Bättre skola för nyanlända och flerspråkiga elever
De riktade skolförbättringssatsningarna med fokus på nyanlända och övriga elever som undervisas på sitt andraspråk är samhällsekonomiskt lönsamma. Detta är slutsatsen i en rapport av Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU).
Rapportens fokus och resultat
I rapporten Bättre skola för nyanlända och flerspråkiga elever – utvärdering av en randomiserad studie av stödinsats för bättre mottagande och undervisningskvalitet redovisas resultatet från en så kallad randomiserad effektutvärdering av Skolverkets riktade insatser för nyanlända och elever med annat modersmål än svenska.
Skolverkets riktade insatser syftade till att stärka skolors och huvudmäns mottagande av nyanlända elever och höja undervisningskvaliteten för elever med andra modersmål än svenska. I insatserna gavs stöd till huvudmän och skolor under två år. Stödet omfattade en inledande behovsanalys samt utformning och genomförande av en lokalt anpassad åtgärdsplan. Vanliga åtgärder var kompetensutveckling för lärare och annan skolpersonal samt process- och organisatoriskt stöd till skolledningar. En central del i insatserna var kompetensutveckling i språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt (SKUA) med fokus på elever med andra modersmål än svenska.
I den aktuella utvärderingen studerades kommuner som deltog i de riktade insatserna mellan 2016–2019, samt kontrollkommuner som inte deltog. Bland annat studerades effekter på elevers kunskapsresultat samt effekter i form av förändringar av tillgång till, och skolors organisering av, pedagogiska resurser riktade till den aktuella elevgruppen – som svenska som andraspråk, studiehandledning på modersmål, modersmålsundervisning och undervisning i förberedelseklass.
Effekter på kunskapsresultat, språkutvecklande undervisningsresurser och organisering
Rapporten visar att kunskapsresultaten i kommuner som deltog i de riktade insatserna ökade i större utsträckning än i kontrollkommunerna. Till exempel framgår att resultat på de nationella proven i matematik och svenskämnena för både elever med svensk och utländsk bakgrund ökade, men också att insatserna tydligt bidrog till resultaten hos just elever med utländsk bakgrund. Där ökade speciellt elever i den nedre delen av resultatfördelningen.
Flera förändringar i skolornas arbetssätt kan ha bidragit till de förbättrade provresultaten. Tillgången till språkrelaterade resurser som undervisning i svenska som andraspråk, modersmålsundervisning och studiehandledning på modersmål ökade särskilt under de första åren efter insatserna. Sammantaget pekas i utvärderingen på att språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt, bättre tillgång till språkrelaterade pedagogiska resurser och organisatoriska förbättringar kan ha bidragit till bättre kunskapsresultat som en följd av det riktade stödet.
Samhällsekonomiskt lönsam satsning
I rapporten dras slutsatsen att de riktande insatserna som fokuserade på att förbättra mottagande och undervisningskvalitet för nyanlända och elever med annat modersmål än svenska påverkade skolornas arbetssätt långsiktigt och ledde till högre kunskapsresultat, för både elever med utländsk och svensk bakgrund, och särskilt för elever med låga resultat.
I rapporten argumenteras därför för att insatserna bidragit till att stärka skolans likvärdighet samt för att de är samhällsekonomiskt lönsamma. Rapportförfattarna (s. 32)menar exempelvis att:
De långsiktiga förbättringarna i matematik är tillräckligt stora för att motivera insatserna samhällsekonomiskt då varje satsad krona uppskattas ge tretton kronor tillbaka i form av förbättrade framtida arbetsinkomster för berörda elever.
Läs rapporten i sin helhet
Senast uppdaterad: 2026-02-10
Sidansvarig: Institutionen för ämnesdidaktik