Så kan vi få syn på, följa och stärka flerspråkiga barns svenska i förskolan

Syftet med SpråkPeda-verktyget är att utveckla en språkmedveten pedagogik i förskolan. Här handlar det dock inte om bestämda metoder utan om att få syn på verksamheten och hur man kan stärka barnens språkutveckling i vardagen. Kartläggningsmaterialet kombinerar tre perspektiv: barnets språkutveckling i svenska, den flerspråkiga värld barnet lever i och språkmiljön i förskolan. Inom dessa områden gör man observationer som man sedan reflekterar kring tillsammans.

Erika Sahlén har tillsammans med kollegan Charlotte Bagge-Glassell och Panagiota Nasiopoulou, lektor i pedagogik vid Södertörns högskola, genomfört en mindre studie inom ramen för ULF- samverkan, där man testat materialet i Sverige. De ville undersöka två saker: dels vad förskollärare tycker om materialets användbarhet, dels om det är något som skulle behöva bearbetas, inte minst med tanke på att det kontextuellt och språkligt hör hemma i Finland.

Glasögonen som förskollärarna saknat

– De lärare i förskolan som testat materialet uttrycker att det har gett dem ”glasögon” som flera av dem upplevt att de saknat, berättar Erika Sahlén, strateg vid förskoleförvaltningen i Stockholms stad. De tycker att de fått ett större individfokus vilket har gjort undervisningen och barnets lärande mer påtagligt. När man fokuserar ett enskilt barn ser man barnet på nya sätt och man har lättare att fånga upp barnets språkutveckling på svenska samtidigt som man kan stärka flerspråkigheten.

– Tidigare har mycket arbete i förskolan utgått från gruppen och även om det funnits kartläggningsmaterial så har det framför allt handlat om hur pedagogerna uppfattar och upplever olika saker, som till exempel barnens språkutveckling eller språkmedvetenheten hos personalen, förklarar Erika. Att titta på enskilda barns språkutveckling gör det mer gripbart och pedagogerna får något konkret att utgå ifrån och att hålla fast vid i sina reflektioner kring verksamheten. När SpråkPedas olika delar relateras till varandra kan materialet användas för att utveckla undervisningen och inte enbart för att kartlägga barnets språk.

Att få syn på barnets kunskaper i svenska

En av delarna i SpråkPeda observerar det flerspråkiga barnets språkutveckling på svenska. I kartläggningen ska man ta ställning till vad barnet redan kan och om barnet håller på att utveckla en viss färdighet. Språkkunskaperna beskrivs på fyra olika nivåer.

Färdigheter på färdighetnivå A2

När man kartlägger barnets språkkunskaper i svenska med SpråkPeda tittar man på olika aspekter av kommunikationsfärdigheter, språkförståelse, muntlig språkfärdighet, språklig uttrycksförmåga, verbalt arbetsminne och ordförråd samt språklig medvetenhet. Tabellen visar ett urklipp från SpråkPeda.

– Just att veta vilken nivå barnet befinner sig på kunde förskollärarna som testat materialet tycka var lite svårt, berättar Erika. En del önskade att det fanns ett steg mellan ”Håller på att utvecklas” och ”Kan redan”, medan andra menade att det räckte att skriva till kommentarer i kommentarsfälten för att synliggöra barnens framsteg. Om man vill lägga till fler steg eller mer plats för kommentarer går det bra. Materialet är både fritt att använda och att bygga vidare på.

– Men, det viktiga är inte att bedömningen blir ”rätt”, poängterar Erika. Det viktiga är nyfikenheten och att faktiskt se barnets språkkunskaper och progression. Flera pedagoger uttryckte att de fick syn på de tysta barnen. De kunde vara ute och gunga med barnet när de upptäckte att barnet tog ett språkligt kliv. Då ville de in för att anteckna det lite snabbt. Det finns en sådan glädje i att uppmärksamma de konkreta framstegen!

Flerspråkigheten ska synas i miljön

En annan del av SpråkPeda handlar om att undersöka barnets flerspråkiga världar. Det gör man genom samtal med vårdnadshavare där man kartlägger vilka olika språk barnet använder när och med vem.

– Att kartlägga ett barns totala språkanvändning har vi lång erfarenhet av i Stockholm, berättar Erika. I förskolans uppdrag ingår det att stimulera barnens flerspråkiga utveckling, något som är mycket viktigt men också svårt, inte minst när man som här i Stockholm kan ha så många olika språk i barngruppen. Men i den utsträckning det är möjligt vill vi gärna ha barnens språk uppmärksammade i miljön i förskolan.

– Att synliggöra barnets flerspråkiga världar är inte bara identitetsstärkande och berikande för verksamheten, det tycks också, vad vi kan se i studien, ge goda relationer till vårdnadshavarna, berättar Erika. En förskollärare som var med i projektet berättade att vårdnadshavarna blev överraskade över hur mycket som faktiskt görs i förskolan kring språkutveckling. I studien framkommer att det finns vårdnadshavare som tycks uppfatta förskolan som en plats för omsorg och att arbetet med språkutvecklingen kommer först i skolan.

Potentialen finns i kopplingen mellan de olika delarna

I SpråkPeda observerar man också språkmiljön på förskolan. Man tittar på personalens arbetssätt, språkmiljön och barnens delaktighet.

I samtalen efter observationerna lyfter man både sådant som redan fungerar bra och sådant som behöver utvecklas, samt pratar om hur man kan göra det. Tabellen visar ett urklipp från materialet. Tabellen visar ett urklipp från SpråkPeda.

– Den verkliga potentialen ligger i kopplingen mellan materialets tre delar, säger Erika med eftertryck. Genom att dra paralleller mellan ett barns språkutveckling, personalens arbetssätt och verksamhetens förutsättningar blir bedömningen man gör formativ. Den syftar då till att utveckla verksamheten och inte att till sätta barnen i olika fack.

– En annan fördel med materialet är att det inte är så omfattande, fortsätter Erika. Man har valt ut ett fåtal punkter inom varje område som man fokuserar på. Jag gillar också att det utgår ifrån förskolans verksamhet. Det är faktiskt skapat för oss och inte ett material som ursprungligen skapats för förskoleklassen eller grundskolan och sedan anpassats till förskolan.

Så kan du komma i gång med materialet

– Materialet är kostnadsfritt så det är bara att ladda ned det, läsa och sen prova! uppmanar Erika. Studien visade att ett fåtal anpassningar till den svenska kontexten skulle behöva göras – och vi hoppas att vi får finansiering för att kunna göra dem framöver – men det går bra att använda materialet som det är redan nu.

– När det kommer till användbarheten tyckte majoriteten av förskollärarna att materialet var bra. Samtidigt visar studien att det behövs förutsättningar i form av tid och stöttning från ledningen om man vill att materialet på riktigt, och långsiktigt, ska bidra till att utveckla verksamheten och barnens språkutveckling.

– En bra sak med SpråkPeda, förklarar Erika vidare, är att det inte kräver några omfattande förkunskaper. Det går att börja på en gång! I studien framkom att flera av deltagarna upplevde att de blev påminda om kunskaper som de hade om barns språkutveckling sedan tidigare. De aktiverades igen när de började använda verktyget och utifrån det reflektera och samtala om ett barns specifika språkkunskaper.

– Ett råd är att till en början fokusera på ett fåtal barn även om det finns många flerspråkiga barn i gruppen. I studien rekommenderade vi max fem, berättar Erika. Välj gärna ett barn vars språkutveckling du vill ge en extra skjuts. Sedan behöver du sätta barnets språkkunskaper och den progression barnet gör i relation till den språkliga medvetenheten i lärmiljön. När personalen fungerar som en språklig modell och hjälper barnet att vidga sitt ordförråd eller ger barnet möjlighet att bli hörd och vara delaktig i engagerande aktiviteter finns också goda förutsättningar för att barnet ska utveckla sina språkkunskaper.

Läs mer och hämta kartläggningsmaterialet

Att utveckla språkmedveten pedagogik i småbarnspedagogiken: SpråkPeda-verktyget

Läs mer om ULF