Vi lanserar just nu våra webbplatser i en ny webbplattform. Under en övergångsperiod kan delar av su.se se annorlunda ut eller inte fungera som vanligt. Tack för din förståelse medan vi arbetar med att rätta till eventuella fel.

Årskurs 4–6

Materialet för kemiundervisning i årskurs 4–6 är indelat enligt det centrala innehållet i kursplanen i kemi, Lgr22. Arbetsmaterialet är placerat endast under en flik men kan, beroende på syfte, användas i flera sammanhang.

Distanskurs på 7,5 hp, som går på 25 % varje år från oktober till mars

Kemi och kemididaktik för lärare i årskurs 4-6

Andra fortbildningar och aktiviteter hittar du här

Kalender

Kemi i naturen, i samhället och i människokroppen
åk 4-6

Kunskapsområdet lyfter fram ett innehåll där kunskaper i kemi kan bidra till lösningar. Det handlar om ren luft, rent vatten, klimat­ och energifrågor samt hur människan vid behov kan omvandla materien.

Partikelmodeller kan vara ett stöd för att förstå materien och de kemiska processerna som har betydelse i ett specifikt sammanhang. Vad som utgör partiklar i en modell beror av sammanhanget. Sand och saltkorn är partiklar vi kan se med ögonen. När vi pratar om faser och fasövergångar är partiklarna molekyler och atomer. 

Periodiska systemet_pdf pdf, 84.2 kB. (84 Kb)

Periodiska systemet docx, 79 kB. (78 Kb)

I vilken mugg finns vattnet?

Det finns tre muggar men bara en innehåller vatten. Går det att se i vilken mugg som vattnet finns?

I vilken mugg finns vattnet_pdf pdf, 350.6 kB. (350 Kb)

I vilken mugg finns vattnet? docx, 346.7 kB. (346 Kb)

Vilket är viktigaste grundämnet?

En klassrumsövning där varje elev tilldelas ett grundämne och som sedan får presentera det för varandra gruppvis. Därefter röstar de om vilket som är minst viktigt, så att gruppen slutligen kommer fram till vilket som är viktigast. Övningen är inspirerad av TV-programmet Robinson.

Vilket är viktigaste grundämnet? pdf pdf, 156.2 kB. (156 Kb)

Vilket är viktigaste grundämnet? docx, 438.1 kB. (438 Kb)

Hur ämnen och material kan delas in utifrån egenskaperna löslighet, ledningsförmåga, surt eller basiskt. Eleverna får använda olika metoder för att undersöka material som de möter i omgivningen och klassificera dessa utifrån olika egenskaper.

Aluminiumburk som trycks ihop- Demo

Under rätt förutsättningar är lufttrycket så starkt att det kan trycka ihop en aluminiumburk. Den här demonstrationen visar hur!

Aluminiumburk som trycks ihop-DEMO_ pdf pdf, 240.6 kB. (240 Kb)

Aluminiumburk som trycks ihop-DEMO docx, 192.4 kB. (192 Kb)

Ballong på spett

Är det möjligt att en träpinne kan stickas in och ut ur en ballong utan att ballongen går sönder? I den här laborationen söker vi svaret.

Ballong på spett_pdf pdf, 527.1 kB. (527 Kb)

Ballong på spett docx, 381.1 kB. (381 Kb)

Bertas lavalampa

Gör din egen lavalampa med hjälp av draken Berta.

Bertas lavalampa_pdf pdf, 443.6 kB. (443 Kb) Bertas lavalampa docx, 381.4 kB. (381 Kb)

Flyter ägg och apelsiner?

Den här demonstrationen går ut på att ta upp begreppet densitet och visa vad som flyter och vad som sjunker och hur man kan ändra på det!

Flyter ägg och apelsiner DEMO_pdf pdf, 317.9 kB. (317 Kb)

Flyter ägg och apelsiner -Demo docx, 348.7 kB. (348 Kb)

Färglägg ett periodiskt system

Periodiska systemet är som en karta över alla de 118 grundämnena. Uppgiften är att färglägga denna "karta". Som stöd ges förslag på hur grundämnen kan grupperas.

Färglägg ett periodiskt system_pdf pdf, 2.1 MB. (2157 Kb)

Färglägg ett periodiskt system docx, 727.1 kB. (727 Kb)

Icke-Newtonsk vätska

Detta försök kan användas som förklaringsmodell för funktionen av bindningar mellan stärkelsekorn och vatten på ytan av kornen samt mellan kornen.

Icke-Newtonsk vätska pdf pdf, 102.8 kB. (102 Kb)

Icke-Newtonsk vätska docx, 434.7 kB. (434 Kb)

Is flyter och is sjunker -DEMO

Is kan både flyta och sjunka - hur kommer det sig?

Is flyter och is sjunker - DEMO_pdf pdf, 168.3 kB. (168 Kb)

Is flyter och is sjunker - DEMO docx, 223.6 kB. (223 Kb)

Karamellfärgade blommor

Sortera vita pulver utifrån några olika egenskaper. Hur ser de ut med förstoringsglas? Vad händer när de blandas med vatten? Händer något när rödkålssaft sätts till?

Karamellfärgade blommor pdf pdf, 4 MB. (4124 Kb)

Karamellfärgade blommor docx, 652.4 kB. (652 Kb)

Kemiforskning - Vita pulver

Sortera vita pulver utifrån några olika egenskaper. Hur ser de ut med förstoringsglas? Vad händer när de blandas med vatten? Händer något när rödkålssaft sätts till?

Kemiforskning - vita pulver_pdf pdf, 452.2 kB. (452 Kb)

Kemiforskning - vita pulver docx, 1.2 MB. (1179 Kb)

Kristaller med urea

Urea är ett kemiskt ämne som finns naturligt i vår urin, vårt kiss. I det här experimentet ska vi använda urea och skapa fina kristaller.

Kristaller med urea pdf pdf, 198.3 kB. (198 Kb)

Kristaller med urea docx, 1.4 MB. (1448 Kb)

Löslighet i kallt och varmt vatten

I denna laboration ges förslag på hur man kan undersöka hur löslighet beror av temperaturen.

Löslighet i kallt och varmt vatten_pdf pdf, 342.4 kB. (342 Kb)

Löslighet i kallt och varmt vatten docx, 93.7 kB. (93 Kb)

Löslighet i vatten och fett

Olika ämnen löser sig i olja och vatten. I den här laborationen kopplas det till molekylstruktur.

Löslighet i vatten och fett_pdf pdf, 339.5 kB. (339 Kb)

Löslighet i vatten och fett docx, 765.1 kB. (765 Kb)

Sudoku med svenska grundämnen

Aktivitet med Sudoku på svenskupptäckta grundämnen med tips på radioprogram från Sveriges radio om periodiska systemet.

Sudoku med svenskupptäckta grundämnen_pdf pdf, 420.1 kB. (420 Kb)

Sudoku med svenskupptäckta grundämnen docx, 354.1 kB. (354 Kb)

Storm på havet

Med hjälp av en flaska med vatten, hushållsfärg och en ljus olja eller fotogen kan vi undersöka blandningar i en demonstrationslaboration.

Storm på havet_pdf pdf, 460.1 kB. (460 Kb)

Storm på havet docx, 401.9 kB. (401 Kb)

Vad flyter och vad sjunker i vatten?

Det är lätt att tro att små och lätta saker flyter, medan stora och tunga saker sjunker. Men är det alltid så? I den här laborationen använder vi frukter och grönsaker för att undersöka det.

Vad flyter och vad sjunker i vatten_pdf pdf, 866.8 kB. (866 Kb)

Vad flyter och vad sjunker i vatten docx, 493.3 kB. (493 Kb)

Vilka lösningar leder ström?

Vad är det som gör att vattnet faktiskt kan leda ström? I denna laboration ska du undersöka fyra olika vattenlösningar för att se vilken/vilka av dem som leder ström.

Vilka lösningar leder ström?_pdf pdf, 5.3 MB. (5383 Kb)

Vilka lösningar leder ström docx, 5.5 MB. (5582 Kb)

Växthuseffekten och koldioxid i världshaven

Kan världshaven absorbera lika mycket koldioxid om temperaturen i vattnet höjs?

Växthuseffekten och koldioxid i världshaven_pdf pdf, 338.6 kB. (338 Kb)

Växthuseffekten och koldioxiden i världshaven docx, 337.3 kB. (337 Kb)

Kunskaper om vattnets olika former, fast, flytande och gasform från NO i årskurserna 1–3, leder vidare till vattnets egenskaper och kretslopp i årskurserna 4–6. 

Arktis och Antarktis

Hur påverkas havsnivån när isen smälter vid nord- och sydpolerna? Den här demonstrationen ger svar på frågan.

Arktis och Antarktis_pdf pdf, 210.3 kB. (210 Kb)

Arktis och Antarktis docx, 563.6 kB. (563 Kb)

Fast, flytande, gas och tillbaka

Vad händer när man värmer en gas? Kan ett fast material utvidga sig vid uppvärmning? Hur känns det när vatten avdunstar? Vart tar vattnet vägen när kläderna torkar?

Fast, flytande, gas och tillbaka pdf pdf, 143.9 kB. (143 Kb)

Fast flytande gas och tillbaka docx, 1.5 MB. (1531 Kb)

Isballonger

Denna laboration handlar om kallt och varmt vatten.

Isballonger pdf pdf, 165.9 kB. (165 Kb)

Isballonger docx, 309.1 kB. (309 Kb)

Löslighet i varmt och kallt vatten

I denna laboration ges några förslag på hur man kan undersöka hur löslighet beror av temperaturen.

Löslighet i kallt och varmt vatten_pdf pdf, 342.4 kB. (342 Kb)

Löslighet i kallt och varmt vatten docx, 93.7 kB. (93 Kb)

Lösa salt i vatten

I denna laboration ges några förslag på hur man kan undersöka löslighet av salt i vatten med rättvisa försök (Fair test).

Lösa salt i vatten pdf pdf, 328.9 kB. (328 Kb)

Lösa salt i vatten docx, 338.5 kB. (338 Kb)

Språngskikt i vatten

Undersök hur lång tid det tar för söt- och saltvatten att blandas.  Kan användas som DEMO för att illustrera språngskikt i haven.

Språngskikt i vatten_pdf pdf, 227.8 kB. (227 Kb)

Språngskikt i vatten docx, 2.1 MB. (2107 Kb)

Undersök vattnets ytspänning

Vilka egenskaper hos vatten ger vattendropparna dess form?

Undersök vattnets ytspänning_pdf pdf, 339.4 kB. (339 Kb)

Undersök vattnets ytspänning docx, 337.7 kB. (337 Kb)

Vatten, olja och is

Undersök om en isbit flyter eller sjunker i några olika vätskor.

Vatten olja och is_pdf pdf, 360.4 kB. (360 Kb)
Vatten olja och is docx, 337.5 kB. (337 Kb)

Vattendroppar på ett mynt

Denna laboration berör fenomenet ytspänning.

Vattendroppar på ett mynt_pdf pdf, 332 kB. (332 Kb)

Vattendroppar på ett mynt docx, 336.7 kB. (336 Kb)

Vattnets avdunstning och kretslopp

Hur kan vatten förflytta sig utan att vi ser det. Den här laborationen ger möjlighet att undersöka hur vatten avdunstar men andra ämnen kan stanna kvar.

Vattnets avdunstning och kretslopp_pdf pdf, 321.1 kB. (321 Kb)

Vattnets avdunstning och kretslopp docx, 336 kB. (336 Kb)

Vilka lösningar leder ström?

Vad är det som gör att vattnet faktiskt kan leda ström?

Vilka lösningar leder ström?_pdf pdf, 5.3 MB. (5383 Kb)

Vilka lösningar leder ström docx, 5.5 MB. (5582 Kb)

Vilket är lättast att värma- vatten eller luft?

Vad händer när man värmer luft? Vilken är skillnaden jämfört med när man värmer vatten?

Vilket är lättast att värma – vatten eller luft_pdf pdf, 331.7 kB. (331 Kb)

Vilket är lättast att värma - vatten eller luft? docx, 94.1 kB. (94 Kb)

I årskurserna 4–6 tar man upp luftens egenskaper och sammansättning. Luft består av något och tar plats. Luften består av en blandning av olika gaser.

Cartesisk dykare

Kan trycket påverka flytförmågan? Med en PET-flaska och ett dropprör kan vi undersöka det i en demonstrationslaboration.

Cartesisk dykare_pdf pdf, 327 kB. (327 Kb)

Cartesisk dykare docx, 352.2 kB. (352 Kb)

Den osynliga gasen DEMO

Tillverka koldioxid och undersök gasens kvävande egenskaper.

Den osynliga gasen DEMO_pdf pdf, 410.8 kB. (410 Kb)

Den osynliga gasen DEMO docx, 362.3 kB. (362 Kb)

Luftlaborationer

Den här laborationen handlar om att undersöka luft

Luftlaborationer pdf pdf, 196.1 kB. (196 Kb)

Luftlaborationer docx, 840.8 kB. (840 Kb)

Vad innebär en kemisk reaktion? Genom naturens mest grundläggande kemiska reaktioner – fotosyntes och förbränning, kan eleverna i årskurserna 4–6 utveckla medvetenhet om reaktionernas innebörd. 

Brustablettsbomb

Kan du få en burk att smälla efter exakt 7 sekunder med hjälp av bara en brustablett och lite vatten?

Brustablettbomb_pdf pdf, 180.9 kB. (180 Kb)

Brustablettsbomb docx, 223.3 kB. (223 Kb)

Eldövning

Vart tar veden vägen? Hur hålls en eld vid liv? Vid eldning går fotosyntesen baklänges, och energi frigörs igen. I den här övningen får eleverna undersöka detta genom att elda en bit ved.

Eldövning pdf pdf, 339.2 kB. (339 Kb)

Eldövning docx, 659.8 kB. (659 Kb)

Elefanttandkräm

Demonstration av sönderdelning av väteperoxid till vatten och syrgas med enkla vardagskemikalier.

Elefanttandkräm_DEMO pdf pdf, 192.6 kB. (192 Kb)

Elefanttandkräm_DEMO docx, 163.4 kB. (163 Kb)

Fast koldioxid i basiskt vatten - DEMO

Den här demonstrationen kan visas för att illustrera vad som händer när koldioxid löser sig i havet.

Fast koldioxid i basiskt vatten pdf pdf, 143.9 kB. (143 Kb)

Fast koldioxid i basiskt vatten docx, 553.2 kB. (553 Kb)

Fånga koldioxid

Växthusgasen koldioxid tillverkas och fångas sedan in med kalkvatten. Reaktionerna utförs i en zippåse.

Fånga koldioxid_pdf pdf, 1.3 MB. (1372 Kb)

Fånga koldioxid docx, 574.2 kB. (574 Kb)

Massor av bubblor

Laborationen består av flera försök med tvättmedel, diskmedel, vinäger och bikarbonat och kan göras som en kombination av demonstration och elevlaboration.

Massor av bubblor_pdf pdf, 331.7 kB. (331 Kb)

Massor av bubblor docx, 343.9 kB. (343 Kb)

Oxidation av stålull

Den här laborationen går ut på att studera vad som händer med materian vid förbränning. Kan massan ändras?

Oxidation av stålull pdf pdf, 383.8 kB. (383 Kb)

Oxidation av stålull docx, 351.8 kB. (351 Kb)

Pulver som brinner

Den här laborationen går ut på att studera förbränning av finfördelat material.

Pulver som brinner_pdf pdf, 505.1 kB. (505 Kb)

Pulver som brinner docx, 428.9 kB. (428 Kb)

Sorteringsövning

I den här övningen finns exempel på fasförändringar, blandningar och kemiska reaktioner. Uppgiften är att klippa ut alla exempel och sortera dem efter de tre kategorierna. Sedan kan man diskutera tillsammans. Några av exemplen passar i flera kategorier.

Sorteringskort kemi pdf pdf, 153.9 kB. (153 Kb)

Sorteringskort kemi docx, 470.8 kB. (470 Kb)

Vad har lösningarna för pH?

Den här laborationen handlar om att undersöka vardagskemikalier.

Vad har lösningarna för pH? docx, 438.3 kB. (438 Kb)

Vad har lösningarna för pH? pdf pdf, 246.9 kB. (246 Kb)

Vilket ljus slocknar först? (DEMO)

Den här demonstrationen illustrerar varför man ska krypa om man befinner sig i ett rum där det brinner.

Vilket ljus slocknar först? pdf pdf, 228.4 kB. (228 Kb)

Vilket ljus slocknar först? docx, 1.1 MB. (1174 Kb)

Genom att utveckla kunskaper om vad maten består av får eleverna förståelse för hur maten de äter påverkar hälsan. De får också möjligheter att studera människors beroende av växternas fotosyntes. 

Ett ätbart ljus

Bilar behöver bensin och bränsle för att fungera, ljus behöver stearin, elden behöver ved. Kan man jämföra maten vi behöver med andra typer av bränsle?

Ett ätbart ljus pdf pdf, 136.3 kB. (136 Kb)

Ett ätbart ljus docx, 515.5 kB. (515 Kb)

Hur når medicinen dit den ska?

Alginat är ett naturlig geléaktigt ämne, som bland annat kan användas för att kapsla in läkemedel så att det når rätt plats i kroppen. Hur det kan gå till ska vi undersöka i denna laboration.

Hur når medicinen dit den ska? pdf pdf, 332.6 kB. (332 Kb)

Hur når medicinen dit den ska? docx, 1.1 MB. (1079 Kb)

Vad gör fluor på tanden?

Varför finns det fluor i tandkrämen? Äggskal används som modell för tänder och behandlas med och utan fluortandkräm.

Vad gör fluor på tanden pdf pdf, 261.9 kB. (261 Kb)

Vad gör fluor på tanden docx, 168.2 kB. (168 Kb)

Om vanliga kemikalier i hemmet. Deras användning och påverkan på miljön och människan, samt hur de är märkta och bör hanteras.

Gör det osynliga synligt

Rödkålssaft är ett exempel på ett naturligt färgämne som kan användas som pH-indikator. I denna laboration stänger vi in citronsyra, bikarbonat och rödkålssaft i en plastpåse och observerar vad som händer. En variant med brustablett hittar du under "Kemiska reaktioner".

Gor det osynliga synligt_pdf pdf, 830.4 kB. (830 Kb)

Gor det osynliga synligt docx, 362.1 kB. (362 Kb)

Människans hantering av naturresurser beskrivs vanligen genom förloppet ”råvara–produkt–avfall”. Kursplanen lyfter fram råvarors förädling till produkter. Hur produkterna kan återanvändas eller återvinnas.

Fosfatåtervinning

Laborationen utvecklades av IKEM – innovations- och kemiindustrierna i samverkan med företaget EasyMining till ”Kemins Dag 2020”. Den passar bra att koppla till undervisning om hållbar utveckling, materialens kretslopp, separationsmetoder och, för äldre elever, fällningsreaktioner.

Fosfatåtervinning_pdf pdf, 632 kB. (632 Kb)

Fosfatåtervinning docx, 393 kB. (393 Kb)

Gör ditt eget papper

Hur går papperstillverkning till? Gör eget papper från äggkartong.

Gör ditt eget papper_pdf pdf, 361.5 kB. (361 Kb)

Gör ditt eget papper docx, 362.9 kB. (362 Kb)

Sortera tre sorters plast

Hur går papperstillverkning till? Gör eget papper från äggkartong.

Sortera tre sorters plast pdf pdf, 299.7 kB. (299 Kb)

Sortera tre sorters plast docx, 1.8 MB. (1840 Kb)

Systematiska undersökningar i åk 4-6

Kunskapsområdet handlar om planering, utförande, värdering och dokumentation av observationer och experiment samt kritisk granskning av information. Eleverna ska lära sig om naturvetenskapens karaktär, dess betydelse och att den är föränderlig över tid samt om sambandet mellan undersökningar i kemi och utvecklingen av begrepp och förklaringsmodeller. 

Planering, utförande och värdering av resultat. I årskurs 4–6 ska en undersöknings olika delar behandlas på ett mer systematiskt sätt.

Brandsäker lav till adventsljusstaken

Hur gör man laven till adventsljusstaken mer brandsäker? Här undersöker ni och jämför obehandlad lav med lav som behandlas med saltlösning.

Brandsäker lav_pdf pdf, 652.4 kB. (652 Kb)

Brandsäker lav_1-6 docx, 559.4 kB. (559 Kb)

Lågfärger

Flamtest är en enkel analys för att identifiera metalljoner som ger olika lågfärger. Här används tre miljövänliga metallklorider som kan hällas ut i vasken. Välj att genomföra som demonstration eller som elevlaboration.

Lågfärger_DEMO pdf pdf, 691.6 kB. (691 Kb)

Lågfärger docx, 981.8 kB. (981 Kb)

Vad flyter och vad sjunker i vatten

Vilka frukter och grönsaker flyter respektive sjunker i vatten? Ibland är det inte alltid som man tror.

Vad flyter och vad sjunker i vatten_pdf pdf, 866.8 kB. (866 Kb)

Vad flyter och vad sjunker i vatten docx, 493.3 kB. (493 Kb)

Variabelförsök

Underlag för arbete med "brainstorming" och att välja variabler vid enkla undersökningar utifrån exemplet med bästa blandningen för såpbubblor.

Variabelförsök_pdf pdf, 213.6 kB. (213 Kb)

Variabelförsök docx, 549.8 kB. (549 Kb)

Växthusgaser – en simuleringsövning

En stor del av den solstrålning som når jorden omvandlas till värme. Det mesta av värmen strålar ut i rymden igen. Vilken påverkan har växthusgaserna? Det får eleverna undersöka i denna simuleringsövning från PhET.

Växthusgaser – en simuleringsövning_pdf pdf, 600.3 kB. (600 Kb)

Växthusgaser – en simuleringsövning docx, 569 kB. (569 Kb)

Eleverna möter några upptäckter inom kemiområdet och deras betydelse för människans levnadsvillkor och syn på naturen. Historiska och nutida upptäckter som har lett fram till utvecklingen av olika slags mediciner och nya material, exempelvis tvål och plast. 

Ingefärabatteriet

Voltas stapel var det första batteriet som byggdes på 1800-talet. Använd Voltas princip och bygg ett batteri av zink, koppar och syltad ingefära, och få lysdioden att lysa.

Ingefärabatteriet_pdf pdf, 909.3 kB. (909 Kb)

Ingefärabatteriet docx, 892.4 kB. (892 Kb)

Syltad ingefära mellan ett kopparbleck och ett zinkbleck som hålls ihop av en klädnypa.

Eleverna i årskurs 4-6 ges möjligheter att utveckla sitt kritiska tänkande genom att både söka och bedöma olika källors användbarhet.

Bakgrund

Under 2002 höll KRC fortbildning för lärare i lägre åldrar. Kursen togs väl emot och uppgick senare i lärarutbildningen på flera högskolor/universitet.

Kompendiet i sin helhet:  Kemiskafferiet pdf, 14.5 MB. (14841 Kb)

Kompendiet (från 2002) är uppdelat i tio moduler, som var och en innehåller kemididaktik, teori, elevexperiment samt lärardemonstrationer.

  1. Allmänt om naturvetenskap, sortering, luft och gaser. 
  2. Förståelse för materien och dess tillstånd. Vatten och luft, begreppskartor, concept cartoons. 
  3. Kemins historia, experiment med atomer och joner. Fair test. 
  4. Svårlösliga och andra salter. Rena och separera. 
  5. Hur håller allt ihop? Lika löser lika. 
  6. Bränslen, batterier och energi. Kemi förr och nu. 
  7. Vad är det som brinner? Om kol och kolföreningar. Kemisk ordlista. 
  8. Syror och baser, pH. 
  9. Om polymerer.
  10. Om bläck och skrivmaterial.

Senast uppdaterad: 2025-11-06

Sidansvarig: Kemilärarnas resurscentrum