”Jag kan vara mig själv” – språkstöd på modersmålet gör skillnad på sfi

Språkstöd i sfi-undervisningen är en framgångsfaktor i Karlstad. Efter sex års arbete har man tagit fram en modell som fungerar, som man dessutom gärna delar med andra. På webbsidan "Språkstöd för sfi – Att äga sitt eget lärande" finns material för den som arbetar med vuxna nybörjarläsare inom sfi och vill kunna använda flerspråkighet som ett pedagogiskt verktyg i sfi-undervisningen.

Vi har träffat personal och elever från sfi i Karlstad för att låta dem berätta mer om hur de skapat förutsättningar för språkstöd och vilka vinster de ser med arbetet.

Från tolk till pedagogisk bro i undervisningen

– När vi började arbeta med språkstödjare på studieväg 1 tänkte vi att de i första hand skulle fungera som tolkar vid kartläggningssamtal. Men det blev snabbt tydligt att språkstödjarna behövde arbeta på ett annat sätt. Vi började därför fundera över hur språkstödjarna i stället skulle kunna bli en bro mellan lärare och elev i undervisningen, berättar Pernilla Gren Edvardsson, lärare på sfi och handledare för språkstödjarna.

– Flerspråkiga elever har rätt att bli delaktiga i en ny kultur med ett nytt språk utan att behöva göra avkall på ett annat, säger Emma Lanäs, förstelärare och handledare för språkstödjarna. En undervisning som bygger på flerspråkighet skapar en positiv identitetsutveckling där eleverna kan känna sig bekräftade som de flerspråkiga individer de är. Vi upplever att synsättet att alla språk är en källa till kunskap har skapat ett lärandeklimat som får eleverna att känna sig sedda och uppmärksammade, vilket i sin tur främjar både språk- och kunskapsutveckling.

– Det är elevens muntliga språk som är den viktigaste resursen och det är därmed den vi bygger arbetet på, förklarar Pernilla vidare. Betydelsen av att få använda sitt förstaspråk muntligt i lärandet ser vi har gett stora positiva effekter på våra elever. Eleven kan fråga och prata om det hen vill med förståelse och eftertänksamhet. Eleverna får lära sig att ta ansvar för sina studier, eleven förstår vad som förväntas av hen och därför upplevs studierna som meningsfulla och viktiga. Med modersmålet som resurs kan språkstödjaren hjälpa eleven att känna sig trygg i lärprocessen.

”Man blir påverkad av att andra skrattar”

Pashtana Gul Safizada, elev på kurs C, studieväg 1, har pashto som modersmål. En av språkstödjarna blir en brygga i intervjun där Pashtana berättar att det känns positivt och utvecklande att använda modersmålet i lärandet.

– Om jag inte får stöd på modersmålet kan jag svara fel eller jag tror att jag förstår när jag inte gör det. Man blir påverkad av att andra skrattar när man svararar något tokigt för att man inte förstår. Med modermålstöd kan jag lättare lära mig. Med språkstödjaren kan jag till exempel få stöttning i hur jag ska öva och för att förstå uppgifter. Det visste jag inte förut eftersom jag inte har gått i skolan tidigare. Om jag får hjälp att förstå ett begrepp på modersmålet så gör det ofta mycket för att förstå helheten.

– Jag var mycket stressad och orolig när jag började på sfi men när jag fick träffa språkstödjaren kände jag mig lugn och trygg. Det betyder mycket. Jag kan vara mig själv. Jag kan vara Pashtana!

Så är språkstödet organiserat på sfi i Karlstad

På sfi Karlstad finns tre tillsvidareanställda heltidstjänster som språkstödjare. Utöver det finns två språkstödjare som arbetar timmar på ett fast schema varje vecka. Tillsammans kan de stötta eleverna på arabiska, persiska, dari, swahili, somaliska, franska och kurdiska. På studieväg 1 finns ca 60 elever och där har majoriteten tillgång till språkstöd. Även elever som läser högre sfi-kurser kan stötta elever på lägre kurser med modersmålet.

Språkstödjarna har ett fast schema och tydligt definierade roller. Förutom undervisning tillsammans med sfi-lärare i kurserna A–C har de har även egna pass i språkhomogena grupper där fokus ligger på studieteknik och grundläggande läs- och skrivinlärning. Passen planeras av sfi-lärare som också tillhandahåller undervisningsmaterial som språkstödjarna använder med eleverna. Språkstödjarna har gemensam planeringstid för att vara varandras resurser.

Handledning bygger kompetens för ett kvalificerat språkstöd

– Språkstödjare har inte alltid en pedagogisk utbildning eller erfarenhet av att stötta lever på studieväg 1, berättar Pernilla. Språkstödjarna behöver få en teoretisk grund där de får kännedom om vad det innebär att utveckla grundläggande litteracitet på sitt starkaste språk som vuxen och att samtidigt som man lär sig ett nytt språk, svenska.

– Språkstödjarna får därför 1,5 timmes handledning av erfarna sfi-lärare, både individuellt och i grupp en gång i veckan, fortsätter Pernilla. Handledningen innehåller både teoretiska inslag och reflektioner kring elevmöten. Fördelen med att ha ett schemalagt handledningstillfälle i veckan är att språkstödjarna får bearbeta innehållet i pågående verksamhet genom det praktiska klassrumsarbetet. På detta sätt synliggörs utmaningar som språkstödjarna ställs inför.

– Under handledningstillfällena kan språkstödjare och lärare dela erfarenheter med varandra, säger Maryam Vaziri, språkstödjare i dari och persiska. Vi kan reflektera och lära. Handledningstillfällena är som en hel utbildning. Handledningen har lärt mig hur jag ska hantera olika situationer i klassrummet och är viktig för mig i min utveckling som språkstöd.

Tillsammans runt eleven – i och mellan lektionerna

Samverkan mellan lärare och språkstödjare är en central del av modellen i Karlstad. Genom gemensamma reflektioner och löpande kommunikation skapas en djupare förståelse för elevens situation och behov. Det stärker både undervisningen och språkstödet.

– Vi gör avstämningar med lärare exempelvis efter lektionen, säger Maryam. Lärarna uttrycker vad eleven behöver för stöd och vi uttrycker vår bild av vad eleven har för utmaningar. Det är en ömsesidighet mellan lärare och oss språkstödjare. Vi sitter på samma cykel men har olika funktioner. Helheten behövs.

Nwar Nijar, språkstödjare i arabiska instämmer och tillägger:

– Sfi-läraren uppfattar inte allt då de inte kan elevernas språk. Jag som språkstöd kan uppfatta olika saker tack vare att eleven och jag kan diskutera på modersmålet. Detta behöver jag förmedla till läraren. Det är en viktig länk som eleverna gynnas av i sin språkutveckling. Jag har ett viktigt uppdrag. Jag delar språk och kultur med eleverna. Jag har samma eller liknande erfarenhet som eleverna har. Jag förstår dem därför. Vi följer eleverna från start och ser vilken utveckling eleverna har.

Nwar lyfter också delaktigheten i kartläggningssituationerna. Att delta från start i kartläggningen gör att språkstödjaren har viktig information som är en bra grund för samarbetet och förståelsen för eleven.

– Jag tror vi fyller ett behov av att stötta på många olika sätt, tillägger Maryam. Jag ser oss som en krycka. Vi stöttar men tanken är att eleven ska klara sig utan kryckan så småningom. Eleverna kan dela mycket med oss. Både bra saker och dåliga saker, då de har förtroende för oss. Det kan också vara tungt men samtidigt vet jag att vi är viktiga personer för dessa elever tack vare att vi kan kommunicera utan språkhinder. Många av eleverna är i en utsatt situation men vi kan skapa en miljö som de mår bra i trots oro för mycket annat. Eleverna litar på oss och känner att de kan anförtro sig och fråga saker. Detta kan de inte uttrycka på svenska än. Då fyller vi en viktig funktion. När eleverna är i sin början av läs- och skrivutveckling behövs vi både för att förklara innehåll och för att stötta i hur de ska göra saker. Också för varför de ska göra sakerna i klassrummet.

Att säkra språkstödet – resultat, finansiering och framtid

Varken språkstöd eller studiehandledning är en lagstadgad rättighet inom komvux. Madeleine Bäckström, rektor på sfi, berättar om hur de fått finansiering:

– Arbetet började i liten skala och våra resultat samlades innan vi tog diskussionen med politiker och förvaltning, klargör Madeleine. Genom att testa modellen och följa upp effekterna kunde vi visa både vissa resultat och elevröster, vilket gav en helt annan tyngd i argumentationen. Elevintervjuer och film med språkstödjarna har varit särskilt viktiga för att lyfta de mjuka värden som är svåra att fånga i statistik.

– Att vår modell är kostnadseffektiv understryker vi då språkstödjare används i stället för lärarutbildad personal som komplement och stöd inom sfi-undervisningen. Det gör att vi kan ge ett starkt stöd utan att skapa en ekonomiskt tung organisation. Politikerna behöver förstå att studiestöd på modersmålet inte är ’extrastöd’ utan ett nödvändigt pedagogiskt verktyg för de elever som står längst från etablerade skriftspråkskulturer. Den förståelsen är avgörande för att få långsiktigt stöd.

– Vi har en vision att på längre sikt skapa en kommunal språkstödjarenhet, berättar Madeleine vidare. Tanken är att språkstödjare då inte bara skulle vara knutna till vår egen verksamhet, utan finnas som en gemensam resurs för flera skolformer inom vuxenutbildningen. Kanske kan en språkstödjare fungera som en viktig resurs även i andra verksamheter i kommunen? Eller varför inte regionalt? Det skulle göra arbetet mer hållbart, skapa tryggare anställningar och göra det lättare att möta förändrade språkbehov över tid.

– Vi vill också stärka samarbetsytan mellan språkstödjarna och lärarna ytterligare, både i planering, genomförande och uppföljning. Framåt vill vi fortsätta arbeta systematiskt med att visa effekter på måluppfyllelse, närvaro och progression. En fortsatt dokumentation av resultaten är den bästa vägen för att säkra verksamheten, särskilt i tider då budgeten är osäker och icke-lagstadgade insatser riskerar att prioriteras bort.

”Jag känner mig trygg med stöd i modersmålet”

Ibthaj Alrihan, elev kurs B, studieväg 1, ser modersmålsstöd som avgörande:
– Arabiska är mitt språk. Det går inte att leva utan språk. Jag kan uttrycka det jag vill på mitt språk. Det går inte att kommunicera utan mitt språk. Även på mina barns skola säger de att barnen behöver fortsätta använda modersmålet. Vi pratar det hemma.

– Jag lär mig direkt och jag känner mig trygg med stöd i modersmålet. När vi läser en text finns det flera ord som vi inte förstår men om språkstödjaren förklarar förstår vi. Jag använder också modersmålet för att fråga kompisar för att förstå undervisningen. Språkstödjaren förklarar varför vi ska göra på ett visst sätt. Utan modersmål, utan språkstödjare, fungerar inte skolan. För att utvecklas ännu mer framåt behöver vi språkstödjare.