Lär dig mer om genrepedagogik
I den här artikeln får du veta vad genrepedagogik är och varför den är så framgångsrik. Med cirkelmodellen hjälper du dina elever att skriva bättre texter. För den som vill fördjupa sig finns det läs- och filmtips.
Genrepedagogik är en framgångsrik undervisningsmodell för att stötta elevernas lärande i skolans ämnen. Den är en del i det språk- och kunskapsutvecklande arbetssättet (SKUA). I genrepedagogiken är tanken att eleverna ska tillägna sig ämneskunskaper samtidigt som de utvecklar och lär sig behärska det språkbruk som är karaktäristiskt för ämnet. Fokus ligger på textskapande. Man tar inte för givet att eleverna är bekanta med de texter som skrivs och det språkbruk som används i skolan. Istället ser man det som en viktig del i undervisningen att jobba med det.
I undervisningen för eleverna många samtal om ämnesinnehållet och jobbar aktivt med att utveckla sitt ordförråd. När eleverna får en skrivuppgift, som till exempel en argumenterande text, visar man exempel på liknande texter som används som en modell för elevernas skrivande. Man tränar också tillsammans med klassen på att formulera delar av texten och tittar på hur helheten kan se ut innan eleverna skriver uppgiften på egen hand.
Den genrepedagogiska modellen
Genrepedagogiken utgår ifrån vad vi vill göra med språket som till exempel att återge något vi varit med om, förklara något, argumentera för något eller beskriva något. Vad vi vill förmedla och hur vi gör det skiljer sig åt beroende på vårt syfte. I genrepedagogiken har man delat in texterna i olika textgenrer utifrån vad de har för syfte och funktion.
Bild från Josefin Nilssons masteruppsats Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt: Lärares lärande. Foto: Josefin Nilsson
Skolans basgenrer
Man brukar prata om sex stycken basgenrer:
De sex basgenrerna täcker in de texttyper som eleverna enligt kursplanen i svenska som andraspråk ska behärska efter årskurs 1-6. Det finns många fler textgenrer utöver de här.
Cirkelmodellen
Cirkelmodellen är en undervisningsmodell som används för att stötta elevers skrivande. I Cirkelmodellen, eller cykeln för undervisning och lärande som den också kallas, utgår man ifrån syftet med skrivandet och jobbar med genren som är aktuell i fyra faser:
Cirkelmodellen brukar också kallas cykeln för undervisning och lärande
Fas 1:Bygga upp kunskap inom ämnesområdet. Läraren tar reda på elevernas förkunskaper i ämnet de ska skriva om för att bygga vidare på det i undervisningen. Eleverna får möta ämnet genom t.ex. lärarens genomgångar, gemensam läsning, paraktiviter, film eller studiebesök.
Fas 2: Studera texter inom genren för att få förebilder. Eleverna får möta textgenern som de sedan ska skriva en text i. Läraren går igenom en modelltext för att synliggöra struktur och språkliga drag för eleverna.
Fas 3: Skriva en gemensam text. Här skrivs en gemensam text där man använder sig av de ämneskunskaper som byggts upp i fas ett och de genrekunskaper som byggts upp i fas två. Det gemensamma skrivandet är tänkt att fungera som en modell inför elevernas individuella skrivande.
Fas 4: Skriva en text individuellt. Med hjälp av den stöttning som eleverna fått i fas 1-3 skriver eleverna nu egna texter. En del elever kan behöva mer stöttning under skrivandet som till exempel börjor eller användbara fraser.
Kritik mot genrepedagogiken
Genrepedagogiken kommer ursprungligen från Australien och började praktiseras i Sverige i början av 00-talet. Det har växt fram en del kritik mot den. Kritiken handlar bland annat om att:
- Det är risk för att metoden blir mekanisk och instrumentell
- Texternas ämnesinnehåll riskerar att hamna i skymundan för arbete med språkliga strukturer
- Det kritiska inslaget till texter försvinner
Tydliga genrer ger stöd i början men riskerar att bli begränsande
Struktur och språkliga drag är tänkt att fungera som verktyg för att stötta eleverna när de arbetar med en ny textgenre och i att utveckla sitt skrivande. Vartefter eleverna blir tryggare i textgenren kan de förhålla sig mer fria till strukturen precis som vana skribenter gör.
Om läraren bara undervisar om och använder sig av utvalda texter som passar in i beskrivningen av de olika textgenrernas syfte och textmönster så begränsar det undervisningen. Det finns gott om texter som inte passar in i dessa beskrivningar, t.ex. berättelser som har som syfte att förklara eller beskriva något. Dessa texter fungerar utifrån sitt syfte oftast lika bra som en mer genretypisk text. Många texter är också en blandning av olika genrer, speciellt de för äldre elever. Som lärare är det viktigt att känna till det här för att inte låta sin undervisning begränsas av det. Eleverna behöver möta en mängd av olika texter.
Låt ämnesinnehållet styra
Man har också sett att arbetet med textgenren har styrt lärarens undervisning mer än det ämnesinnehåll som är i fokus. Det är lätt hänt att ämnesinnehållet har hamnat i skymundan för arbetet med texters språkliga strukturer. Läraren och eleverna blir så fokuserade på att följa genrens mönster att de tappar fokus på det ämnesinnehåll de vill förmedla med texten. Undervisningen kan ha tagit sin utgångspunkt i en textgenre istället för ifrån våra kursplaner. Det kan leda till en instrumentell undervisning.
I en del klassrum har man sett att lärarens undervisning byggs upp runt och utgår ifrån en textgenre utan ett sammanhang och då blir instrumentell. Textmönster som strukturer och språkliga drag används då som en mall istället för denen stöttning det är tänkt att vara.
Det är viktigt att vara medveten om det som kritiken rör och diskutera med sina kollegor hur man bygger upp undervisning så att man inte hamnar i de fallgropar som den rör. Genrepedagogiken är en väl beforskad och framgångsrik modell för att arbeta språk- och kunskapsutvecklande med sina elever.
Läs mer om krititen mot genrepedagogiken i artikeln Ett kritiskt granskande samtal om genrepedagogik av Lisa Gannå. Artikeln är ett referat av ett samtal mellan Britt Johansson och Caroline Liberg och återfinns i antologin:
Kindenberg, Björn (red.) Flerspråkighet som resurs: Symposium 2015, Stockholm, Liber, 2016
Insändaren är en vanlig texttyp inom den argumenterande genren. Man bör inte bli för fast i formen utan istället fokusera mer på syfte och funktion i texten. Foto: Monika Lindvall
Läs- och filmtips
För dig som är nyfiken på att veta mer om genrepedagogik kommer här några tips.
Introducerande böcker och filmer
Låt språket bära
Boken Låt språket bära, genrepedagogik i praktiken av Britt Johansson och Anniqa Sandell Ring (första upplagan 2010) är en bok som inspirerar och vägleder dig som önskar utveckla och fördjupa dina kunskaper om genrepedagogik. De olika genrerna beskrivs genom olika klassrumssituationer. Till boken finns även en tillhörande handledning och kopieringsunderlag.
Symposium 2009 – Genrer och funktionellt språk i teori och praktik
Nationellt centrums symposium 2009 handlade om genrer och funktionellt språk i teori och praktik och i antologin som gavs ut efteråt finns många intressanta artiklar att ta del av när det gäller just genrepedagogik.
Genrebyrån
Även i boken Genrebyrån: en språkpedagogisk funktionell grammatik i kontext av Hedeboe och Polias (2008) presenteras den genrebaserade modellen för arbete med text och grammatik.
Introducerade föreläsning av Britt Johansson uppdelad på två filmer
Vill man lära sig mer om genrepedagogik kan det vara en god idé att lyssna på en Pedagog Värmland-föreläsning från 2016 med Britt Johansson, författare till boken Låt språk bära - genrepedagogik i praktiken, där hon berättar om genrepedagogik, cykeln för undervisning och lärande och utvecklingsarbetet på Knutbyskolan i Rinkeby. Föreläsningen är uppdelad i två delar:
Skolans tidigare år
Språk- och kunskapsutvecklande undervisning F–3
Boken Språk- och kunskapsutvecklande undervisning F–3 av Karin Pettersson (första upplagan 2017) ger läsaren en teoribas för språk- och kunskapsutvecklande undervisning och beskriver hur man arbetar samlat med genrepedagogik, ASL (Att Skriva sig till Läsning) och digitala resurser. Författarens pedagogiska utgångspunkt är Cirkelmodellen. Steg för steg går hon igenom modellens fyra faser och visar hur ämneskunskap och läs- och skrivförmågor kan utvecklas i samklang. Beskrivningarna konkretiseras genom en mängd exempellektioner, i syfte att ge lärare modeller för undervisning som kan användas direkt i klassrummet och anpassas efter de egna elevernas skilda behov. I boken ingår arbetsmaterial i form av kopieringsunderlag med texter, bilder och ifyllbara mallar för planering, bedömning och arbete med texter.
Textskapande i grundskolan
I boken Textskapande i grundskolan: utveckla funktionella skrivpraktiker skriven av Ewa Bergh Nestlog och Kristina Danielsson (2020) beskrivs ett perspektiv på textskapande som har fokus på texters funktion. I boken visar författarna hur textundervisningen kan organiseras i klassrummet och hur läraren kan stötta eleverna i arbetsprocessen. Med hjälp av tankar och modeller som utgår från forskning och beprövad erfarenhet presenterar de förhållningssätt som låter lärare skapa en funktionell skrivundervisning tillsammans med sina elever. En sådan undervisning är inriktad på elevernas möjlighet att kommunicera erfarenheter i de texter som de skapar och därmed utveckla sin identitet som kunnig.
Genom genrens lins: pedagogisk kommunikation i tidigare skolår
Avhandlingen Genom genrens lins: pedagogisk kommunikation i tidigare skolår av Robert Walldén (2019) är en avhandling inom svenska med didaktisk inriktning. Det är en empirisk undersökning av två lärares undervisning i svenska som andraspråk och geografi på en skola där majoriteten av eleverna har migrationsbakgrund. Den baserar sig på observationer, ljudinspelningar (ca 44 h) och insamlat läromaterial. Studien visar hur dessa erfarna lärare, verksamma i årskurs 1 respektive 6, stöttar eleverna genom att introducera lässtrategier och leda genrepedagogiska lektionsupplägg om sagor och levnadsvillkor.
Föreläsning om hur man kan arbeta enligt cirkelmodellen
Anna Kaya har spelat in en film där hon beskriver hur ett arbete genom cirkelmodellens fyra faser med beskrivande text kan gå till.
Reportage från Sollentuna International School
I UR-programmet På väg mot ett andra språk i serien Barn av sitt språk får ni följa tre sva-lärare i sitt arbete med sina elever. Programmet visar upp hur genrepedagogiken fungerar i praktiken.
Skolans senare år
Genrepdedagogiken är en del i det språk- och kunskapsutvecklande arbetssättet. Därför ingår det ofta i böcker och artiklar om hur man kan stötta och arbeta språkutvecklande i alla skolans ämnen. Här är några sådana exempel relevanta för lite äldre elever.
Stöttning på olika nivåer
I artikeln Stöttning på olika nivåer som ingår i Skolverkets läslyftsmodul Nyanländas språkutveckling ”Stöttning på olika nivåer” är utgångspunkten en övertygelse om att nyanlända elevers skolframgång förutsätter undervisning som grundas på en utvecklad och fördjupad förståelse för stöttningens betydelse för lärandet. Texten inleds med några teoretiska perspektiv på begreppet stöttning. Därefter visas hur stöttning kan tillämpas i undervisningen med exempel där de arbetar igenom cirkelmodellens fyra faser. Artikeln är skriven av John Polias, Lexis Education Inger Lindberg, Stockholms universitet Karin Rehman, Södra Latins gymnasium
Läs artikeln Stöttning på olika nivåer
Språkutvecklande SO-undervisning och Språkutvecklande NO-undervisning
Böckerna Språkutvecklande SO-undervisning (2015) och Språkutvecklande NO-undervisning (2017) av Maria Wiksten och Björn Kindenberg är böcker för dig som arbetar som SO- eller NO-lärare och som vill hitta fler vägar för att utveckla både elevernas kunskaper och elevernas språk. De genrepedagogiska idéerna går igenom böckerna och du får flera konkreta exempel på hur du kan jobba i cirkelmodellens olika faser. I kapitlet Skriva kan du läsa om hur man som lärare kan arbeta med ämnestypiska modelltexter. Böckerna har även ett separat kapitel där vi får se hur läraren lägger upp ett arbetsområde med cirkelmodellen.
Läs mer om böckerna hos förlaget Natur och Kultur:
Språkutvecklande SO-undervisning: metoder och strategier för högstadiet
Språkutvecklande NO-undervisning: metoder och strategier för högstadiet
Cirkelmodellen i NO-undervisningen – en serie hos UR
I UR:s serie Språket bär kunskapen får man följa hur Karin Rehman, lärare i svenska som andraspråk, handleder NO-läraren Teresia Brzokoupil i ett språkutvecklande arbetssätt.
Reading to learn
Genrepedagogiken har genom åren utvecklats och i början av 2000-talet skedde ett skifte från att tidigare främst haft elevers skrivande i fokus till att också inkludera elevers läsning av olika texter. Pedagogiken som kallas för Reading to Learn går ut på att påverka elevers läs- och skrivkunnighet genom bland annat lärarens sätt att tala i klassrummet och genom att stötta eleverna i deras utveckling. Reading to Learn innehåller undervisningsstrategier som möjliggör för alla elever att utveckla de läs-och skrivkompetenser som krävs för att nå framgång i skolans alla ämnen.
Skriva, läsa – lära
I boken Skriva, läsa – lära (2013) beskriver författarna David Rose och J. R. Martin Sydneyskolans forskning och arbete med genrebaserad skrivinlärning, de olika genrerna i skolans läroplaner och läsutvecklingsmetodiken Reading to Learn. Reading to Learn-pedagogiken används med framgång i många delar av världen och i Sverige. Boken redovisar även resultaten av utvärderingar i Australien. Utvärderingarna visar på en två till fyra gånger snabbare utvecklingstakt hos eleverna som undervisats med Reading to Learn-pedagogiken än förväntat och att de elever som utvecklas mest är de elever som har svårast att nå upp till kunskapsmålen.
Didaktiska perspektiv på skrivande och läsning
Artikeln Didaktiska perspektiv på skrivande och läsning av Pernilla Andersson Varga, Anna Winlund, Ann-Christin Randahl ingår i Skolverkets läslyftsmodul Tolka och skriva text. Artikeln handlar om vikten av en explicit undervisning. Den presenterar hur genrepedagogiken och Reading to Learn används för att utveckla elevernas skrivande och läsning, samt hur respons kan användas under skrivprocessen.
Läs artikeln Didaktiska perspektiv på skrivande och läsning
Filmer hos UR
I UR:s serie Språket i ämnet finns filmen Utmaning på lika villkor. I den får du följa klassläraren Karin Pettersson på Kvarnbackaskolan i Kista när hon arbetar med lässtrategin Reading to learn och detaljerad läsning i årskurs två. Karin undervisar även eleverna i den förklarande textens olika delar, på en metanivå. På så vis kan hon fortlöpande diskutera elevernas arbete med textgenren. "Det är bra att utmana eleverna kognitivt och samtidigt bibehålla en hög stöttning. Då kan man få dem att lyckas direkt, istället för att hjälpa dem efteråt", menar Karin Pettersson.
Se Språket i ämnet på UR:s webbplats
Föreläsning Ann-Christine Lövstedt
På UR:s webbplats hittar du även en inspelad föreläsning med läraren och kompetensutvecklaren Ann-Christin Lövstedt där hon berättar om olika undervisningsstrategier i R2L.
Se föreläsningen med Ann-Christine Lövstedt på UR:s webbplats
Mer material om Reading to learn
På Göteborgs stads webbsida Lärtorget hittar du många intressanta artiklar och filmer om Reading to Learn. Det finns exempel från förskolan upp till gymnasiet.
Systemisk funktionell grammatik
Om du redan arbetar genrepedagogiskt och är intresserad av fördjupning så kanske du vill läsa om den funktionella grammatiken. Den funktionella grammatiken är en viktig utgångspunkt i genrepedagogiken. Med kunskap om denna kan man motverka en del av instrumentella som kritik mot genrepedagogiken ibland lyfter. Den funktionella grammatiken utgår från betydelse och funktion istället för form som den traditionella grammatiken gör. För att kunna undervisa om språk, texter och skrivande behöver vi förstå vad en text är och hur vi med språkets hjälp kan formulera innehåll och budskap på olika sätt. Den brittisk-australiske språkvetaren Michael Hallidays arbeten ligger som grund för den funktionella grammatiken.
Grammatik med betydelse
I boken Grammatik med betydelse - En introduktion till funktionell grammatik av Per Holmberg, Anna-Malin Karlsson (2006) så illustreras grammatiken genom ett stort urval exempel från olika sammanhang. Det är bland annat sjukvårdsinformation på Internet, en ridlektion och ett panelsamtal i tv. Boken är främst avsedd för grundutbildningar i ämnet svenska, för såväl grammatisk analys som textanalys, men vänder sig också till forskare och språkarbetare av olika slag.
Läs mer om boken Grammatik med betydelse hos förlaget
Systemisk-funktionell grammatik – för lärare i svenska och svenska som andraspråk
Johanna Salomonsson har skrivit boken Systemisk-funktionell grammatik – för lärare i svenska och svenska som andraspråk (2022). I boken får du lära dig hur kommunikationen mellan texten och läsaren fungerar, hur vi kan använda språket för att förmedla erfarenheter och hur informationen organiseras i språket. Med hjälp av textexempel diskuterar författaren teorin ur olika perspektiv, och i slutet av varje kapitel får du tips på hur du kan tillämpa kunskaperna som boken ger dig i din undervisning. Boken är skriven som en inkörsport till SFG och riktar sig främst till lärarstudenter och lärare i svenska och svenska som andraspråk.
Läs mer om boken Systemisk-funktionell grammatik hos förlaget
Senast uppdaterad: 2025-10-02
Sidansvarig: Nationellt centrum för svenska som andraspråk