Lär dig mer om språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt
Det språk- och kunskapsutvecklande arbetssättet (SKUA) är gynnsamt för många elever, och nödvändigt för elever som utvecklar svenskan som sitt andraspråk. Ett fokus på språklig stöttning i alla ämnen gynnar språkutveckling liksom elevernas ämneskunskaper. Det handlar inte om språk för språkets skull utan om att lyfta språket för att på så sätt lyfta ämneskunskaperna.
Det språk- och kunskapsutvecklade arbetssättet (förkortat SKUA) startade inom andraspråksfältet med fokus på andraspråkselevers lärande i skolans alla ämnen. Andraspråkselever står inför den dubbla uppgiften att lära sig ett andraspråk samtidigt som de lär på ett andraspråk. SKUA har dock haft stor genomslagskraft även i undervisning för andra elevgrupper. Eftersom det mer formella skolspråket samt de mer specialiserade ämnesspråken är något som alla elever behöver lära sig är det ett arbetssätt som gynnar många elever.
En introduktion av SKUA
I den här filmen förklarar Kristina Aldén från Nationellt centrum för svenska som andraspråk kort vad som kännetecknar ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt.
Kärnan i SKUA
Det finns inte ett sätt att definiera SKUA, och olika forskare väljer lite olika sätt att göra det på. En introducerande bok om vad SKUA innebär är Skolverkets fritt tillgängliga publikation ”Greppa språket – ämnesdidaktiska perspektiv på flerspråkighet”. Däri hänvisas till en sammanfattning av forskarna Meltzer och Hamann där följande åtta punkter lyfts fram som gynnsamma för elevers lärande i olika skolämnen:
- läraren betonar läsning och skrivande
- läraren betonar muntlig framställning, lyssnande och visualiseringar
- läraren betonar tankemässigt krävande uppgifter
- läraren känner till och kan analysera språket i sitt ämne
- läraren fokuserar på en medveten utveckling av ordförrådet i ämnet
- läraren förstår vilka texter som är ämnestypiska och vad som kännetecknar dem
- läraren undervisar om vad som utmärker olika texter i ämnet och också om olika lärandestrategier, och använder olika typer av formativ bedömning av elevernas prestationer
- läraren skapar en elevcentrerad klassrumsmiljö.
Språk och kunskapsutvecklande aktiviteter
SKUA har för många blivit förknippat med olika språk- och kunskapsutvecklande aktiviteter och metoder som till exempel EPA (enskilt, par, alla), pusselgrupper, skärmkorsord, VÖL (vet, önskar lära, lärt) etc. Mycket av det som skrivs om SKUA innehåller rikligt med undervisningsaktiviteter som man kan överföra direkt till undervisningen. Detta är en av styrkorna med litteraturen kring det språk- och kunskapsutvecklande arbetssättet.
Det är dock viktigt att komma ihåg att en undervisningsmetod i sig aldrig är tillräcklig. Det krävs att man som lärare har ett bredare, didaktiskt perspektiv på undervisningen. Det finns en risk att de aktiviteter, metoder och modeller som sprids inom SKUA blir ett görande som frikopplas ifrån ämnesundervisningens egentliga mål. Så får det inte bli. Aktiviteten ska alltid sättas i relation till vad man vill uppnå med den. På så sätt blir det språk- och kunskapsutvecklande arbetssättet mer ett förhållningssätt som man har med sig när man planerar undervisningen. Det är alltid de övergripande didaktiska frågorna som ska styra.
Enligt ”Greppa språket” betyder ett sådant perspektiv att man beaktar följande didaktiska frågor:
- Vem eller vilka är de som ska lära sig och vad kan de?
- Vad ska de lära sig? Varför väljs just detta innehåll och dessa mål?
- Vilka allmändidaktiska teorier lämpar sig för just detta planerade ämnesstoff?
- På vilka sätt engageras och utmanas eleverna språkligt och hur kan elevernas mångkulturella erfarenheter tas tillvara i undervisningen?
- Hur kan man lägga upp den konkreta undervisningen och bearbeta ämnesstoffet så att alla elever ska ha möjlighet att utveckla såväl faktakunskaper, förståelse, färdigheter som förtrogenhet?
Läs gärna mer om risken med en instrumentell använding av språkutvecklande strategier i Anna Kaya och Karin Rehmans artikel:
Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt - framgångsfaktor eller urvattnat modeord? pdf, 176.6 kB. (176 Kb)
Språkliga mål
Inom SKUA sätter man extra fokus på de språkiga förmågorna som eleverna ska lära sig, och formulerar därför gärna språkliga mål som synliggör dessa. Med språkliga mål är risken mindre att man tar förgivet att eleverna redan har de språkliga kunskaper som behövs för att till exempel analysera, beskriva, förklara och samtala. De språkliga målen bör innefatta både sådant som eleverna behöver i undervisningen, för att lära sig mer om arbetsområdet, och vad de behöver kunna för att till sist visa vad de lärt sig.
Språkliga mål kan till exempel handla om:
- De språkliga förmågorna som finns i varje ämnes kursplan (berätta, beskriva, förklara, resonera, diskutera mm)
- Ämnesspecifika begrepp men även andra skolspråksord, sambandsord och fraser
- Grammatiska mönster som utmärker texterna eleverna läser eller skriver som till exempel hur man använder nominaliseringar och passiv form
- Strategier för att lyssna och läsa inom ämnet med god förståelse
- Ämnets muntliga tal och samtal
- Kriterier i texter eleverna förväntas skriva
NC:s medarbetare Anna Kaya spelade 2014 in en serie om språkliga mål:
Film 2: Hur sätter jag tydliga och begripliga språkliga mål?
I ett språk- och kunskapsutvecklande arbete behöver vi inte bara tydliggöra ämnesmålen utan vi behöver även tydliggöra språkmålen. Men vad innebär det och hur kan man formulera språkliga mål? I den här inspelade mini-föreläsningen försöker jag beskriva hur man sätter tydliga och begripliga språkliga mål. Med Anna Kaya. Från 2014.
Ta vara på elevernas flerspråkiga repertoar
Med tanke på att det tar lång tid för en elev att utveckla det språk som används i skolan (5–8 år enligt forskarna Thomas & Collier) behöver undervisningen ta vara på de språk eleven kan. När eleven kan använda sitt starkaste språk för att skapa mening skapas goda förutsättningar för lärande. Att se elevernas flerspråkiga kompetenser som en resurs i lärandet gynnar elevernas språkutveckling även på svenska. Det stärker deras flerspråkiga identitet och hjälper dem att utveckla nya ämneskunskaper.
Läs mer på vår sida Lär dig mer om translanguaging
Kollegialt lärande kring SKUA
Kollegialt lärande kan sammanfattas på följande sätt:
Det som kallas kollegialt lärande är en sammanfattande term för olika former av kompetensutveckling där kollegor genom strukturerat samarbete tillägnar sig kunskap och färdigheter. Kollegialt lärande betonar vägen fram för att lösa uppgifter, formulera problem och kritiskt granska inte bara andras utan även sitt eget arbete. Tillsammans har två eller flera lärare uppgifter att förbereda och lösa, diskutera och reflektera över innan de söker råd eller diskuterar vidare med en handledare. De som deltar tränar på att ge varandra feedback på hur olika uppgifter genomförs.
Ett sätt att tillägna sig kunskap och färdigheter genom strukturerat samarbete kring frågor som rör språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt är att använda sig av olika utvecklingspaket.
Lärportalen
I Skolverkets lärportal finns ett flertal olika moduler där språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt ingår på olika sätt. I lärportalen finns material för att utveckla undervisningen tillsammans med dina kollegor. Läs nyskrivna artiklar, se undervisningsfilmer och lyssna på intervjuer med forskare inom pedagogik och didaktik. Vi tipsar om ett urval moduler på sidan "SKUA för olika ämnen och åldrar" (se nedan).
Skolverkets stöd och resurssidor
På Skolverkets webbplats finns många olika typer av artiklar, filmer och diskussionsunderlag man kan använda som kollegialt lärande. Här är tre exempel:
Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt i vuxenutbildningen
Flerspråkighet som resurs i förskola och skola
Skolspråk – mer än bara ämnesspråk
Detta digitala material innehåller strukturstöd, perspektiv, diskussionsfrågor och idéer för dig som tillsammans med dina kollegor vill undersöka hur era flerspråkiga elever kan gynnas av ett mer genomtänkt fokus på språket i respektive ämne. Materialet är framtaget för Stockholms stads grundskolor och gymnasier inom ramen för ESF-projektet BLIVA läsåret 2020/2021.
Materialet är till för dig som arbetar i grund- och gymnasieskolan. Det är varken årskurs- eller ämnesspecifikt. Däremot uppmanas grupper som tar sig an materialet att tolka och bearbeta innehållet utifrån sitt specifika läraruppdrag.
Läs mer om Skolspråk – mer än bara ämnesspråk på Pedagog Stockholms webb
NC:s råd till de som vill lära tillsammans om SKUA
Denna film vänder sig till er som redan är insatta i språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt och som vill leda kollegor i ett kollegialt lärande kring detta. Vi på NC har stor erfarenhet av kompetensutvecklingsinsatser i språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt och delar i denna film med oss av tips och idéer på innehåll och upplägg.
Forskning kring SKUA och kollegialt lärande
Josefin Nilsson skrev 2015 en masteruppsats med fokus på språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt och lärares lärande. Studien är en etnografiskt inriktad undersökning som beskriver och analyserar tre lärares reflektioner om och tillämpning av språk- och kunskapsutvecklande aktiviteter i undervisningen av nyanlända elever i ämnet biologi.
I Maria Kouns avhandling från 2014 Beskriv med ord får vi följa två fysiklärare som tillsammans med en svensklärare planerar och genomför språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt i två gymnasieklasser under en termin. Syftet är att ge fördjupad förståelse av förhållandet mellan språk och kunskapsbildning.
Josefin Nilsson: Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt. Lärares lärande
Maria Kouns: Beskriv med ord - fysiklärare utvecklar språkinriktad undervisning på gymnasiet
NC erbjuder skräddarsydda insatser kring SKUA
Nationellt centrum för svenska som andraspråk har i många år genomfört insatser kring språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt, från förskolan upp till vuxenutbildningen. Vi har lett kurser för mindre grupper av ämneslärare, enstaka skolor och hela kommuner.
Under flera år har NC utbildat lärare och ledning att bli något som vi kallar SKUA-utvecklare, det vill säga nyckelpersoner i kommunen som lokalt kan driva det språk- och kunskapsutvecklande utvecklingsarbetet. Vi utbildar också förstelärare och andra lärledare till att handleda sina kollegor i ett gemensamt kollegialt lärande kring SKUA – för nyanlända elever och andra elever som behöver stöd i att utveckla skolspråket.
Vi erbjuder också handledninng kring SKUA för de som har kommit en bit på väg, men vill utvecklas ytterligare.
Ta gärna kontakt med vår föreståndare om du vill veta mer!
Material om SKUA
Här finner du tips på litteratur och annat material kring SKUA som är övergripande, med exempel från olika stadier och ämnen. Generellt passar tipsen för grundskolan, gymnasiet, grundläggande och gymnasial vuxenutbildning. I huvudsak kommer exemplen från grundskolan men delvis också gymnasiet. Det går dock bra att dra paralleller till i vuxenutbildningen. Du hittar också förslag på litteratur om SKUA specifikt för komvux.
Pauline Gibbons böcker
De böcker som förmodligen fått störst spridning här i Sverige, de med vilka det språk- och kunskapsutvecklande arbetssättet först började uppmärksammas, är Pauline Gibbons böcker ”Stärk språket, stärk lärandet – Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt för och med andraspråkselever i klassrummet” och ”Lyft språket, lyft tänkandet – språk och lärande”. Det är på många sätt de som har kommit att bli synonyma med vad SKUA innebär.
Båda böckerna är närmast att betrakta som handböcker för alla lärare som arbetar med flerspråkiga elever och används flitigt i lärarutbildningar i svenska som andraspråk. Den första boken, ”Stärk språket, stärk lärandet” riktar sig till lärare för de något yngre eleverna på låg och mellanstadiet medan ”Lyft språket, lyft tänkandet” riktar sig till lärare på högstadiet, men också till lärare på gymnasiet. Båda böckerna kan också läsas med behållning av lärare som undervisar vuxna. Böckerna har ett tydligt andraspråksperspektiv och det är elever som lär sig svenska som ett andraspråk som står i fokus. Men, trots det gäller mycket även för elever med svenska som modersmål som kan behöva stöd i att utveckla skolans språk och texttyper i olika ämnen.
Pauline Gibbons böcker: Lyft språket, lyft tänkandet och Stärk språket, stärk lärandet
Språkinriktad undervisning – en handbok
En annan bok som kom tidigt är ”Språkinriktad undervisning – en handbok” av Maaike Hajer och Turon Meestringa. De lyfter i sin bok fram tre begrepp som centrala för en språk- och kunskapsutvecklande undervisning: ”Kontextrikedom”, ”aktivt deltagande i interaktion” och ”språklig stöttning”. Med boken vill de visa hur lärare i grundskolan och på gymnasiet kan klara utmaningen att ge ämnesundervisning av hög kvalitet när det finns stora skillnader i elevers behärskning av svenskan. Med hjälp av de centrala begreppen visar de hur ämneslärare kan fördjupa sin förståelse av sambandet mellan språk och lärande. Handfasta exempel och metoder skapar förutsättningar för mer kvalitativ undervisning. Stöd ges till att utforma ämnesundervisningen på ett språkutvecklande sätt, från planering och förberedelser till genomförande och utvärdering.
Maaike Hajer. Foto: Privat.
Maaike Hajer har skrivit artikeln ”Språkutvecklande arbetssätt främjar lärande” i Skolverkets läslyftsmodul ”Från vardagssnack till ämnesspråk” där hon ger en kort introduktion till SKUA
SKUA på komvux
Här samlar vi olika former av stödmaterial och inspiration särskilt för dig som arbetar inom komvux. Men även under övriga rubriker på denna sida finns material som kan vara av intresse för vuxenlärare.
Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt i vuxenutbildningen
Skolverket samlar på sin webbplats fyra exempel på språk och kunskapsutvecklande arbetssätt i vuxenutbildningen. Med exempel från "sfi-matte", ”Barn och fritid med språkstöd”, ”Språkförstärkt restaurangutbildning” och ”Språkförstärkt vårdutbildning” visar rapportförfattarna Ingrid Henning Loeb, Charlotte Nilsson, Lotta Olvegård hur lärare arbetar med språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt i olika kurser och på olika nivåer, med specifikt fokus på yrkesutbildningar.
Integrering av språk- och yrkeskunskaper
I NC-rapporten "En didaktisk modell för integrering av yrkes- och sfi-undervisning inom YFI-projektet" finns flera exempel hur lärare deltar i förhandlingen av uppgifters lösningar men vågar släppa ifrån sig ”expertrollen” till eleverna. Sfi-eleverna ges möjlighet att inte bara vara delaktiga i en diskussion utan också hur de i nästa steg ges möjligheter att presentera sina färdigheter och sin förståelse. I rapporten finns länkar till filmer med exempel på hur sådana ”redogörande processer” kan se ut. Denna didaktiska strategi innefattar flera steg och kan relateras till Jim Cummins modell om viktiga strategier för språk- och kunskapsutveckling.
YFI rapport Språk och yrke pdf, 1.4 MB. (1408 Kb)
Vuxendidaktiska perspektiv på matematiklärande
För matematiklärare inom grundläggande och gymnasiala vuxenutbildningen finns i Läslyftet modulen Vuxendidaktiska perspektiv på matematiklärande. I del 1 ges kunskap om särskilda vuxendidaktiska perspektiv samt generella matematikdidaktiska begrepp och modeller som har visat sig användbara praktiken. Del 3 har fokus på språk och matematik och handlar om att eleverna måste få hjälp att erövra det matematikspecifika språket. Att eleverna ska få möjlighet att utveckla kommunikativa färdigheter i matematik som använder sig både av allmänspråkliga resurser och matematikspecifika uttryckssätt tas också upp.
Titlar om språkutvecklande undervisning på Komvux
Att undervisa vuxna – språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt
Boken "Att undervisa vuxna – språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt" vänder sig till lärare inom komvux, folkhögskola och studieförbund och är skriven av Annsofie Engborg. Mer än 95 procent av eleverna inom grundläggande kommunal utbildning har utländsk bakgrund och en majoritet av dagens komvuxelever på alla nivåer och kurser har ett annat modersmål än svenska. Det inebär en dubbel utmaning för eleverna i deras studier – att både lära sig ett nytt ämnesinnehåll och att läsa sig det på ett nytt språk. Boken vänder sig till enskilda lärare och hela lärargrupper och innehåller även förslag på upplägg hur arbetslag stegvis kan arbeta tillsammans med utvecklingsarbete utifrån bokens innehåll.
Språkdidaktik för sfi
En bok för sfi-lärare, som kan vara intressant i sammanhanget eftersom den har sin utgångspunkt i sociokulturella teorier, precis som SKUA, är "Språkdidaktik för sfi: att undervisa vuxna andraspråksinlärare" av Annika Norlund Shaswar och Åsa Wedin. Författarna utgår från den specifika roll som sfi har i det svenska utbildningssystemet, förklarar vad forskningen säger om sfi, vuxnas språklärande och flerspråkighet som resurs. Boken ger många praktiska förslag på aktiviteter, allt ifrån intresseväckande samtalsövningar, utvecklande skrivuppgifter, till råd om digital teknik som stöttning i lärandet av ett andraspråk.
Läs mer om Språkdidaktik för sfi: att undervisa vuxna andraspråksinlärare på förlagets webbplats
Språkutvecklande arbetssätt inom sfi: Varför och hur?
En rapport från Ifous som beskriver ett forsknings- och utvecklingsprogram där fyra sfi-anordnare och två forskare ingick. I rapporten redovisas hur lärarna fick ökad medvetenhet om vikten av att undervisningens innehåll är relevant för eleverna och deras vardag samt en positiv syn på flerspråkigheten som resurs i undervisningen. För eleverna innebär detta att undervisningen i högre grad bygger på deras erfarenheter och språkliga resurser.
Lärarna fann också de klassrumsauskultationer som gjordes som mycket givande. Ett resultat för de medverkande sfi-anordnarna är att de nu har modeller och strukturer för en långsiktig och hållbar verksamhetsutveckling.
Rapporten tar även upp utmaningar som fanns, såsom brist på lärarnas gemensamma tid, det kontinuerliga intaget och brist på långsiktighet.
Läs Ifous rapport Språkutvecklande arbetssätt inom sfi: Varför och hur?
Stärk språket, stärk lärandet
För dig som vill använda Pauline Gibbons bok, "Stärk språket, stärk lärandet" inom komvux, finns här en studiehandledning. Boken vänder sig i första hand till lärare på grundskolan, men många av övningarna som presenteras går att anpassa till vuxenundervisning. Handledningen innehåller både reflektionsfrågor och praktiska uppgifter att genomföra i undervisningen.
Studiehandledning för vuxenutbildningen till Stärk språket, Stärk lärandet pdf, 138.1 kB. (138 Kb)
Skolverkets material
Via Skolverkets webbplats kan man finna olika typer av materia kring ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt. De har bland annat publicerat en checklista som lärare kan ha med sig i planeringen av undervisningen. Vår rekommendation är att man söker efter material utifrån sin skolform på avdelningen för ”Skolutveckling” på deras webbplats. Det kan handla om språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt generellt eller mer specifika artiklar som handlar om att stötta elevernas läsande, skrivande och samtalande generellt och inom olika ämnen.
Greppa språket och Greppa flerspråkigheten
”Greppa språket! Ämnesdidaktiska perspektiv på flerspråkighet” är en introduktion till det språk- och kunskapsutvecklande arbetssättet som passar grundskolan och uppåt. Fokus i kunskapsöversikten är att lyfta didaktiska perspektiv som gynnar flerspråkiga elever och diskutera modeller samt beprövad erfarenhet för bättre samverkan mellan elever och lärare. Frågor som vilka arbetssätt som kan stärka de flerspråkiga elevernas dubbla inlärningsprocesser och vilka verktyg som kan hjälpa läraren att bättre möta flerspråkiga elever tas upp i boken.
”Greppa flerspråkigheten – en resurs i lärande och undervisning” är en kunskapsöversikt som belyser perspektiv på frågor om språk och identitet och hur de hänger ihop med lärande och kunskapsutveckling. Översikten ger såväl bakgrund utifrån teoretiska ramverk om flerspråkighet som praktiska exempel med flerspråkighet i skola och undervisning i centrum. Den sammanfattar kunskap om hur alla som har anknytning till undervisning och annan skolverksamhet från förskoleklass till och med gymnasium kan utnyttja de flerspråkiga resurser som finns till hands i dagens skola. Greppa flerspråkigheten vänder sig till alla som är verksamma inom skolan. Den riktar sig också särskilt till skolledare som har ansvar för att skolans verksamhet vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet samt för skolans måluppfyllelse.
Skolverkets böcker Greppa språket och Greppa flerspråkigheten
Greppa språket! Ämnesdidaktiska perspektiv på flerspråkighet
Greppa flerspråkigheten – en resurs i lärande och undervisning
Material från läslyftet
En guldgruva med fritt tillgängligt material att fördjupa sig i når man via Lärportalen. En bra, generell ingång till SKUA är modulerna ”Från vardagsspråk till ämnesspråk” och ”Språk- och kunskapsutvecklande arbete”. Läslyftet innehåller flera relevanta moduler som till exempel ”Främja elevers lärande i NO” och ”Främja elevers lärande i SO”. Även andra modulområden har intressant material, som till exempel ”Matematik och språkutveckling”, ”Kommunikation i naturvetenskapliga ämnen” och ”Flerspråkighet”. Använd sökfunktionen för att finna moduler och delar kring SKUA generellt eller mer specifika fokusområden.
Lär mer om SKUA på vår webb
För den som vill lära sig mer om SKUA har vi samlat förslag på litteratur och annat material att lära mer av, ensam eller tillsammans med kollegor.
Centrala teorier, begrepp och arbetssätt i SKUA
Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt i olika ämnen
Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt för nyanlända elever
Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt på fritidshemmet
Våra sidor om genrepedagogik och translanguaging är också relevanta för ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt.
Lär dig mer om translanguaging
Andra litterarurtips
Du kanske också är intresserad av att läsa mer om organisation och undervisning av nyanlända och flerspråkiga elever som vi tipsar om här:
Senast uppdaterad: 2025-10-02
Sidansvarig: Nationellt centrum för svenska som andraspråk