PRELIMINÄR SIDA: Lektionsmaterial om PFAS

Materialet är uppdelat i tre delar utifrån poddavsnittet “PFAS - är vårt dricksvatten giftigt?”.

1. Egenskaper, användning och spridning
2. Exponering och hälsoeffekter
3. Ansvar och åtgärder

Tanken är att man lyssnar på ca 10 minuter av avsnittet i taget. Till varje podd-del finns en presentation med diskussionsfrågor och övningar. Låt eleverna se frågorna medan de lyssnar på podden. Presentationen som följer utgår från dessa frågor. Som lärare kan en välja om eleverna ska diskutera frågorna i smågrupper direkt efter att ha lyssnat på podden, eller om frågorna ska diskuteras vi lämpligt tillfäller under presentationens gång.

Till materialet hör också en film, två labortioner och en kampanjuppgift som eleverna kan arbeta med kontinuerligt under arbetsområdet för de som önskar. Det är utvecklat för att användas i sin helhet och vissa kvalitéter kan gå förlorade om endast enskilda delar genomförs. Materialet är framtaget för naturkunskap och kemi på gymnasiet utifrån Gy25, men kan även användas i andra ämnen och skolformer.

Vid framtagande av materialet har vi utgått ifrån aktuell ämnesdidaktisk forskning som betonar betydelsen av.

• Samhälle Kopplingar till omgivande samhälle, utmaningar och sammanhang är viktigt för att elever ska uppfatta något om innehållets relevans. Exempel på vad innehållet betytt och betyder för samhället och samhällsutveckling är därför en viktig aspekt.
• Individ Hur innehållet relaterar till den enskilda eleven kan vara en viktig aspekt för att elever ska kunna knyta an till innehållet och förstå något om mening och relevans.
• Historisk bakgrund Dagens problem och dagens verktyg för att hantera dem kan förstås ur ett historiskt perspektiv.
• Aktualitet Elever kan ibland uppfatta att undervisning handlar om gamla exempel och fakta som de flesta är överens om. Inslag av ny forskning, aktuella problem, att det ibland saknas metoder osv. kan öppna upp för att det behövs kompetens och involvering och det kan indikera att det finns en arbetsmarknad.
• Framtid Teknologisk utveckling och diskussioner om hur vi kan lösa utmaningar för att skapa bättre framtider är en kvalitet i undervisning.
  
• Undersökande arbetssätt utgör viktiga inslag för att elever ska förstå något om hur man kan undersöka och få fram resultat i vetenskapligt arbete och osäkerheter som är förknippade med olika metoder.
• Agens och lärande för hållbar utveckling.
• Referens.

Här finns bildspel som du kan använda för genomgångar med eleverna. De förklarar... Välj de bilder du vill ha – eller använd alla!

1. PFAS - egenskaper, användning och förekomst

Bildspel pdf, 2 MB. (2 MB, för en snabb överblick)

(11 MB, Powerpoint-presentation)

2. PFAS Exponering och hälsoeffekter

Bildspel pdf, 2 MB. (2 MB, för en snabb överblick)

(11 MB, Powerpoint-presentation)

3. PFAS: Åtgärder? Vems är ansvaret?

Bildspel pdf, 1.3 MB. (1 MB, för en snabb överblick)

(11 MB, Powerpoint-presentation)

Till vissa bilder i presentationen finns mer bakgrundsinformation, kommentarer, förtydliganden och övningar presenterat här i lärarhandledningen.

I den här filmen...

För naturkunskap och kemi. Passar bra att genomföra i anslutning till lektion 1.

Laboration om löslighet i fett och vatten docx, 678.9 kB.

Följande bildspel, som handlar om löslighet av naturliga färgämnen i vatten och fett kan användas som inledning eller avslutning till laborationen.

Bildspel om löslighet ( pdf, 655.6 kB.

Animering om löslighet från The Concord Consortium

För kemi, nivå 2.

Eftersom miljögifter är giftiga är det svårt att på ett säkert sätt genomföra praktiska laborationer med miljögifter. Därför föreslår vi istället att följande teoretiska laboration, genomförs.

Inom miljökemi används begreppet fördelningskonstant som ett mått på av hur ett ämne fördelar sig (löser sig) i vatten respektive fett. Värdet på fördelningskonstanten ges av att bestämma förhållandet mellan hur stor koncentrationen av ämnet blir i oktanol (coktanol) jämfört med i vatten (cvatten) vid kemisk jämvikt. Detta värde kallas Kow. För att få värden som är mer hanterbara används logaritmen.

Fördelningskonstanten är relevant inom miljökemi då det finns en potentiell risk att ett ämne med ett log Kow - värde högre än 3 bioackumuleras. Eftersom log Kow är logaritmiskt innebär detta att lösligheten av substansen är 1000 gånger högre i oktanol än i vatten. För många ämnen som betraktas som miljögifter, till exempel DDT och PCB, kan log Kow vara över 6. Bestämning av log Kow kan göras laborativt och/eller teoretiskt. I denna aktivitet ska vi använda tre olika metoder för att bestämma olika ämnens log Kow.

I den här teoretiska laborationen skaKow bestämmas på följande sätt

1. Spektrofotometrisk analys
2. Tunnskiktskromatografi (TLC)
3. Beräkningar utifrån liknande ämnen

Bestämning av fördelningskoefficienten docx, 624 kB.

Den här modulen har utvecklats inom ramen för projektet “Skadliga kemikalier i samhället – Orsak, ansvar och hållbar utveckling” 2024-2027. I projektet samverkar miljöforskare, lärare och didaktiker för att ta fram undervisningsmaterial om miljökemi ämnat för gymnasieskolans Naturkunskap och Kemi. Projektets syfte är att ta fram material som stödjer undervisning om hur kemisk kunskap tas fram och används som beslutsunderlag i hållbarhetsfrågor. Projektet har tagit fram ett paket som innehåller bildspel, laborationer, övningsuppgifter och video.

Den här modulen är ett förslag till tre lektioner som utgår från podden Människorna bakom larmen. Podden handlar om miljöföroreningarnas historia och har gjorts av miljöforskaren Jana Johansson. Det finns avsnitt med olika innehåll: PFAS, DDT, surt regn och kvicksilver. Detta material tar avstamp i avsnittet “PFAS – är vårt dricksvatten farligt?”. Det handlar om varför PFAS uppfanns och hur ämnena använts, hur man upptäckte att de är skadliga för människa och miljö, hur problemet hanterats hittills och vad som kan göras framåt. I podden intervjuas forskare och myndighetsrepresentanter. Avsnittet publicerades i februari 2023. Du hittar podden på Stockholm universitets hemsida, Spotify och Apple Podcaster.