Privata sjukvårdsförsäkringar belastar den offentliga vården

Ny forskning visar sidoeffekterna av privata sjukvårdsförsäkringar i Sverige, berättar David Seim, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet, för SVT Nyheter.

David Seim, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet.

David Seim, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet.

Patienter med privat försäkring hänvisas till offentliga vården

Studien är gjord av David Seim och Mårten Palme, Stockholms universitet, tillsammans med Johannes Spinnewijn, London School of Economics, och Jens Wikström, Göteborgs universitet.

Genom att koppla ihop uppgifter om privata sjukvårdsförsäkringar med svenska registerdata finner forskarna att höginkomsttagare i betydligt högre grad tecknar försäkring – trots att vårdbehovet ofta är större i grupper med lägre inkomster.

I en särskild analys av cancervården ser forskarna att patienter med privat försäkring snabbare får tillgång till specialistvård och smidigare kommer förbi vårdköer.

Problemet är att privata vårdgivare inte alltid kan erbjuda komplett vård i egen regi, säger David Seim i intervjun med SVT Nyheter.

– Då uppmanas patienter att söka vård i det offentliga eller remitteras dit. På så sätt uppstår en del av kostnaderna även där. Försäkringarna leder alltså till mer konsumtion i det offentliga snarare än att avlasta.

Tre centrala frågor

Forskarna har analyserat tre centrala frågor om privata sjukvårdsförsäkringar i Sverige:

1. Vem tecknar försäkring?

Forskarna visar att privata sjukvårdsförsäkringar är starkt koncentrerade till höginkomsttagare, trots att vårdbehoven i genomsnitt är större bland låginkomsttagare. En stor del av skillnaden förklaras av att försäkringarna ofta erbjuds via arbetsgivare.

2. Vad händer när man får sjukvårdsförsäkring via arbetsgivaren?

Genom att studera när arbetsgivare inför försäkringar har forskarna kunnat uppskatta de kausala effekterna. Resultaten visar att försäkringen leder till mer vård, snabbare kontakt med specialistvården och mer efterföljande behandling, inklusive sjukhusvård och läkemedel. Effekterna är särskilt stora bland personer med lägre inkomster.

3. Hur påverkas den offentliga vården?

Ett vanligt argument är att privata sjukvårdsförsäkringar avlastar den offentliga vården. Forskarna finner i stället att mycket av den ökade vårdkonsumtionen sker inom den offentligt finansierade vården och att försäkrade patienter får snabbare tillgång även där. Resultaten tyder på att privata försäkringar påverkar hur offentliga resurser används och vilka patienter som snabbast får tillgång till vård.

MER Om studien

I studien, The Impact and Incidence of Supplemental Health Insurance: Evidence from Sweden, analyserar forskarna information om sjukvårdsförsäkringar för åren 2006–2015 från branschorganisationen Svensk Försäkring med registerdata från bland annat SCB, Försäkringskassan, Socialstyrelsen och Region Stockholm.

Studien är publicerad i CEPR:s serie Discussion Paper (Centre for Economic Policy Research).

Läs studien

Se inslaget i SVT

Senast uppdaterad: 2026-06-03

Sidansvarig: Nationalekonomiska institutionen