Modersmålsstöd inom vuxenutbildningen

– Allah yaatihom al-afieh! utbrister Basima Qwaidar en bit in i intervjun, med hänvisning till språkstödjarna på skolan.

Må gud ge dem perfekt hälsa är den ordagranna översättningen av det arabiska talesättet Allah yaatihom al-afieh! Hon och klasskamraten Radieh Abdulkarim studerar kurs B, studieväg 1 på sfi och de har båda haft tillgång till språkstödjare under hela sin sfi-tid, något de inte skulle vilja vara utan. Eleverna Rabab Sader och Rehab Baajar studerar samma kurs men i en annan grupp och de har erfarenhet av att studera både med och utan språkstödjare.

Rabab och Rehab förklarar att tillgången till språkstödjare är A och O för deras förståelse:

– Tänk dig själv att komma ny till ett samhälle och börja skolan, säger Rabab. Om du inte förstår vad läraren säger så kan du inte lära dig. För mina barn går det snabbt och lätt att lära sig svenska men för oss vuxna är det inte samma sak, förklarar hon.

– När jag hör ett nytt ord så tar det lång tid för mig att ta in det. Men språkstödjaren hjälper till att sänka den språkbarriär som finns mellan läraren och oss. Hon är bro mellan läraren och oss, så att vi kan förstå läraren och läraren kan förstå oss. På så sätt kan vi lära oss det vi ska lära oss. Detta är något som vi borde ha förstått tidigare, fortsätter Rehab.

Mer än översättning

Språkstödjaren Lobaba, som talar både arabiska och svenska obehindrat, hjälper de arabisktalande eleverna i klassen. Det kan handla om rena översättningar ibland, men det är inte bara det.

– Språkstödjaren kan liksom vrida och vända på båda språken för att synliggöra likheter och olikheter, förklarar Radieh. Lubaba kan också förklara hur orden ska användas i meningar på ett meningsfullt sätt.

–  Även om vi har lärt oss ordet så betyder det inte att vi kan använda det. Språkstödjaren kan förklara och göra jämförelser med vårt språk så att vi förstår hur vi ska använda orden, säger Rabab.  

– Språkstödjaren kan förmedla lärarens tanke med lektion, kärnan i det som vi ska lära oss. Tack vare språkstödjarna kan vi förstå vad det är läraren vill lära oss, fortsätter Rehab.

Även språkstödjaren utvecklas

Basima och Radieh beskriver hur Lobaba har utvecklats och över tid blivit allt bättre på att förklara:

– Precis som vi måste lära oss språket behöver både våra språkstödjare och våra lärare också lära sig hur de ska förklara för oss så att vi förstår. Men ibland är det helt enkelt för svårt och då står vi bara och tittar på varandra, säger Basima.

Dagen före till exempel har en fråga uppkommit som tills vidare är satt på paus. Vad är egentligen skillnaden mellan att lämna tillbaka och lämna över? De har inte tillgång till språkstödjare alla lektioner men det upplevs inte som något problem. Radhie och Basima förklarar att de sparar sina frågor från lektioner utan språkstödjare till den lektion då hon är med i klassen.

– Vi har också lärt vår lärare arabiska och hon har blivit jättebra även om det går långsamt, tillägger kvinnorna skrattande.

Alla lärare vill lära sig mer av elevernas språk

Vid intervjun med lärarna framkommer att detta är en ambition hos flera av lärarna i arbetslaget, att så gott det nu går lära sig att använda elevernas språk. Det är en viktig del av vuxenpedagogiken, ett sätt att uppmärksamma elevernas resurser och skapa en flerspråkig lärmiljö.

Lobaba hjälper också till att reda ut missförstånd i klassrummet. Härom dagen krånglade en iPad i klassrummet och läraren trodde då att eleven hade gjort hade gjort något fel. Men så var det inte, och Lobaba kunde då hjälpa eleven att förklara vad som hade hänt. Däremot är det inte språkstödjarens uppgift att förklara de uppgifter som eleverna får.

– Nej, nej, nej, säger Radieh och Basima i kör när jag frågar om språkstödjaren brukar hjälpa läraren att förklara hur uppgifter i klassrummet ska genomföras. Det är inte språkstöjarens uppgift.

– Vår lärare ger sig aldrig. Om hon märker att det inte går fram kan hon gå över till ett annat klassrum och prova att förklara samma sak för eleverna där. Sedan tar hon med sig sättet att förklara till oss och till slut förstår vi alla i klassen, säger Radihe.

Studiehandledning på modersmålet motiverar eleverna att lära sig svenska

Att lära sig svenska är fullkomligt avgörande för att komma in i samhället och Basima menar att det är en god investering att sätta in det extra stöd som språkstödjare innebär tidigt. Radieh och Basima ser också denna satsning, tillsammans med att utbildningen är gratis, som ett viktigt budskap från det svenska samhället.

– Det betyder att vi ska ta vara på denna chans att lära oss svenska, säger Basima allvarligt.
Språket är oerhört viktigt för att en person ska kunna vara självständig och självständiga samhällsmedborgare är avgörande för ett fungerande samhälle. Och i det sammanhanget är tillgången till språkstödjare oerhört viktig.

– Må gud ge dem perfekt hälsa!

– Jag arbetar både på kurs A och B, berättar Asma. Några av mina elever talar inte mycket svenska och jag kan hjälpa dem att förstå vad läraren säger eller berätta hur de själva ska säga för att läraren ska förstå dem.

– Och jag ser på dem när de inte förstår, säger Asma. Jag ser det på deras ansikten, även om de säger att de förstår.

En stor del av arbetet består i att förklara ord och språkliga samband för eleverna, på sätt som de förstår.

– Det är viktigt att jag har koll på vilka ord som passar för mina elever, säger Fahimeh. Det kräver snabbhet och flexibilitet för att kunna hjälpa eleverna med rätt hjälp i lagom mängd så att de inte fastnar för länge på samma uppgift, fortsätter hon. En språkstödjare måste inte bara kunna svenska utan också ha en god förståelse för det egna språket för att kunna förklara på ett bra sätt som mina elever förstår. Jag får inte använda för svåra ord när jag förklarar på mitt eget språk heller, förklarar Fahimeh.

Språkstödjarna ger värdefull återkoppling till läraren

Lobaba upplever också att de som språkstödjare har en annan möjlighet att förstå när undervisningen går över huvudet på eleverna.

– De nickar och säger ja, ja, vi förstår. Men jag ser att de inte förstår. Vi kommer från samma samhälle och vi förstår varandra. Då kan jag be läraren repetera eller själv förklara på arabiska för mina elever, säger Lobaba.

Språkstödjarna deltar också i vissa delar av planeringen tillsammans med lärarna och kan då bidra med information om eleverna. De kan hjälpa lärarna att se vad eleverna behöver träna mest på för tillfället. 

Fahimeh Mohammadi är språkstödjare vid Komvux sfi i Örebro.

– I början hade jag ingen koll på hur mycket min elev utvecklades. Senare har jag lärt mig att ha koll på varje elev som jag har och nu har jag väldigt bra koll. Jag ser om de har passion att lära sig eller inte, säger Fahimeh.

Fahimeh berättar om en elev som till en början inte var riktigt närvarande i klassrummet och som hon inte fick kontakt med.

– Han var någon annanstans, berättar Fahimeh.

Men med tiden fick hon och eleven allt bättre kontakt och Fahimeh kunde också märka hur språket utvecklades.

– Det gör mig glad och ger mig energi säger Fahimeh med ett stort leende. 

Skälet till elevens utveckling tror Fahimeh delvis kan vara den trygghet som språkstödjarna utgör. Om en elev har många andra problem och orosmoment i livet så behöver de i alla fall inte oroa sig så mycket för det som händer i skolan.

– De vet att jag kommer några gånger i veckan och kan förklara saker, säger Fahimeh. 

Och det är inte bara i klassrummet som Fahimehs hjälp efterfrågas.

– Det finns elever som alltid har frågor. En man kan söka upp mig på raster eller komma in på andra lektioner och fråga om språket. Det är jätteroligt, säger Fahimeh.

Skolan anordnade en kurs för språkstödjarna

Fahimeh tyckte först att det kändes det konstigt att undervisa vuxna eftersom hon tidigare undervisat barn. Men efter en kurs som lärarna på skolan höll i kände hon sig säkrare i sin roll som språkstödjare för vuxna elever. 

– Vi fick lära oss om hur det är att inte kunna läsa och skriva på sitt eget språk, hur det känns psykiskt och vad man behöver ha koll på i klassrummet. Det är också viktigt att vi inte bara berättar vad som är rätt och fel för eleverna. Vi ska ge dem nycklar och verktyg att själva tänka och lösa problemen, berättar Fahimeh.

– Vi kommer inte att fiska åt dem; vi lär dem att fiska själva.

Språkstödjarna hjälps åt att stötta alla språkgrupper

Språkstödjarna hjälper inte bara de elever som talar samma språk som dem. Det är sällan som alla fyra är plats i klassrummet samtidigt så språkstödjarna samarbetar för att kunna hjälpa alla elever. Ofta ligger lappar från de andra språkstödjarna på hennes skrivbord. Om någon av de andra upptäcker att någon av hennes elever behöver extra hjälp eller har missförstått något under en lektion där Fahimeh inte är med, skriver de ett meddelande till henne att hon ska söka upp eleven och hjälpa till att reda ut svårigheterna. I intervjun med eleverna framgår också att många elever har lärt sig det här systemet och att de sparar sina frågor till den lektion då “deras” språkstödjare är på plats.

En annan roll än lärarens

Språkstödjarna utgör på många sätt en länk eller brygga mellan eleverna och lärarna och det kan innebära särskilda svårigheter. Asma berättar att eleverna ibland vill ha hjälp med privata ärenden, till exempel blanketter från olika myndigheter. Det kan hon i allmänhet inte erbjuda dem och ibland känner hon sig stressad och otillräcklig över att inte kunna hjälpa eleverna. Lobaba berättar också att många av eleverna har personliga problem och ibland kan det vara lättare att berätta om problemen för språkstödjaren än för läraren.

– Vi kommer från samma land, vi har samma bakgrund och vi förstår varandra. Jag tar mycket på mig, säger Lobaba.

Fahimeh berättar också att hon upplever en statusskillnad mellan språkstödjare och lärare och att hon som språkstödjare inte får samma respekt som en lärare. Det kan vara svårt för henne att säga till eleverna att lyssna på läraren eller att stänga av mobilen när det krävs.

– Ibland blir de sura på mig när jag säger till dem. Man måste ta hand om relationen, säger hon.

Samtidigt vill de alla tre rekommendera jobbet som språkstödjare.

– Det är ett jättebra jobb, säger Asma.

– Det bästa är att kunna hjälpa människor, fortsätter Lobaba. Jag hade en elev som kom till skolan och hon kunde inte läsa, inte siffror, inte klockan. Men hon hade stor motivation och hon ville lära sig. Nu kan hon läsa och har förklarat att när hon först kom till skolan kände hon sig som en blind person. När hon nu har lärt sig att läsa är det som att hon har lärt sig att se. Det gör mig mycket glad att kunna hjälpa människor som behöver hjälp, säger Lobaba.

Anna berättar att tillgången till språkstödjare har gjort att hon nu använder sig mer av elevernas modersmål.

– Modersmålen är mycket mer levande i klassrummet än de var tidigare. Jag uppmuntrar också eleverna mer att använda fler språk och ger tid till diskussioner på modersmålen, fortsätter Anna.

– I såna sammanhang är språkstödjarna en viktig tillgång. De kan vara med och säga att nu har du tänkt rätt eller nu har du tänkt fel. De kan också hjälpa eleverna att ställa mer avancerade frågor till oss lärare, tillägger Charlotte.

Både Anna och Charlotte upplever att tillgången till språkstödjarna bidrar till en ökad trygghet i grupperna. Eleverna vågar ställa fler frågor och de vet att det finns någon där som förstår dem och kan hjälpa dem att förklara hur de tänker och känner på modersmålet om svenskan inte räcker till. Lärarna ser tydligt vilken förmån det innebär för de elever som har tillgång till stöd på modersmålet, jämfört med de elever som inte har det.

– Det blir ett stort fokus på de här tre språken och det är verkligen en utmaning att ge fokus även till de andra språken i klassrummet, säger Anna. Det är en viktig sak att tänka på, hur vi kan jobba kompensatoriskt för de elever som inte har tillgång till modersmålsstöd, fortsätter hon.

– Till exempel så sitter vi lärare alltid med de elever som inte har stöd på modersmålet när vi jobbar i språkindelade grupper, förklarar Charlotte, medan språkstödjarna arbetar med sina respektive språkgrupper. I allmänhet är det ett fåtal elever som inte har tillgång till modersmålsstöd vilket innebär att lärarna upplever att de ändå hinner ge dessa elever ett gott stöd.

– Vi kan ju inte avstå från att erbjuda språkstöd bara för att vi inte kan erbjuda det till alla elever, säger Charlotte.

Samarbete med forskare

Sedan ungefär två och ett halvt år har arbetslaget även kontakt med en forskare, Oliver St John. Han har bland annat intervjuat lärarna och genomfört klassrumsobservationer och under våren har han även samlat data i form av filmade lektioner som lärarna har reflekterat utifrån, data som har blivit underlag till en pilotstudie.

Att samarbeta med en forskare är otroligt givande på flera sätt menar både Anna och Charlotte.

– Det innebär jättemycket lärande för oss, säger Anna.

– Inte minst filmerna har betytt mycket. Vi har sett hur vi jobbar med språkstödjarna, hur vi kommunicerar med dem och hur vi samarbetar i klassrummet, berättar Charlotte.

– Med stöd av Oliver kan vi också liksom lyfta diskussionen. Själv är man så inne i det man gör, men när han är med så kan vi lyfta diskussionen till en annan nivå, fortsätter Anna.

– Och ifrågasätter, säger Charlotte, men på ett positivt sätt.

– Ja, hans input har varit jätteviktig, säger Anna. Han kallar vår pedagogik för “en pedagogik för två”. Vår pedagogik ska förverkligas av någon annan, alltså av språkstödjarna. Det finns en potential i det men det är samtidigt väldigt sårbart. Risken är att det vi har arbetat fram går om intet för att inte språkstödjarna kan i införliva det vi har tänkt. Det finns också en risk att elevernas lärande försvagas för att de blir för beroende av språkstödjarna. Oliver har gjort oss mer medvetna och uppmärksamma på de här aspekterna.

Enväga instruktioner räcker inte till

Kopplat till detta är också hur och när lärarna ger instruktioner till språkstödjarna. För att språkstödjarna ska kunna införliva lärarnas tankar bakom undervisningen är det viktigt att de görs delaktiga i lektionsskapandet.

– Jag skulle vilja göra dem mer involverade i planeringen av lektionerna. Inte bara lägga det knäet på dem, säger Anna.

Charlotte Pärlbåde arbetar som sfi-lärare vid Komvux Örebro.

– Nej, det har de själva sagt också, att de inte alltid förstår syftet med det vi gör, fortsätter Charlotte. Detta är viktigt också för att göra dem mer delaktiga i den kreativa processen av lektionskapandet och ge dem större möjlighet att använda sig av sitt bidrag till undervisningen.

Lärarna vill också i större utsträckning tillvarata språkstödjarnas egna erfarenheter av att lära sig ett nytt språk. Helheten skulle bli bättre om språkstödjarna kunde vara mer involverade i hela processen.

– Det handlar om det här att språkstödjarna ska kunna förverkliga vår pedagogik. Om jag bara skickar instruktioner till språkstödjarna via mejl dagen innan, hur stor är då chansen att språkstödjaren förstår, frågar Anna retoriskt. Om jag istället pratar med språkstödjaren ger jag henne en helt annan möjlighet att bidra utifrån sin kompetens.

Samtidigt kan det vara svårt att hinna med, men i samtalen med Oliver har lärarna erbjudits möjlighet att reflektera över detta och liknande dilemman. En följd av det är att språkstödjarna måste få tillgång till bland annat centrala ord och begrepp som kommer att användas under lektionen i god tid före lektion.

Måste vara mer än tolkar

– Språkstödjaren ska inte vara en tolk som översätter utan de måste inte bara kunna förklara ordet utan också sätta det i ett sammanhang, berättar Charlotte.

– Ja, det är ett dike som Oliver verkligen har varnat oss för, att språkstödjarna får en mer förklarande funktion. I allt lärande är det en balans mellan utmaning och stöttning, men risken med språkstödjare är att vi bara hjälper om vi lägger för stort fokus på att tolka och förklara, säger Anna.

– Nej, och det hjälper ju inte att bara översätta ett ord för att de ska förstå, fyller Charlotte i.

– Och eleverna vill ju också veta så mycket mer. De ställer frågor kring hur ett ord fungerar, inte bara vad det betyder, fortsätter Charlotte. Finns det några nyanser av det här ordet? Kan man använda det såhär också? Vad är skillnaden mellan pratar och berättar och hur ska jag använda de orden?

Samverkan krävs för att rollerna ska fungera

Tillgången till språkstödjare ser både Anna och Charlotte som en stor förmån, men de betonar att det är en komplex situation på många sätt. En viktig aspekt som Oliver har hjälpt arbetslaget att lyfta är just frågan om roller i klassrummet.

– Vad är vår roll kontra språkstödjarnas roll och hur man man få de rollerna att funka ihop, säger Anna. Vi är på ett sätt deras arbetsledare samtidigt som vi ska ha någon slags partnerskap i klassrummet. När man är själv i klassrummet så har man en roll som man nog inte är så uppmärksam på, men när man ska samverka med någon annan som till och med har en annan yrkesroll så kan det bli väldigt klurigt.

– Precis, fortsätter Charlotte, för de är ju inte lärare här och de ska inte leda lektionen. Samtidigt kan de ta över delar av lektionen i och med att de pratar med sin grupp och vi vill gärna att de ger feedback till eleverna, men de ska inte ta över lärarrollen.

– Och vi vill ju uppmuntra deras självständighet samtidigt som det kan bli svårt om de blir för självständiga utifrån det vi har tänkt och planerat. Det är en svår balansgång, säger Anna.

Stöd från ledningen

Utöver stödet från Oliver så har arbetslaget under hela projektets gång haft ett starkt stöd från sin chef som har värnat om deras arbete i olika sammanhang.

– Vi har precis nu fått en ny rektor, men i alla fall vår förra rektor hade som målsättning att hela sfi ska ha språkstödjare. Hon har tyckt att det vi gör är viktigt och verkligen värnat om det, säger Anna.

– Ja, och det handlar ju också om att vi ska basera vår undervisning på forskning och beprövad erfarenhet. Att det vi gör ska ha en vetenskaplig förankring i det vi gör, fortsätter Charlotte. Samtidigt är det ju vår rektor som ibland verkligen får fajtas för att vi ska få behålla våra språkstödjare.

– Precis, för det handlar ju både om kostnaderna för språkstödjarna och om vår nedsättning i undervisningstid, säger Anna. Lärarna har en 10%-ig nedsättning av undervisningstiden som är kopplad till forskningsprojektet.

– Det har hela tiden varit lärargruppen som har initierat och drivit utvecklingen av projektet men inget av det vi har gjort hade varit möjligt utan sanktioneringen från vår rektor.