sammantaget är ord som beskriver lukter intressanta att studera. Detta seminarium blir lite av ett smörgåsbord där jag presenterar olika insikter från min forskning om luktord under vilket jag belyser frågeställningar som:

  • Hur kan ord för lukter identifieras i språk som saknar väl avgränsade luktvokabulärer?
  • Hur är luktvokabulärer semantiskt organiserade?
  • Vilka strategier används mest frekvent för att beskriva lukter?
  • Hur skiljer sig luktvokabulärer mellan språk och mellan olika professionella domäner?
  • Hur mycket information om luktkvaliteter finns i naturligt språk och hur väl kan språkmodeller fånga denna information?

Min forskning är datadriven och kvantitativ och baseras på korpusdata, fria beskrivningar och andra typer av eliciteringsdata. Seminariet kommer därför även åtminstone indirekt ge uppslag till metoder för datadriven kartläggning av vokabulärer inom specifika domäner mer generellt.

Thomas Hörberg

Hörberg, T. (2024). Sensory adjectives in English express multisensory meanings of an emotional and bodily-internal nature. In D. Pagmar (Ed.), A Wide Net of Meaning (pp. 51–65). Formularum.

Hörberg, T., Kurfalı, M., Larsson, M., Jonsson Laukka, E., Herman, P., & Olofsson, J. K. (2024). A Rose by Another Name? Odor Misnaming is Associated with Linguistic Properties. Cognitive Science, 48(10), e70003.
doi.org/10.1111/cogs.70003

Hörberg, T., Kurfalı, M., & Olofsson, J. K. (2025). Chemosensory vocabulary in wine, perfume and food product reviews: Insights from language modeling. Food Quality and Preference, 124, 105357. doi.org/10.1016/j.foodqual.2024.105357

Hörberg, T., Larsson, M., & Olofsson, J. K. (2022). The Semantic Organization of the English Odor Vocabulary. Cognitive Science, 46(11).
doi.org/10.1111/cogs.13205

Kurfalı, M., Herman, P., Pierzchajlo, S., Olofsson, J., & Hörberg, T. (2025). Representations of smells: The next frontier for language models? Cognition, 264, 106243.
doi.org/10.1016/j.cognition.2025.106243

Majid, A., & Burenhult, N. (2014). Odors are expressible in language, as long as you speak the right language. Cognition, 130(2), 266–270.
doi.org/10.1016/j.cognition.2013.11.004

Olofsson, J. K., & Gottfried, J. A. (2015). The muted sense: Neurocognitive limitations of olfactory language. Trends in Cognitive Sciences, 19(6), 314–321.
doi.org/10.1016/j.tics.2015.04.007

Wnuk, E., Laophairoj, R., & Majid, A. (2020). Smell terms are not rara: A semantic investigation of odor vocabulary in Thai. Linguistics, 58(4), 937–966.
doi.org/10.1515/ling-2020-0009

Wnuk, E., & Majid, A. (2014). Revisiting the limits of language: The odor lexicon of Maniq.
Cognition, 131(1), 125–138.
doi.org/10.1016/j.cognition.2013.12.008

Om Högre seminariet i nordiska språk

Senast uppdaterad: 2026-02-13

Sidansvarig: Institutionen för svenska och flerspråkighet,Institutionen för svenska och flerspråkighet

Vi använder kakor

Genom att tillåta tjänster från tredje part accepterar du deras cookies och användningen av spårningsteknologier som är nödvändiga för att de ska fungera korrekt.