Vi lanserar just nu våra webbplatser i en ny webbplattform. Under en övergångsperiod kan delar av su.se se annorlunda ut eller inte fungera som vanligt. Tack för din förståelse medan vi arbetar med att rätta till eventuella fel.

Årskurs 7–9

Menyn är indelad enligt det centrala innehållet i kursplanen i kemi, Lgr22. Arbetsmaterialet är placerat endast under en flik men kan, beroende på syfte, användas i flera sammanhang.

Hemsidan uppdateras fortlöpande. Hör av dig till krc@krc.su.se om något specifikt saknas.

Kemin i naturen, i samhället och i människokroppen i åk 7-9

Kunskapsområdet lyfter fram ett innehåll där kunskaper i kemi kan bidra till lösningar. Det handlar om ren luft, rent vatten, klimat­ och energifrågor samt hur människan vid behov kan omvandla materien.

Eleverna vidareutvecklar sitt partikeltänkande. Om materiens uppbyggnad, kretslopp och oförstörbarhet, visualiserad med hjälp av partikelmodeller. 

Periodiska systemet_pdf pdf, 84.2 kB. (84 Kb)

Periodiska systemet docx, 79 kB. (78 Kb)

Balansera reaktionsformler

En interaktiv övning i att balansera reakionsformler. Ladda ner excelfilen genom att högerklicka på filen, för att kunna genomföra akiviteten.

Balansera reaktionsformler. docx, 361.1 kB. (361 Kb)

Balansera reaktionsformler_pdf pdf, 349.6 kB. (349 Kb)

Balansera reaktionsformler_Excel(45 Kb)

Datera ett periodiskt system

Genom historien har det funnits flera olika varianter för att systematisera grundämnen. Datera ett gammalt periodiskt system med hjälp av känd information.

Datera ett periodiskt system_pdf pdf, 1.3 MB. (1284 Kb)

Datera ett periodiskt system docx, 1.2 MB. (1248 Kb)

Gör det osynliga synligt

I denna laboration stänger vi in citronsyra, bikarbonat och rödkålssaft i en plastpåse och observerar vad som händer. Rödkålssaft är ett exempel på ett naturligt färgämne som kan användas som pH-indikator.

Gor det osynliga synligt_pdf pdf, 830.4 kB. (830 Kb)

Gor det osynliga synligt docx, 362.1 kB. (362 Kb)

Oxidation av stålull - DEMO

Alla atomer har en massa. Det går att visa i denna enkla demonstration med hjälp av stålull och en våg.

Oxidation av stålull pdf pdf, 383.8 kB. (383 Kb)

Oxidation av stålull docx, 351.8 kB. (351 Kb)

Saltsyra och väteklorid - DEMO

Demonstration som tar upp begreppet protolys och visar att väteklorid är en gas, HCl(g). När gasen löser sig i vatten bildas saltsyra HCl(aq).

Saltsyra och väteklorid DEMO_pdf pdf, 625.2 kB. (625 Kb)

Saltsyra och väteklorid DEMO docx, 2 MB. (2008 Kb)

Sudoku med svenska grundämnen

Aktivitet med Sudoku på svenskupptäckta grundämnen med tips på radioprogram från Sveriges radio om periodiska systemet.

Sudoku med svenskupptäckta grundämnen_pdf pdf, 420.1 kB. (420 Kb)

Sudoku med svenskupptäckta grundämnen docx, 354.1 kB. (354 Kb)

I årskurs 7–9 kan det exempelvis handla om filtrering, fällningsreaktioner, pH-mätning och identifikation av ämnen. 

Fyra svaga syror

Denna laboration går ut på att undersöka och neutralisera fyra svaga organiska syror genom att droppvis tillsätta basen natriumkarbonat tillsammans med en indikator.

Fyra svaga syror pdf pdf, 282.9 kB. (282 Kb)

Fyra svaga syror docx, 925.4 kB. (925 Kb)

Kemiforskning - vita pulver

Sortera vita pulver utifrån några olika egenskaper. Hur ser de ut med förstoringsglas? Vad händer när de blandas med vatten? Händer något när man sätter till rödkålssaft?

Kemiforskning - vita pulver_pdf pdf, 452.2 kB. (452 Kb)

Kemiforskning - vita pulver docx, 1.2 MB. (1179 Kb)

Lågfärger

Flamtest är en enkel analys för att identifiera metalljoner som ger olika lågfärger. Här används tre miljövänliga metallklorider som kan hällas ut i vasken. Välj att genomföra som demonstration eller som elevlaboration.

Lågfärger_DEMO pdf pdf, 691.6 kB. (691 Kb)

Lågfärger_DEMO docx, 625.4 kB. (625 Kb)

Lågfärger pdf pdf, 1.3 MB. (1315 Kb)

Lågfärger docx, 981.8 kB. (981 Kb)

Masshalten äppelsyra i äppeljuice

Gravimetrisk titrering av referenslösningar med äppelsyra ger en kalibreringskurva som används för att bestämma masshalten äppelsyra i olika prover av äppeljuicer. (Svenska EOES-finalen 2024).

Masshalten äppelsyra i äppeljuice_pdf pdf, 1.7 MB. (1705 Kb)

Masshalten äppelsyra i äppeljuice docx, 1.6 MB. (1600 Kb)

Odla kristaller

I denna aktivitet undersöks kristallbildning från en mättad lösning av Alun. Vackra oktaedriska kristaller kan bildas.

Odla kristaller_pdf pdf, 422.4 kB. (422 Kb)
Odla kristaller docx, 423.9 kB. (423 Kb)

Sönderdelning av sackaros

Sackaros (vanligt strösocker) är en disackarid som är sammansatt av monosackariderna glukos och fruktos. Kan saltsyra sönderdela sackaros? Med Trommers prov undersöks om det går att påvisa glukos.

Sönderdelning av sackaros_pdf pdf, 218.3 kB. (218 Kb)

Sönderdelning av sackaros docx, 2 MB. (1999 Kb)

Tillverka gaser

Tillverka de vanligt förekommande gaserna, koldioxid, syrgas och vätgas, och lär dig hur du kan identifiera gaserna.

Tillverka gaser_pdf pdf, 437.6 kB. (437 Kb) Tillverka gaser docx, 361.4 kB. (361 Kb)

Torkad rödkålsindikator

Recept för tillverkning av rödkålsindikator genom att torka rödkål.

Torkad rödkålsindikator_pdf pdf, 339.4 kB. (339 Kb)
Torkad rödkålsindikator docx, 358.1 kB. (358 Kb)

Blått och blodrött

Laborationen visar hur kemiska reaktioner kan ge färgförändringar och att dessa är beroende av koncentrationer, mängder och eventuell komplexbindning.

Blått eller blodrött pdf pdf, 591.7 kB. (591 Kb)

Blått eller blodrött docx, 473.5 kB. (473 Kb)

DNA extraktion ur munepitel

I den här laborationen får eleverna extrahera och titta på eget DNA, med hjälp av lite salt, diskmedel och etanol.

DNA-extraktion ur munepitel pdf pdf, 385.4 kB. (385 Kb)

DNA-extraktion ur munepitel docx, 360.5 kB. (360 Kb)

Kalkvatten på ett enkelt sätt

Kalkvatten används till att påvisa koldioxid och karbonatjoner. Det här är en beskrivning på hur man tillverkar kalkvatten som blir färdig att använda inom några minuter!

Kalkvatten på ett enkelt sätt pdf pdf, 396.9 kB. (396 Kb)

Kalkvatten på ett enkelt sätt docx, 348.3 kB. (348 Kb)

Papperskromatografi med olika pennor

Syftet med den här laborationen är att undersöka om det med papperskromatografi går att urskilja olika färger i några olika färgpennor.

Papperskromatografi med olika pennor_ pdf pdf, 535.4 kB. (535 Kb)

Papperskromatografi med olika pennor docx, 523 kB. (522 Kb)

Papperskromatografi med olika vätskor

I denna laboration undersöks hur valet av  lösningsmedel vid papperskromatografi påverkar förmågan att urskilja olika färger i färgpennor.

Papperskromatografi med olika vätskor_ pdf pdf, 880 kB. (879 Kb)

Papperskromatografi med olika vätskor docx, 805.5 kB. (805 Kb)

Gramfärgning

Här utnyttjar vi dansken Grams kunskaper för bakterieklassificering.

Gramfargning_pdf pdf, 936.6 kB. (936 Kb)

Gramfargning docx, 2 MB. (2024 Kb)

Salivtest

Syftet med denna laboration är att kunna påvisa saliv på olika objekt eller ytor i omgivningen.

Salivtest pdf pdf, 543.8 kB. (543 Kb)

Salivtest docx, 2 MB. (2009 Kb)

Innehållet tar upp vatten som lösningsmedel och transportör av ämnen, för att göra eleverna medvetna om att vattnets förmåga att lösa ämnen, är en förutsättning för livet.

Arktis och Antarktis

I denna aktivitet simuleras kur havsnivån påverkas av issmältning vid Arktis och Antarktis.

Arktis och Antarktis pdf pdf, 676.7 kB. (676 Kb) Arktis och Antarktis docx, 689.6 kB. (689 Kb)

Buffert i naturliga vattensystem-Demo

Vätekarbonatbufferten är en vanlig buffert i naturliga vattensystem. Hur fungerar en buffert vid tillsats av sura eller basiska ämnen?

Buffert i naturliga vattensystem-DEMO_pdf pdf, 392.8 kB. (392 Kb)

Buffert i naturliga vattensystem-Demo docx, 353.7 kB. (353 Kb)

Vilket ämne blir varmast i mikrovågsugnen?

I denna laboration ges förslag på hur man med hjälp av en mikrovågsugn kan studera dipoler (som vatten). Läraren kan själv modifiera laborationen genom att välja lämpliga vätskor och därefter studera uppvärmingen i en mikrovågsugn.

Vilket ämne blir varmast i en mikrovågsugn pdf pdf, 417.5 kB. (417 Kb) Vilket ämne blir varmast i en mikrovågsugn docx, 340.2 kB. (340 Kb)

Några kemiska processer i mark, luft och vatten samt deras koppling till frågor om miljö och hälsa. Några exempel är växthuseffekten, vattenrening och spridning av miljögifter.

Daniells element

Demonstrera ett klassiskt exempel på en galvanisk cell.

Daniells element pdf pdf, 491.1 kB. (491 Kb)

Daniells element docx, 434.1 kB. (434 Kb)

Ett enkelt zinkbatteri

Elevlaboration eller demonstration. Stegvis undersökning av varje del i ett zinkbatteri, uppbyggd av zink- och kolelektroder i svavelsyralösning.

Ett enkelt zinkbatteri pdf pdf, 433 kB. (432 Kb)

Ett enkelt zinkbatteri docx, 369.5 kB. (369 Kb)

Elefanttandkräm

Demonstration av sönderdelning av väteperoxid till vatten och syrgas med enkla vardagskemikalier.

Elefanttandkräm_DEMO pdf pdf, 192.6 kB. (192 Kb)

Elefanttandkräm_DEMO docx, 163.4 kB. (163 Kb)

Fånga koldioxid

Växthusgasen koldioxid tillverkas och fångas sedan in med kalkvatten. Reaktionerna utförs i en zippåse.

Fånga koldioxid_pdf pdf, 1.3 MB. (1372 Kb)

Fånga koldioxid docx, 574.2 kB. (574 Kb)

Gör din egen Falu rödfärg

Falu rödfärg är en färg med anor! Redan 1616 började man tillverka det röda pigmentet vid Falu koppargruva som kokas med mjöl och vatten till en färgpasta som kan blandas med linolja innan man målar.

Gör din egen Falu rödfärg_pdf pdf, 218.8 kB. (218 Kb)

Gör din egen Falu rödfärg docx, 364.1 kB. (364 Kb)

Ingefärabatteriet

Voltas stapel var det första batteriet som byggdes på 1800-talet. Använd Voltas princip och bygg ett batteri av zink, koppar och syltad ingefära, och få lysdioden att lysa.

Ingefärabatteriet_pdf pdf, 909.3 kB. (909 Kb)

Ingefärabatteriet docx, 892.4 kB. (892 Kb)

Syltad ingefära mellan ett kopparbleck och ett zinkbleck som hålls ihop av en klädnypa.

 


Jod och zink - tur och retur

En laboration med både syntes och sönderdelning vid reaktion mellan jod och zink. Den bildade produktens egenskaper undersöks, följt av elektrolys som sönderdelar produkten tillbaks till grundämnena igen.

Jod och zink - tur och retur pdf pdf, 403.1 kB. (403 Kb)

Jod och zink - tur och retur docx, 366.2 kB. (366 Kb)

Pottaska

Elevlaboration som går ut på att separera ut (laka ut) ett salt från vedaska (även kallad pottaska), undersöka dess egenskaper och identifiera saltet.

Pottaska_pdf pdf, 654.6 kB. (654 Kb)

Pottaska docx, 142.3 kB. (142 Kb)

Osmos med ägg - DEMO

Osmos är ett fysikaliskt fenomen. Här undersöker vi hur ett ägg påverkas av salthalten i och utanför ägget.

Osmos med ägg - DEMO_pdf pdf, 447.1 kB. (447 Kb)

Osmos med ägg -DEMO docx, 378 kB. (377 Kb)

Principen för ett batteri

Bygg ett enkelt batteri, så litet att det får plats mellan tumme och pekfinger. En halvöppen laboration där målet är att få lysdioden att lysa.

Principen för ett batteri_pdf pdf, 1.5 MB. (1516 Kb)

Principen för ett batteri docx, 1.3 MB. (1303 Kb)

Rengöring av silverföremål

Ett trevligt och enkelt sätt att med hushållskemikalier göra rent silverföremål.

Rengöring av silverföremål_pdf pdf, 529.6 kB. (529 Kb)

Rengöring av silverföremål docx, 366.9 kB. (366 Kb)

Språngskikt i vatten

I den här laborationen undersöks hur lång tid det tar för söt- och saltvatten att blandas. Den kan användas för att illustrera språngskikt i haven.

Pottaska_pdf pdf, 654.6 kB. (654 Kb)

Pottaska docx, 142.3 kB. (142 Kb)

Gör ditt eget papper

Hur går papperstillverkning till? Gör eget papper från äggkartong.

Gör ditt eget papper pdf pdf, 703.4 kB. (703 Kb)

Gör ditt eget papper docx, 235.1 kB. (235 Kb)

Växthuseffekten och koldioxid i världshaven

Kan världshaven absorbera lika mycket koldioxid om havstemperaturen höjs?

Växthuseffekten och koldioxid i världshaven_pdf pdf, 338.6 kB. (338 Kb) Växthuseffekten och koldioxid i världshaven_pdf pdf, 338.6 kB. (338 Kb)


Kolatomens egenskaper och kolets kretslopp i naturen, i samhället och i människokroppen. Det ökar förståelsen av reaktionerna och av energiflödet från solen vidare genom natur och samhälle. I kolets kretslopp är fotosyntes och förbränning själva motorn. 

Bensin och fotogen

Antändbarheten hos dessa vanliga lösningsmedel undersöks.

Bensin och fotogen pdf pdf, 426.9 kB. (426 Kb)

Bensin och fotogen docx, 371.5 kB. (371 Kb)


Bensinexplosion i ett chipsrör

En demonstration för att visa hur bensinångor i ett tomt kärl skapar en explosiv blandning.

Bensinexplosion i ett chipsrör-DEMO_ pdf pdf, 433.9 kB. (433 Kb)

Bensinexplosion i ett chipsrör-DEMO docx, 370.4 kB. (370 Kb)


Kol i olika former

Utifrån denna beskrivning kan du som lärare själv utforma experimet utifrån kolatomens specifika egenskaper och i intotexten till laborationen finner du bl.a. fakta om olika former av kol.

Kol i olika former_pdf pdf, 850.1 kB. (850 Kb)
Kol i olika former docx, 162 kB. (162 Kb)


Tillverka plast från potatis

Plast görs ofta från råolja. Men det går även att göra plast från förnyelsebara utgångsämnen. Då kan plasten kallas för bioplast. I den här laborationen ska du få göra bioplast av potatis.

Tillverka plast från potatis pdf pdf, 428.8 kB. (428 Kb)

Tillverka plast från potatis docx, 361.6 kB. (361 Kb)


Kolhydrater, proteiner och fetter samt deras funktioner i människokroppen ger en progression i innehållet om mat och näringsämnen. På en mer molekylär nivå studeras vad som händer i kroppen när vi äter och dricker.

Alginatmaskar i olika miljöer

Alginat är ett naturlig geléaktigt ämne, som bland annat kan användas för att kapsla in läkemedel så att det når rätt plats i kroppen. Hur det kan gå till ska vi undersöka i denna laboration.

Alginatmaskar i olika miljöer pdf pdf, 3.9 MB. (3943 Kb)

Alginatmaskar i olika miljöer docx, 988.9 kB. (988 Kb)

Smakprovning

Våra ögon är i högsta grad inblandad i vårt omdöme om vad som är ät- och drickbart. I denna laboration testas detta genom att färga dryck med livsmedelsfärger. Kan vi avgöra vad drycken egentligen smakar?

Smakprovning_pdf pdf, 327 kB. (326 Kb)


Vad gör fluor på tanden?

Varför finns det fluor i tandkrämen? Äggskal används som modell för tänder och behandlas med och utan fluortandkräm.

Vad gör fluor på tanden pdf pdf, 261.9 kB. (261 Kb)

Vad gör fluor på tanden docx, 168.2 kB. (168 Kb)


Vilket socker föredrar jästen

När du ska träna inför en långvarig fysisk ansträngning, till exempel Vasaloppet, behöver kroppen ett extra förråd med kolhydrater. Det finns olika sorters kolhydrater och kroppen förbränner de olika kolhydraterna olika snabbt.
Denna laboration går ut på att uppskatta hur mycket koldioxid, CO2 som bildas när du ”matar” jäst med olika sorters kolhydrater.

Vilket socker föredrar jästen pdf pdf, 366.7 kB. (366 Kb)

Vilket socker föredrar jästen docx, 347.5 kB. (347 Kb)


Livscykelanalyser utvecklar ett helhetsperspektiv på olika produkters miljöpåverkan, som mobiltelefoner och kläder. Undervisningen kopplar till begreppet grön kemi, ett sätt att tänka inom kemin som handlar om att designa kemiska föreningar och processer så att de ger så liten miljöpåverkan som möjligt.

Grön kemi på Chesse.org

På vår webbsida chesse.org/sv hittar du både information om grön kemi och elevaktiviteter som inkluderar laborationer.

Grön kemi på CheSSE


Fosfatåtervinning

Laborationen utvecklades av IKEM – innovations- och kemiindustrierna i samverkan med företaget EasyMining till ”Kemins Dag 2020”. Den passar bra att koppla till undervisning om hållbar utveckling, materialens kretslopp, separationsmetoder och, för äldre elever, fällningsreaktioner. 

Fosfatåtervinning_pdf pdf, 632 kB. (632 Kb)

Fosfatåtervinning docx, 393 kB. (393 Kb)


 

Systematiska undersökningar i åk 7-9

Kunskapsområdet handlar om planering, utförande, värdering och dokumentation av observationer och experiment samt kritisk granskning av information. Eleverna ska lära sig om naturvetenskapens karaktär, dess betydelse och att den är föränderlig över tid samt om sambandet mellan undersökningar i kemi och utvecklingen av begrepp och förklaringsmodeller. 

Kursplanen lyfter fram olika undersökningsmetoder som ett centralt innehåll under hela grundskoletiden. Med stigande ålder ökar elevernas möjligheter att själva vara delaktiga i att formulera frågeställningar samt planera, utföra och värdera undersökningarna. 

Eleverna ska utveckla förståelse för att kemins begrepp och förklaringsmodeller växer fram i samspel med resultat av undersökningar. Exempel på förklaringsmodeller i kemi är olika atommodeller och partikelmodeller samt principen ”lika löser lika” och det periodiska systemet. 

Alkalimetall i vatten - DEMO

Visa på ett säkert sätt hur alkalimetallerna, litium, natrium och kalium, reagerar med vatten på ett likartat sätt. 

Alkalimetall i vatten – DEMO_pdf pdf, 1.4 MB. (1384 Kb)

Alkalimetall i vatten – DEMO docx, 1.1 MB. (1131 Kb)


Balansera reaktionsformler

Här hittar du tre tabeller med ett 50-tal reaktionsformler som går att balansera. Om du lyckas blir återkopplingen "rätt"!

Balansera reaktionsformler_pdf pdf, 349.6 kB. (349 Kb)
Balansera reaktionsformler. docx, 361.1 kB. (361 Kb)

Ballong på spett

Är det möjligt att en träpinne kan stickas in och ut ur en ballong utan att ballongen går sönder? I den här laborationen söker vi svaret.

Ballong på spett_pdf pdf, 527.1 kB. (527 Kb)

Ballong på spett docx, 381.1 kB. (381 Kb)


Bertas lavalampa

Gör en lavalampa och diskutera hur den fungerar.

Bertas lavalampa_pdf pdf, 443.6 kB. (443 Kb)

Bertas lavalampa docx, 381.4 kB. (381 Kb)


Den osynliga gasen DEMO

Tillverka koldioxid och undersök gasens kvävande egenskaper.

Den osynliga gasen DEMO_pdf pdf, 410.8 kB. (410 Kb)

Den osynliga gasen DEMO docx, 362.3 kB. (362 Kb)


Utomjordingarnas periodiska system

Använd dina kunskaper om vårt jordiska periodiska system över grundämnen för att hjälpa utomjordingar att placera in sina grundämnen i ett nytt tomt periodiskt system.

Utomjordningarnas periodiska system pdf pdf, 440.7 kB. (440 Kb)

Utomjordingarnas periodiska system docx, 344.9 kB. (344 Kb)


I årskurserna 7–9 ska undervisningen behandla informationssökning, kritisk granskning och användning av information som rör kemi samt argumentation och ställningstaganden i aktuella frågor som rör miljö och hälsa. 

Vilket är det viktigaste grundämnet?

En klassrumsaktivitet som knyter an till TV-programmet Robinson, där man diskuterar och argumenterar för vilket grundämne som ska röstas ut.

Vilket är det viktigaste grundämnet_pdf pdf, 103.1 kB. (103 Kb)

Vilket är det viktigaste grundämnet docx, 93.7 kB. (93 Kb)


Senast uppdaterad: 2025-11-06

Sidansvarig: Kemilärarnas resurscentrum