Avhandlingar och uppsatser
Här samlar vi forskning från olika lärosäten som är relevant för vårt fält. Det är forskning som på ett eller annat sätt rör svenska som andraspråk och flerspråkiga elevers lärande från förskolan till vuxenutbildningen.
Här nedan finns ett begränsat urval av forskning sorterat på år. Det kan vara avhandlingar samt licentiat-, master och magisteruppsatser från universitet och högskolor. Det finns även ett fåtal uppsatser på kandidatnivå där innehållet är av särskilt intresse.
Till varje post finns en kort presentation där man kan se vilken typ av forksning det är och vilka som deltagit. Följ länkarna för att läsa mer!
Ta gärna kontakt med NC om du känner till någon avhandling eller uppsats som kan vara av intresse för andra.
2025
Jessica Rahm
Jessica Rahms doktorsavhandling undersöker hur historiskt innehåll kommuniceras i språkligt heterogena högstadieklassrum. Studien visar att lärarledda genomgångar är centrala för att introducera och förklara historiska begrepp, men att det finns elever som aldrig talar om det historia innehållet och därmed missar möjligheter till lärande. När begrepp används i olika kontexter och växlar mellan abstrakta och konkreta nivåer skapas bättre förutsättningar för djupare förståelse. Avhandlingen betonar behovet av strukturerade samtal, multimodala resurser och ett metaspråk som gör begreppens funktion tydlig.
Karolina Larsson
Språkmiljön i förskolan är full av möjligheter – men också utmaningar. Karolina Larssons avhandling visar att barns språkval, pedagogers responsivitet och lekens innehåll är avgörande för hur barn lär sig språk. De fyra delarbetena behandlar bland annat barns användning av engelska som lekspråk och personalens användning av tecken som stöd. Resultaten ger konkreta insikter för dig som vill skapa rika språkliga i miljöer i flerspråkiga förskolor.
Interaction and language use in monolingual and multilingual preschool language environments
David Sandberg
David Sandberg undersöker i sin doktorsavhandling ungdomars etniska identitetsutforskande, och hur de upplever att identitet berörs i olika sammanhang inom och utanför skolan. Med utgångspunkt bland annat i ungdomars deltagande i ett skolbaserat lektionsprogram, The Identity Project, utvärderas på vilka sätt programmet främjat ungdomarnas identitetsutveckling.
Ethnicity and Ethnic-Racial Identity during Adolescence. Intervention and Contexts
Helena Nilsson
Hur avgörs egentligen om en elev har behov av att läsa svenska som andraspråk? I sin masteruppsats undersöker Helena Nilsson hur behovsbegreppet kan definieras, tolkas och tillämpas i skolans styrkedja – från policytexter till lärares praktiska arbete. Genom tre delstudier visar hon hur ett otydligt behovsbegrepp leder till varierande bedömningar och ställer krav på professionell kompetens, kollegialt stöd och tydligare styrning.
Om det behövs - behovsbedömningens policy och praktik i svenska som andraspråk
Angelica Granqvist
Angelica Granqvist undersöker i sin doktorsavhandling boksamtal i en så kallad samläsningspraktik i svenska och svenska som andraspråk i gymnasieskolan. Särskilt fokus ligger på de elever som läser svenska som andraspråk och deras meningsskapande processer i boksamtalen. Resultaten visar att elevernas möjligheter att röra sig mellan den aktuella samläsningens tre lärmiljöer – helklassundervisning, separat andraspråksundervisning och boksamtal – hade en positiv inverkan på elevernas möjligheter att konstruera social och språklig delaktighet och social tillhörighet över tid.
Christa Roux Sparreskog
I en ny avhandlingen undersöks hur lärare, specialpedagoger, modersmålslärare och studiehandledare samarbetar för att främja flerspråkiga elevers språk- och kunskapsutveckling i svensk grundskola. Genom en kombination av etnografiska studier och djupintervjuer belyser Christa Roux Sparreskog de strukturella och professionella faktorer som påverkar samarbetet. Resultaten visar på behovet av tydligare organisatoriska strukturer för att effektivisera samarbetet och bättre stödja elevernas lärande.
Didaktiskt samarbete för att stödja flerspråkiga elevers utveckling
Charlotte Löthman
Charlotte Löthmans avhandling undersöker den svenska förskolan som integrationsarena. Resultaten visar att integration inte sker automatiskt utan kräver ett avsiktligt och medvetet arbete. Inte minst framkommer i avhandlingen att det behövs en ökad medvetenhet om språkets roll i kunskapsförmedling och kamratlek.
The Swedish Preschool as an Integration Arena
Johanna Rylner Kjellgren
Avhandlingen handlar om hur gymnasieelever gör när de skriver texter. Under tre terminer följde Johanna Rylner Kjellgren eleverna Binh, Ayo och Kim och deras skrivande i skolämnet svenska som andraspråk. Studien har fokus på elevernas transspråkliga skrivpraktiker och Johanna ville förstå hur olika resurser som exempelvis en dator, en källtext eller ett specifikt språk, har betydelse för deras skrivande. Resultatet visar en variation mellan olika elevers transspråkliga skrivpraktiker, vilket talar för att praktikerna är personliga och kanske också unika. I studien ingår också en enkätstudie för att besvara forskningsfrågan: Hur beskriver elever i svenska som andraspråk sina skrivpraktiker? Enkätsvaren visar bland annat att majoriteten av eleverna använder flera språk regelbundet, men inte lika ofta när de skriver som när de talar.
Karin Rehman
Genom observationer och analys av elev- och lärartexter kan Karin Rehman i sin avhandling se att även korta elevtexter från eleverna på språkintroduktionsprogrammet är värdefulla resurser i undervisningen. Eleverna kan, trots att de är nya i svenska språket och i det svenska historieämnet uttrycka komplex förståelse.
Nyanlända gymnasieungdomars inträde i det svenska historieämnets diskurs
2024
Theres Brännmark
Theres Brännmarks avhandling belyser den plats som de nationella minoritetsspråken finska, meänkieli och samiska ges i norrbottniska grundskola ur fyra olika aspekter: läroplanen, lärarröster, den visuella språkmiljön i skolmiljön samt lärares, lärarstudenters och elevers erfarenheter av minoritetsspråk. I avhandlingen framkommer bland annat att svenska språket har en starkt överordnad roll och att finska, meänkieli och samiska på olika vis osynliggörs och att erfarenheter av och kunskaper i de aktuella minoritetsspråken ges en underordnad roll i skolan och undervisningen.
Cristina Nordman
I avhandlingen undersöker Cristina Nordman möjligheter och begränsningar för pedagogiskt transspråkande. Studien är ett aktionsforskningsprojekt med fyra lärare i åk 6 och 7 som undervisar i ämnena geografi och svenska som andraspråk. I klasserna där lärarna undervisar har alla elever annat språk än svenska som förstaspråk, men många av eleverna är uppväxta i Sverige med svenska som sitt starkaste skolspråk. Avhandlingen bidrar med viktig kunskap om hur pedagogiskt transspråkande kan utgöra ett didaktiskt medel för att uppnå social rättvisa, samt med kunskap om lärares professionella lärande kring användning av elevers flerspråkighet i undervisning och lärande.
Sonia Blomquist
I sin avhandling, som består av tre delstudier, undersöker Sonia Blomquist hur undervisningen i svenska som andraspråk på gymnasiet behandlar metaforer, det vill säga ord och uttryck med överförd, bildlig betydelse. I den första studien analyserar hon ämnesplanen för svenska som andraspråk och kommentarmaterialet, i den andra intervjuar hon lärare och deras undervisning och i den tredje tittar hon närmare på hur metaforiskt språk tas upp i läromedel för de tre delkurserna i svenska som andraspråk. Resultatet visar att det finns få meningserbjudanden kring metaforiskt språk i sva-undervisningen, trots ordförrådets centrala plats i sva-ämnet. Lärarna uppger att de endast undervisar om metaforer vid två tillfällen, i samband med övningar inför det nationella provet när det gäller retorik och argumentation, och i litteraturanalys. Det kommer till exempel sällan upp i jämförelser mellan svenskan och andra språk eleven kan.
Meningserbjudanden om metaforiskt språk i ämnet svenska som andraspråk i gymnasieskolan
Pantea Rinnemaa
Att läsa och förstå läromedelstexter i samhällskunskap innebär en stor utmaning för elever som utvecklar svenska som ett andraspråk. Pantea Rinnemaa har i sin doktorsavhandling undersökt hur språkliga färdigheter och tidigare kunskaper påverkar högstadieelevers förmåga att tillgodogöra sig innehållet. Resultaten visar att eleverna efterlyser lärarledda samtal och läs- och skrivaktiviteter kring texterna.
Sofia Lindén
Sofia Lindéns avhandling visar att studiehandledning på modersmål ger komplex stöttning med flera olika syften. De nyanlända eleverna får, förutom stöttning i att utveckla ämneskunskaper, språklig stöttning, allmänna skolkunskaper och känslomässigt stöd. Ett samarbete mellan studiehandledare, lärare och skolledning är avgörande för att studiehandledningen ska fungera väl.
Stöttning för utveckling av språk och kunskap i studiehandledning i svensk grundskola
Ylva Novosel
En större öppenhet för transspråkande och multimodal kommunikation skulle gynna förskolebarns kommunikation, språkutveckling och flerspråkiga identitet, visar Ylva Novosels avhandling. De förväntningar som möter barn i förskolan, den didaktiska situationen och den fysiska miljön sätter ramarna för barnens kommunikativa utrymme.
Transspråkandets villkor i en supermångfaldig förskola: En konstruktivistisk grundad teori
Johanna Carlie
Johanna Carlies avhandling handlar om hur bearbetning, förståelse och minne av tal påverkas av bullriga ljudmiljöer hos lågstadieelever från socioekonomiskt utsatta områden där majoriteten av eleverna har svenska som andraspråk. Den består av fyra delstudier.
Flerspråkiga lågstadieelevers bearbetning, förståelse och minne av tal i bullriga ljudmiljöer
Camilla Håkansson
Ämneslitteracitet handlar om hur vi läser, skriver och kommunicerar inom olika. I sin avhandling undersöker Camilla Håkansson ämneslitteraciteten i svenska som andraspråk och fysik i årskurs 9. Resultaten pekar på vikten av att i undervisningen synliggöra hur språk och ämne hänger samman.
Pernilla Olsson
Pernilla Olsson undersöker i sin licentiatuppsats hur sfi-elevers vardagliga skriftspråkspraktiker skiljer sig från den undervisning de möter i klassrummen. Hon belyser de kontraster som uppstår mellan elevernas liv och skolsituationen och hur dessa påverkar deras skriftspråksutveckling. Resultaten ger insikter för att utveckla undervisningen och stödja elevernas verkliga behov och mål.
Clara Palm
Clara Palms avhandling fokuserar på skrivundervisning i svenska som andraspråk inom komvux på grundläggande och gymnasial nivå. Hon undersöker hur skrivande framställs i styrdokument, hur lärare uppfattar och genomför skrivundervisning, och vilka didaktiska val som påverkar deras undervisning. Studien belyser de utmaningar lärare möter, som begränsad undervisningstid, löpande antagning av elever och heterogena elevgrupper, och hur dessa påverkar möjligheterna att följa styrdokumentens intentioner om en bred och inkluderande skrivundervisning. Palm analyserar även hur olika skrivdiskurser och litteracitetspraktiker uppstår i denna specifika kontext. Resultaten visar att lärarnas undervisning ofta skiljer sig från skrivdiskurserna i styrdokumenten, vilket väcker frågor om likvärdighet och framtida forskningsbehov.
Skrivundervisning i svenska som andraspråk inom vuxenutbildning
Rasmus Riad
Rasmus Riad har i sin avhandling undersökt effekten av dialogisk läsning i förskolan. Resultatet visar att systematiskt arbete med läsning som inkluderar barnet i interaktion påverkar språkutvecklingen positivt. Bland annat ordförrådsutvecklingen främjas av dialogisk läsning och barn med vårdnadshavare med annat modersmål än svenska visar i studien jämförbar utveckling som sina jämnåriga.
Ida Rosqvist
Flerspråkighet kan inte ensamt förklara elevers ordförrådsutveckling i de tidiga skolåren. Istället är det flera faktorer i och utanför skolan som spelar roll, visar Ida Rosqvist i sin avhandling. Undervisningen är i sig en viktig faktor – inte minst att den utvecklar både ordförrådets bredd och djup – men den kompetensutveckling lärarna här fick hade liten, eller ingen påverkan.
Brendan Munhall
I sin avhandling undersöker Brendan Munhall nyanlända elevers erfarenheter av gymnasievalet. Resultatet visar att flera strukturella och symboliska hinder begränsar deras val. De påverkas mycket av skolornas marknadsföring. De får generellt lite studie- och yrkesvägledning och förlitar sig istället på skolpersonal som delar deras språkliga och kulturella bakgrund.
Bounded Horizons. A study of upper secondary school choice for newly arrived students
Anna Ingves
Med sin avhandling vill Anna Ingves bidra med kunskap om ordförrådsutvecklingen på andraspråket hos nyanlända elever på språkintroduktionsprogrammet och utröna vilka faktorer på språk-, individ- och organisationsnivå som kan påverka den. Resultaten visar bland annat att programmets organisation, de resurser som ges och hur undervisningen utformas är viktiga faktorer som påverkar utvecklingen.
Mikael Olofsson
I sin magisteruppsats undersöker Mikael Olofsson vad som kännetecknar texter skrivna av nyanlända ungdomar inom språkintroduktion i relation till Skolverkets bedömningsstöd Bygga svenska. Utgångspunkten för textanalysen är elevernas skrivande i två genrer: återgivande och argumenterande.
Nora Duggan
I sin doktorsavhandling undersöker Nora Duggan språkinlärning och integration för döva migranter i svensk vuxenutbildning. Genom lingvistisk etnografi och data från observationer och intervjuer med deltagare i åldern 18–60 år visar studien att språkliga, sociala och kulturella faktorer kraftigt påverkar dessa elevers språkinlärning och integration.
Dimitrios Papadopoulos
De nationella styrdokumenten för sfi-utbildningen betonar individualisering som nyckeln till att lösa problem som arbetslöshet, integration och socialt utanförskap, men implementeringen av läroplan och kursplan är utmanande. Dimitrios Papadopoulos visar i sin avhandling hur individualiseringsprocesser tar form i policy och praktik inom sfi.
Individualising processes in adult education: The case of Swedish for immigrants (SFI)
Johannes Finnman Grönaas
I sin doktorsavhandling har Johannes Finnman Grönaas undersökt arbetsförhållanden och välbefinnande hos förskolepersonal med fokus på förskolor med hög andel barn som är tidiga andraspråksinlärarare. Resultaten visar att förskolepersonal som arbetar i grupper där många barn har andra modersmål än svenska, efterlyser mer stöd och utbildning
Kristina Hellmark
I sin doktorsavhandling har Kristina Hellmark undersökt skriftlig återkoppling på texter skrivna av studenter i behörighetsgivande kurs i svenska som andraspråk vid två olika universitet. Syftet med studien är att se vad som karaktäriserar återkopplingspraktiker ur lärar- och studentperspektiv.
Malin Brännström
I doktorsavhandlingen ”Mellan osynlighet och avvikelse – nyanlända elever med kort skolbakgrund i grundskolans senare årskurser” har Malin Brännström, Göteborgs universitet, riktat fokus mot hur skolan möter nyanlända elever med kort skolbakgrund i grundskolans senare årskurser. Den etnografiska studien som genomförts på tre olika grundskolor i olika delar av landet visar att de specifika förutsättningarna och behoven hos nyanlända elever med kort skolbakgrund ofta osynliggörs och att eleverna inte alltid får den undervisning som de behöver.
2023
Josefin Nilsson
Avhandlingen undersöker ämneslärares möjligheter att utveckla en språk- och kunskapsutvecklande undervisning för nyanlända elever på högstadiet. Undersökningen är gjord i samband med att lärarna deltagit i kompetensutveckling i språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt som erbjudits kommunen inom Skolverkets riktade insatser för nyanlända och flerspråkiga barn och ungdomars utbildning.
Avhandlingen har en lingvistiskt etnografisk ansats och ramas in av ett ekologiskt och kritiskt perspektiv. Under två år följde Josefin två högstadielärare och materialet består av intervjuer med dem, rektorer och elever samt av lektionsobservationer. Ytterligare ett viktigt underlag är ljudinspelningar från gruppsamtal och workshops i samband med kompetensutvecklingen.
I avhandlingen framkommer att lärarnas möjligheter at utveckla en språk- och kunskapsutvecklande ämnesundervisning för de nyanlända eleverna är beroende av lärarnas didaktiska agens. I avhandlingen framgår att lärarnas didaktiska agens rörande de nyanlända eleverna till stora delar begränsas av både praktiska förutsättningar, som till exempel exempelvis schemaläggning och tillgång till studiehandledare, samt motstridiga förväntningar och krav. Josefin ser också hur lärarna tillsammans, med en kollektiv agens, kan öka sitt handlingsutrymme och jobba mot de förutsättningar de nyanlända eleverna behöver.
Sofia Engman
I studien till sin masteruppsats ser Sofia Engman vikten av textsamtal för att fånga, och utveckla elevers läsförståelse. Det är lätt hänt att tro att alla elever förstår texten på djupet medan det i samtalen kan visa sig att att en vag uppfattning av vissa ords betydelser kan skapa en ytligare förståelse, något som individuella läsförståelse uppgifter kan missa. Studien är genomförd med elever i mellanstadiet som läser svenska och svenska som andraspråk.
Att läsa kamratposten. Textrörlighet och ordförråd i ett andraspråksperspektiv
Emma Gyllerfelt
I sin doktorsavhandling med fokus på nyanlända elever i slöjdundervisningen visar Emma Gyllerfelt hur slöjdundervisning och dess lärmiljö ger nyanlända elever i årskurs 8 och 9 möjligheter till multimodal interaktion, delaktighet och även möjligheter att visa sina kunskaper utan att språkkunskaper i svenska blir avgörande. Genom användning av olika multimodala resurser kan slöjdlärare och nyanlända elever skapa mening kring komplexa och abstrakta begrepp. Undervisningen kan på så sätt även bidra till elevernas språkutveckling i stort.
Slöjdundervisning med nyanlända elever – om multimodal interaktion och kommunikation i slöjdklassrum
Helén Egerhag
I sin doktorsavhandling vill Helén Egerhag bidra med kunskap om läsförmåga på svenska som andraspråk med särskilt fokus på ordavkodning, ordförråd och läsförståelse. Resultaten visar att många elever som läser på svenska som ett andraspråk presterar sämre än elever som läser på svenska som förstaspråk inom dessa områden men att riktade insatser kan göra skillnad.
Att främja läsutveckling i svenska som andraspråk – undervisning och tidiga insatser
Erika Bomström Aho
Genom observationer och intervjuer mejslar Erika Bomström Aho fram bild där kunskaper i svenska, och kunskaper uttryckta på svenska, har mest betydelse för både elever och lärare på språkintroduktion
Villkor för lärande. Utbildning på språkintroduktionsprogrammet ur lärar- och elevperspektiv
Kristina Aldén
Verksamma lärare ser att användning av multimodala resurser för meningsskapande kan påverka nyanlända och flerspråkiga elevers lärandemöjligheter och delaktighet. Det framkommer i Kristina Aldéns mastersuppsats om lärarkognition i språkligt heterogena klassrum. De deltagande lärarna använder multimodala resurser framförallt i en stöttande funktion. Lärarna ger även uttryck för behov av egen kompetensutveckling för att kunna stötta sina elever att både bli kritiska läsare och skapare av multimodala texter där de kan kommunicera sitt lärande.
Mari Ylenfors
I sin licentiatuppsats vill Mari Ylenfors undersöka och bidra med kunskap om grundskolors arbete för att utveckla litteracitetsförmågan hos flerspråkiga elever som möter svårigheter med läsning och skrivning. Licentiatuppsatsen, som består av dels en enkätstudie, dels en fallstudie, visar konkreta exempel på litteracitetspraktiker med ett flerspråkigt perspektiv. Dock verkar inte skolorna ta tillvara elevernas olika språkliga förmågor vid kartläggning av läs- och skrivsvårigheter.
Ett integrerat perspektiv på litteracitetsundervisning för flerspråkiga elever
Emma Hall
Historikern Emma Hall har i sin avhandling vid Malmö universitet intervjuat tolv unga med erfarenhet av flykt. De kom till Sverige mellan 2009 och 2015 och kategoriserades då som ensamkommande. Gemensamt för dem är flykten från sina respektive hem som följdes av en lång och svår resa genom Europa.
Mellan rörelse och stillhet: minne och flykt i unga människors berättande 2009-2021
Viktoria Waagaard
I forskningsarbetet till avhandlingen Ämnesliteracy i samhällskunskapsämnet: Ett ämnesspecifikt bidrag till ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt följer Viktoria Waagaard undervisningen i samhällskunskap hos två högstadielärare under tre år. Lärarna som undervisar i språkligt och socioekonomiskt heterogena klasser arbetar aktivt för att utveckla elevernas ämneslitteracitet.
Ann Ohlsson
Ann Ohlssons licentiatavhandling är en fallstudie där hon med hjälp av klassrumsobservationer, fokusguppssamtal och intervjuer med elever undersöker elevers meningsskapande kring vad det innebär att skriva texter av vetenskaplig karaktär i kursen svenska 3 på gymnasiet. ”Även om studien är genomförd inom ämnet svenska har den relevans för ämnet svenska som andraspråk”, säger Ann Ohlsson i en intervju med NC. Ett övergripande resultat är att elevernas meningsskapande om vetenskaplig text till stor del kännetecknas av en föreställning om objektivitet. Resultaten visar även att eleverna är osäkra på den egna röstens och argumentationens roll i texter av vetenskaplig karaktär.
Får man synas i texten? En fallstudie om hur gymnasieelever skapar mening om vetenskaplig text.
Andreas Nuottaniemi
Andreas Nuottaniemis forskning handlar om flerspråkighet och undervisning ur ett kritiskt, rumsligt perspektiv. Efter att nära ha följt en grupp ungdomar på språkintroduktionsprogrammet under en längre tid ser han att de ofta möts av hinder när de vill delta i samhället på lika villkor. I det mediala och politiska samtalet framställs det svenska språket idag ofta som en form av "nyckel" till framgång i skola och yrkesliv för nyanlända, men med utgångspunkt i ungdomarnas egna erfarenheter visar Nuottaniemi hur svenska snarare är del av rum som ungdomarna sällan har möjlighet att ta i anspråk.
Flerspråkighetens gränser: Språkdidaktik på (o)jämlik grund i migrationernas tid
2022
Baran Johansson
Baran Johansson har i sin avhandling vid Umeå universitet undersökt tvåspråkiga elevers läsande och skrivande på persiska och svenska i årskurs 4 till 9. Huvudsyftet med avhandlingen är att undersöka lässvårigheter i ett tvåspråkigt perspektiv. Elevgruppen bestod av 26 elever med och utan lässvårigheter som läser och skriver på två olika alfabetiska språk, persiska och svenska.
Jasmine Bylund
Jasmine Bylund kartlägger i sin avhandling, "Everyday Language Practices", språkanvändningen bland ungdomar i förortsområden i Stockholm, Göteborg och Malmö. Studien visar att språkliga hierarkier påverkar hur ungdomar ser på sig själva, sin plats i samhället och hur väl de lyckas i skolan.
Läs mer om Jasmine Bylunds avhandling
Sara Snoder
Sara Snoder undersöker i sin avhandling "Det är inte så att vi exkulsivt pratar svenska" hur flerspråkiga lärare på grundkolan ser på och använder flerspråkighet i undervisningen. Studien bygger på intervjuer med fem lärare på låg- och mellanstadiet.
Läs mer om Sara Snoders avhandling
Denis Tajic
I avhandlingen "Mellan policy och praktik: En studie om nyanlända elevers pedagogiska och social inkludering i skolan" undersöker Denis Tajic hur formella och informella strukturer påverkar de nyanlända elevers inkludering och hur dessa uppfattas av eleverna själva och skolpersonalen. Studien baseras på observationer och intervjuer i två mångkulturella grundskolor i olika kommuner.
Läs mer om Denis Tajics avhandling
Ulrika Lögdberg
Välbefinnande och hälsa skapas i utrymmet unga har i vardagen att agera och vara, och är beroende av historiska och politiska processer. Det visar Ulrika Lögdberg, Högskolan Kristianstad, i sin avhandling "Understanding young people’s well-being within a translocal everyday life" som bygger på observationer och intervjuer med elever i en språkintroduktionsklass.
Läs mer om Ulrica Lögdbergs avhandling
Johanna Mufic
Johanna Mufic disputerade i oktober 2022 vid Linköpings universitet med avhandlingen "'Quality Problems' in Swedish Municipal Adult Education: The Micropolitics of Quality Construed in the Audit Society”, om hur begreppet kvalitet konstrueras på olika arenor inom komvux och vilka effekter detta får.
Läs mer om Johanna Mufics avhandling
Karin Senter
Avhandlingen ger en inblick i några ungdomars språkliga vardag. Karin Senter har genomfört en talspråksstudie, men inkluderar även andra sociala aspekter som är centrala för skapandet av ett vi i förorten.
Läs mer om Karin Senters avhandling
2021
Anna Winlund
Nyanlända ungdomar utan tidigare skolbakgrund behöver få en undervisning som är anpassad efter deras individuella behov på gymnasieskolans språkintroduktion. Förutom att lära sig svenska och vårt skriftspråk måste de till exempel förstå hur de ska förhålla sig till normer som kan vara nya för dem. Läraren spelar en viktig roll i det arbetet visar en avhandling i svenska som andraspråk. Bland annat detta såg Anna Winlund när hon följde undervisningen för en grupp elever med kort skolbakgrund under ett läsårs språkintroduktion. Avhandlingen består av fyra olika delstudier som behandlar olika sidor av undervisningen.
Läs mer om Anna Winlunds avhandling
Frida Siekkinen
Frida Siekkinen har i sin avhandling studerat hur elever på en högstadieskola upplever det att särskiljas och kategoriseras som att vara i behov av ämnet svenska som andraspråk. Siekkinen undersöker också vad dessa elevkategoriseringar, att var den som läser svenska eller vara den som läser svenska som andraspråk, får för konsekvenser för eleverna i skolvardagen.
Tidigare år: 2020–2007
Kontakt
Har du kommentarer om sidan eller förslag på relevant forskning som vi borde tipsa om här? Hör gärna av dig till vår webbredaktör.
webb@andrasprak.su.seSenast uppdaterad: 2025-11-28
Sidansvarig: Nationellt centrum för svenska som andraspråk