Vad ska bedömas – och hur? Om behovsbedömning i svenska som andraspråk

De senaste åren har Josefin Nilsson och Maria Wiksten från Nationellt centrum för svenska som andraspråk (NC) fått allt fler frågor rörande behovsbedömningar. Kommuner och skolor vänder sig till NC för att få stöd i processen att se över sina rutiner och öka likvärdigheten i bedömningarna så att man på ett korrekt sätt kan avgöra vilka elever som har behov av undervisning i svenska som andraspråk.

– I skolförordning står att undervisning i svenska som andraspråk ska anordnas ”om det behövs” (5 kap 14 §). Många av de som tar kontakt med oss uttrycker att de är osäkra på vad det är för behov man ska titta efter, berättar Josefin. En del undrar om det är samma eller liknande ”behov” som specialpedagoger möter hos ”elever i behov av särskilt stöd”.

Utgå ifrån kursplanen i svenska som andraspråk

– Vår rekommendation är att utgå ifrån kursplanen i svenska som andraspråk, säger Maria. Syftet med en behovsbedömning är att se om eleven har behov av svenskundervisning i ett andraspråksperspektiv. Därför kan ett sätt att beskriva behoven vara att titta på skillnaderna mellan svenskämnena för att synliggöra vilka specifika behov undervisning i svenska som andraspråk ska möta. På vår webb kan man hitta dokument där skillnader i kursplanerna är markerade. Sen behöver man tillsammans arbeta för att förstå vad dessa skillnader innebär rent konkret.

I sin masteruppsats Om det behövs – behovsbedömningens policy och praktik i svenska som andraspråk undersöker Helena Nilsson från Malmö hur behovsbegreppet i svenska som andraspråk definieras och tillämpas på olika nivåer i skolans styrkedja. Hon undersöker också vilka faktorer som möjliggör respektive försvårar denna process. I uppsatsens andra delstudie ser hon på hur sva-kursplanens ämnesspecifika formuleringar kan användas som indikatorer på elevers behov vid behovsbedömning.

– När vi har workshops med lärare och tittar på sva-kursplanen brukar de landa i att andraspråksdrag är något man kan titta efter i en behovsbedömning, säger Maria. Visst finns det fler behov kopplade till andraspråksutveckling som sva-ämnet ska möta, och dessa får absolut inte glömmas bort i undervisningen, men just andraspråksdragen kan vara något konkret och unikt att titta efter i behovsbedömningen. Exempel på andraspråksdrag kan vara svårigheter med att böja adjektiv efter substantiv som i ett rött hus och en röd stuga eller att använda omvänd ordföljd: Igår gick jag blir gärna *Igår jag gick.

Professionen i centrum – behovsbedömningar kräver gemensamt arbete

Det finns ännu inget nationellt material för behovsbedömningar. Skolverket har fått i uppdrag att ta fram ett kartläggningsmaterial, men ingen tidsplan är bestämd.

– Det kan kännas frestande att invänta Skolverkets material innan man tar tag i frågan, men vi menar att det tvärtom är bra att börja se över sina rutiner för behovsbedömningar redan nu, säger Josefin. Det finns inget magiskt material som kommer att göra bedömningarna åt oss. Det kommer alltid att vara professionella lärare som gör bedömningen. Lärare som tillsammans behöver skapa förståelse för vad som ska bedömas, hur det kan göras och hur resultatet sedan ska kommuniceras.

– Det finns ibland en förhoppning om att någon annan ska kliva in ovanifrån och bestämma hur man ska göra, om inte Skolverket så förvaltningen, fortsätter Maria. Tyvärr fungerar det inte. Missförstå mig inte, Skolverkets stöd och styrning vad gäller behovsbedömningar är efterlängtad och välbehövlig, men det kommer inte att lösa alla utmaningar. Förutsättningar att använda materialet kommer att se olika ut på olika skolor. Alla skolor behöver inte heller göra på exakt samma sätt, även om bedömningarna bör vara likvärdiga.

Att välja rätt material – vad säger de egentligen?

Helena Nilsson har tillsammans med kollegor i Malmö stad tagit fram Sva-luppen: Stödmaterial vid behovsbedömning i svenska som andraspråk som finns fritt tillgängligt på Pedagog Malmö. Materialet fokuserar på andraspråksdrag i elevens muntliga och skriftliga produktion. Linköpings kommun har gemensamt skapat ett material som påminner om Sva-luppen. Skolverket står bakom Bygga svenska, ett bedömningsstöd för andraspråkutveckling, som visserligen inte är utformat för behovsbedömning, men vars språkliga analyser kan användas som underlag vid en behovsbedömning.

– Det vore smidigt om Skolverkets kommande kartläggningsmaterial på något sätt relaterar till Bygga svenska, eftersom det redan används i sva-undervisningen, säger Maria. Att veta vilket steg elevens andraspråksutveckling befinner sig på underlättar dessutom rektors organisation av svenskundervisningen. Men som lärare behöver man skilja på olika bedömningar och deras syften. Man kan göra en enkel, kort och snabb bedömning för att se om det finns behov av andraspråksundervisning och sedan en mer omfattande bedömning över tid, till exempel med stöd i Bygga svenska, för att lära sig mer om hur det behovet ser ut.

– Lärare gör många bedömningar idag, med olika material och olika syften. Man kan inte ta för givet att tester för till exempel läsfärdigheter, som Legilexi, kan säga oss något om elevers behov av undervisning i svenska som andraspråk, fortsätter Josefin. Vi kan med Legilexi få information om att eleven behöver stöd i sin läsutveckling, men vi vet inte om det sker bäst enligt kursplanen i svenska eller svenska som andraspråk.

Från beslut till praktik – vem gör vad, när och hur?

Det förvaltningen kan göra är att avsätta tid och ge utrymme samt stöd till rektorer och lärare i att skapa rutiner för både inledande och kontinuerliga behovsbedömningar. Man kan också vända sig till NC som kan hjälpa till i processen.

– Det är mycket som ska bestämmas och anpassas till lokala förutsättningar. Vem ska göra vad, när och hur? Ibland behöver man förändra förutsättningarna på längre sikt och till exempel rekrytera behöriga sva-lärare eller utbilda svensklärarna i sva, säger Josefin.

– När man har gjort behovsbedömningen och fattat beslut om undervisning i svenska eller svenska som andraspråk behöver beslutet kommuniceras till elev och vårdnadshavare. En sak vi upptäckt i våra workshops är att man kan behöva träna på hur man ska formulera sig när man kommunicerar beslutet, berättar Maria. Det är lätt hänt att man omedvetet använder formuleringar som speglar vanliga missförstånd kring sva-ämnet: ”du har svårt med svenskan”, ”du ska få extra stöd i din språkutveckling”, ”du kommer att läsa enklare texter” eller ”där får du en snällare bedömning”. En spridd missuppfattning är till exempel att sva är ett stödämne, och att det räcker om eleverna med svenska som andraspråk ”får lite extra stöd i sin språkutveckling”.

– Detta kan man undvika om man har gjort en genomtänkt bedömning, fortsätter Josefin. Med stöd i analyserna av elevens behov som kursplanen ska tillgodose kan man argumentera professionellt för varför eleven gynnas bäst av undervisning i svenska eller svenska som andraspråk.

Bedömningens mål: rätt undervisning för eleven

När behovsbedömningen är gjord återstår det absolut viktigaste – att eleven ska få en kvalitativ undervisning i det svenskämne som bäst gynnar elevens språk- och kunskapsutveckling. Då behövs det lärare med utbildning i svenska som andraspråk.

– Vi ser att allt fler huvudmän utbildar sina låg- och mellanstadielärare i svenska som andraspråk, berättar Maria. Det bästa är såklart att lärarna får läsa poänggivande kurser. Det finns idag kompletterande alternativ för svensklärare i årskurs 1–6 inom lärarlyftet eller som uppdragsutbildning. Vi på NC kan också erbjuda skräddarsydd kompetensutveckling till lärare i svenska och svenska som andraspråk.

– Vi kan även ge stöd till förvaltning och skolledare som vill se över organisation och undervisning av de två svenskämnena. Kanske behöver man stöd i att följa upp och tolka sina resultat för att säkerställa att man har den kvalitet som man strävar efter? Eller hitta lämpliga sätt att organisera undervisningen? Sedan några år finns Skolverkets artiklar Svenska som andraspråk – ett behovsprövat ämne med råd, stöd och goda exempel som ger vägledning. Det är en klar framgångsfaktor att förvaltning, rektorer och lärare bygger kunskap om ämnet tillsammans. Då kan man arbeta klokt lokalt och stärka undervisningens kvalitet på riktigt, avslutar Josefin.

Länkar för att läsa mer

Vilka är skillnaderna mellan svenska och sva i Lgr22?

Helena Nilsson: Om det behövs – behovsbedömningens policy och praktik i svenska som andraspråk

Hur bedömer man om en elev behöver läsa sva?

• Sva-luppen: Stödmaterial vid behovsbedömning i svenska som andraspråk (Malmö delar)
• Linköpings material för behovsbedömning i svenska som andraspråk
• Bättre behovsbedömningar och undervisning med Bygga svenska

Från svensklärare till sva-lärare i Borås stad

”Det gör skillnad” – därför satsar Enbacksskolan på sva‑utbildning för alla lågstadielärare

Svenska som andraspråk – ett behovsprövat ämne (Skolverket.se)