Karolina Larsson: Interaktion och språkbruk i en- och flerspråkiga språkmiljöer i förskolan

Vad händer när barn väljer engelska i leken, när pedagoger använder tecken som stöd, eller när de språkutvecklande samtalen anpassas till barns intressen? Karolina Larssons avhandling visar att dessa val påverkar språkmiljön – och pekar på strategier som stärker barns språkutveckling i en- och flerspråkiga barngrupper.

Karolina Larsson
Doktorsavhandling, 2025
Medicinska fakulteten, Lunds universitet

Karolina Larssons avhandlings övergripande tema är språkmiljöer i förskolan. Begreppet språkmiljö är komplext, men kan betraktas som summan av de språkliga praktiker, val och handlingar som finns i ett visst sammanhang. Variation i språkmiljöer, bestående av exempelvis skillnader i lärares språkliga bakgrund och kompetens, barns åldrar, språkliga bakgrund och kompetens, tillgången till lekmaterial och läromedel samt gruppernas sammansättning, ger olika förutsättningar för barns språklärande i förskolan.

Presentationen på webbsidan kommer i huvudsak ifrån avhandlingens svenska sammanfattning.

Syfte och forskningsfrågor

Det saknas kunskap om hur olika aspekter av den interaktiva språkmiljön i förskolan relaterar till barns interaktion, språkanvändning och språklärande. För att belysa dessa processer inkluderar den aktuella avhandlingen fyra delstudier som fokuserar på olika delar av lärares och barns interaktion i vardagliga förskolekontexter.

Avhandlingens syfte är att belysa variation i barns och pedagogers interaktion och språkanvändning i enspråkiga och flerspråkiga förskolor.

Forskningsfrågorna är:

  • Vad karaktäriserar barns och pedagogers verbala och kroppsliga interaktion och språkanvändning i förskolor med enspråkiga och flerspråkiga barn.
  • Hur bidrar lärares och barns interaktion och språkanvändning till förskolornas språkmiljöer, och vad betyder detta för flerspråkiga barns möjligheter att tillägna sig utbildningsspråket?


Metod

Materialet består av videoinspelningar (totalt 42 h) på fyra förskoleavdelningar i ett socioekonomiskt gynnat område med liten andel flerspråkiga barn, samt fyra förskoleavdelningar i ett socioekonomiskt missgynnat område med stor andel flerspråkiga barn. Inspelningarna fångar olika situationer som temaarbete, fri lek, bokläsning, samling och måltider. Samtliga inspelningar är transkriberade och har analyserats på olika sätt.

Slutsats

Barn gör strategiska språkval i relation till de grupper och sammanhang de befinner sig i. I de flerspråkiga förskolorna finns grupper av barn som använder engelska som lekspråk, trots att engelska varken talas i hemmet eller av de vuxna på förskolan. Barns användning av sitt/sina modersmål i förskolan är sällsynt. Det svenska ordförråd som barn använder i förskolan formas och villkoras av deras svenska språkkunskaper. Det finns språkmiljöer som beskrivs i denna avhandling där barnen inte kan fungera som källor till rik och varierad språkstimulans sinsemellan. I de fallen behöver pedagogerna delta i lek och interaktion med barnen och berika den språkligt. Det innebär att alla pedagoger behöver använda ett rikt och varierat lexikon, avancerad grammatik och ett resonerande och dekontextualiserat språkande.

Barns lek framstår som en kraftfull språkundervisningsaktivitet som skulle kunna implementeras i större utsträckning i språkundervisningen i flerspråkiga förskolor. Deltagande i barns lek bygger dock på lärarens närvaro under längre tidsperioder, vilket kan kräva ytterligare resurser. Det uppstår goda förutsättningar för begreppsutveckling och dekontextualiserat språkande när barn tillåts ta initiativ och lärare responsivt följer dem i språkundervisningen. Att utbilda och stödja pedagogers responsivitet kan vara ett produktivt sätt att främja språkmiljön i både enspråkiga och flerspråkiga förskolor. TAKK kan vara ett värdefullt didaktiskt verktyg för att undervisa barn i behov av särskilt stöd, men kan störa lärarnas interaktioner med barn som har åtminstone vissa verbala språkfärdigheter. Det handlar därmed inte om att använda TAKK eller ej i förskolan, utan mer om hur det används, varför, med vem och i vilka situationer.

Resultat i de fyra delarbetena

Karolinas avhandling består av fyra delarbeten, publicerade i fyra separata artiklar.

I det första delarbetet undersöks barns användning av engelska under fri lek, och vilken funktion det engelska språket fyller för barnen. Resultaten visar att barn i samtliga förskolor influeras av engelskan, men användningen av engelska är mer utbredd i de flerspråkiga förskolorna. Engelska språket fyller en rad funktioner för barnen och används för gemenskapande, makt, exkludering och som ett hemligt språk vänner emellan. En intressant situation uppstår för pedagogerna och i förhållande till läroplanens språkliga mål när barns användande av engelska varken utgör deras modersmål eller undervisningsspråket. Ett spänningsfält uppstår mellan svenskan och engelskan när pedagogerna använder svenska för avbrott, regler och tillsägelser, medan engelska används av barnen i lustfylld, engagerande och motiverande lek.

Larsson, K., Björk-Willén, P., Haraldsson, K. & Hansson, K. (2023). Children’s use of English as lingua franca in Swedish preschools. Multilingua, 42(4), pp. 527-557

I det andra delarbetet undersöks pedagogers användning av tecken som stöd, speciellt i interaktion med barn som lär sig svenska som andraspråk, och hur barnen svarar på teckenstödd interaktion. Resultaten visar att pedagogernas användning av tecken kan bidra till en språkfrämjande miljö för barn i behov av särskilt stöd, men det finns en risk att pedagogernas fokus på att utföra tecken samtidigt med talet kan begränsa deras förmåga att agera på ett ömsesidigt, lyhört och responsivt sätt. Pedagogernas användning av tecken är ofta frikopplat från barnens pragmatiska och språkliga behov, och i vissa förskolor verkar användandet av tecken ha blivit ett självändamål.

Larsson, K., Björk-Willén, P., Haraldsson, K. & Hansson, K. (2025). Teachers’ use of sign-supported speech in interaction with multilingual children in Swedish preschools. Linguistics and Education, 87. pp. 1-16

I det tredje delarbetet analyseras kvantitativa och kvalitativa aspekter av barns ordanvändning under lek i både en- och flerspråkiga förskolor. Resultaten visar att alla inkluderade leksituationer präglas av interaktion, glädje, gemenskap och gemensam uppmärksamhet, vilket skapar rika och stimulerande sociala miljöer. Barnens användning av ordförråd skiljer sig dock mellan områdena, både vad gäller kvalitativa aspekter (exempelvis användningen av fackord och dekontextualiserat språk) och kvantitativa aspekter (till exempel. mängden ord och antalet olika ord). Ett allt igenom rikare språkande noteras mellan barnen i de enspråkiga förskolorna, trots att de barnen är yngre. Det visar att barnens språkande formas och villkoras av deras kunskaper i förskolans lingua franca, i detta fall svenska. Alla deltagande barn som lär sig svenska som andraspråk saknar tillgång till lek och interaktion med förstaspråkstalare av utbildningsspråket.

Larsson, K., Björk-Willén, P., Haraldsson, K. & Hansson, K. (2025). Lexical diversity in peer play talk. Accepted for publication in Theory and Practice of Second Language Acquisition.

I det fjärde delarbetet undersöks variation i pedagogers språkundervisning, med syfte att identifiera mera framgångsrika och mindre framgångsrika strategier. Resultaten visar att när barn tillåts ta initiativ och agera kring sina intresseområden under språkundervisningen uppstår möjligheter till begreppsutveckling, abstrakt tänkande och resonerande språk. Undervisningen behöver anpassas till barns språkliga bakgrund och behov, och en utmaning uppstår när pedagoger och barn har begränsad tillgång till gemensamma språkliga resurser. Resultatet indikerar att det är lärarens roll (oavsett språkbakgrund) att vara lyhörd och både följa och utöka barns bidrag, använda ett rikt ordförråd och utmanande språk. För pedagoger är responsivitet, lekfullhet och gemensamt utforskande användbara strategier i språkundervisningen, och stödjer barnens deltagande i interaktion. Teckenstöd verkar vara en mindre framgångsrik strategi.

Larsson, K., Björk-Willén, P., Haraldsson, K. & Hansson, K. (2025). Variations in language teaching in monolingual and multilingual preschool groups. Submitted.

Läs mer

Läs avhandlingen i sin helhet:

Interaction and language use in monolingual and multilingual preschool language environments

Läs en tidigare intervju med Karolina Larsson där hon reflekterar kring användning av TAKK och bildstöd i förskolan:

Vi behöver reflektera kritiskt kring hur TAKK och bildstöd används i undervisningen

Intervju med Karolina Larsson

Barns möjligheter att utveckla språk skiljer sig stort mellan förskolor. Karolina Larssons avhandling visar att tillgången till språkliga förebilder och pedagogernas strategier är avgörande – och att metoder som TAKK inte fungerar som tänkt för flerspråkiga barn.

Vi behöver satsa på rätt saker i undervisningen med flerspråkiga barn

Olikvärdiga språkmiljöer i förskolan påverkar barns språkutveckling

Senast uppdaterad: 2025-12-08

Sidansvarig: Institutionen för ämnesdidaktik

Vi använder kakor

Genom att tillåta tjänster från tredje part accepterar du deras cookies och användningen av spårningsteknologier som är nödvändiga för att de ska fungera korrekt.