Katerina Kuksa: Svenska som andraspråk - undervisning för hållbar utveckling

Katerina Kuksa
Licentiatuppsats, 2025
Institutionen för didaktik och pedagogisk profession, Göteborgs universitet

Syfte och frågeställningar

Syftet med licentiatuppsatsen är att bidra med kunskap om hur ämnet svenska som andraspråk kan bidra till att uppfylla mål 4 i Agenda 2030 om likvärdig utbildning för alla. Studien undersöker ämnets potential att erbjuda undervisning som främjar elevers litteracitet i bred bemärkelse. Denna undervisning innefattar dels det demokratiska uppdraget att främja delaktighet i en pluralistisk lärmiljö, genom att möta och värdesätta elevers språkliga och kulturella bakgrunder, dels skolans ansvar att skapa förutsättningar för elevers kunskapsutveckling. Forskningsfrågorna är:

• Vilka uppfattningar har lärare i svenska om urvalet av kunskapsinnehåll i svenskundervisningen i språkligt heterogena klasser? (Delstudie 1)
• Hur motiverar lärare i svenska sitt arbete utifrån tankar om inkludering och social hållbarhet (om de nu gör detta)? (Delstudie 1)
• Vilka ämneskonceptioner om ämnet svenska som andraspråk framträder i läromedel genom urvalet av texter och uppgifter? (Delstudie 2)
• Hur kan ämnet svenska som andraspråk och dess roll och potential i arbetet mot mål 4 i Agenda 2030 förstås utifrån utbildningens mål och funktion? (Kappan)
  

Metod och resultat

Associationsintervjuerna i första delstudien innebär att lärarna uppmanades att resonera fritt kring sju nyckelord avsedda att väcka relevanta associationer kring egen undervisning: andraspråkselev, samarbete, språkundervisning, språkutveckling, ansvar, inkludering och social hållbarhet. Begreppen kopplas till undervisningen av nyanlända och flerspråkiga elever för att ge möjlighet att fritt resonera och tolka begreppen i relation till sin undervisningskontext. En metod som ger insikt i lärarnas uppfattningar om sin pedagogiska praktik och hur de motiverar sina didaktiska val utifrån sina uppfattningar om inkludering och social hållbarhet. De fria resonemangen bidrar till en djupare förståelse för den komplexitet som präglar undervisningen i svenska som andraspråk.

I en andra delstudien tillämpades kvalitativ innehållsanalys med kvantitativa inslag för att undersöka fem tryckta läromedel avsedda för språkundervisning av nyanlända elever åk 4-6. Här konstateras att de i huvudsak fokuserar på ämnesspecifikt ordförråd och skriftliga, formorienterade språkfärdigheter snarare än funktionellt språkbruk. Få uppgifter uppmanar till muntlig interaktion eller kritisk reflektion. Läromedlen saknar flera viktiga komponenter för att stödja en inkluderande och engagerande språkundervisning, där elever erbjuds möjlighet att bekräfta sin kulturella och flerspråkiga identitet och reflektera kritiskt över normer och värderingar. Studien lyfter behovet av att komplettera nuvarande läromedel med innehåll och uppgifter som stärker elevernas kritiska tänkande, kulturella igenkänning och aktiva deltagande i samtal om språk, normer och samhällsfrågor för att svenska som andraspråk bättre ska kunna bidra till en rättvis och hållbar utbildning i linje med Agenda 2030.

I kappan analyseras dessa resultat med utgångspunkt i Biestas utbildningsfunktioner (kvalificering, socialisation, subjektifiering) och Cummins Literacy Engagement Framework.

Läs mer

Licentiatuppsatsen består av två delstudier och en kappa:

1. Svenskundervisning i språkligt heterogena klasser–lärares uppfattningar om språk och social hållbarhet. (Delstudie 1 finns beskriven i en artikel publicerad i Forskning om undervisning och lärande, 2021)
2. Läromedel i svenska som andraspråk för nyanlända elever på mellanstadiet. (Delstudie 2 finns beskriven i konferensvolymen Femtonde nationella konferensen i svenska med didaktisk inriktning: Språk och litteratur – en omöjlig eller skön förening? 2024)
3. Svenska som andraspråk - undervisning för hållbar utveckling. (Kappan är publicerad av Göteborgs universitet, 2025)