Träna på att bedöma och stärka elevers läsutveckling utifrån Bygga svenska och elevexempel

Med hjälp av Skolverkets material Bygga svenska kan du som lärare utforma din läsundervisning utifrån just dina elevers behov. Materialet syftar inte till betygssättning, utan till formativ bedömning för att följa elevernas läsutveckling och även de andra språkliga färdigheterna tala, lyssna och skriva.

En förutsättning för fortsatt god läsutveckling är undervisning och stöttning som är utformad efter elevens behov. Elever som lär sig läsa på ett annat språk än sitt förstaspråk eller elever som har påbörjat sin läsutveckling på sitt förstaspråk men sedan fortsätter sin läsutveckling på svenska möter andra utmaningar än elever som påbörjar och fortsätter sin läsutveckling på sitt förstaspråk. Därför finns det goda skäl för dig som lärare att vara särskilt uppmärksam på hur läsutvecklingen ser ut för elever med svenska som ett andraspråk.

Upplägget på webbsidan

På den här sidan hittar du tre exempel på hur lärare bedömt elevers läsutveckling. Exemplen kommer från åk 2, åk 5 och åk 9. Du kan träna på att göra dina egna bedömningar utifrån exemplen. Du kan också välja att direkt läsa de exempel på bedömningar som lärare redan gjort. För varje elevexempel ges också förslag på undervisning och stöttning som stärker elevens läsutveckling. Sist kommer ett resonemang om hur du kan tänka kring läsförståelse i förhållande till avkodning, uttal och muntlig förmåga.

Så här kan du använda elevexemplen för att träna på bedömning enligt Bygga svenska

1. Lyssna på de första 2–3 minuterna av exempelfilmen för att få en uppfattning om textsamtalet och elevens läsförmåga.
2. Gör en första uppskattning av vilket eller vilka steg för läsa som eleven i exemplet befinner sig på.
3. Gå igenom observationspunkterna för det steg du tror eleven är närmast och försöka hitta konkreta exempel ur läsningen och textsamtalet som visar om eleven uppfyller observationspunkten. I den bedömning du ser här förekommer exempel från hela samtalet med eleven.
4. Du behöver vanligen titta på flera olika steg för att ringa in var eleven befinner sig i sin läsutveckling och komma fram till hur du kan stärka utvecklingen framåt.
5. Fyll gärna i någon av de matriser över observationspunkterna som finns i materialet Bygga svenska.

Du kan sätta ett kryss om du ser exempel på att observationspunkten uppfylls. Om det finns exempel på att stegbeskrivningen uppfylls ibland och ibland inte, kan du sätta ett halvt kryss. Om textsamtalet inte alls berör observationspunkten, kan du sätta ett frågetecken.

Du behöver göra flera bedömningar

För att kunna bedöma var dina egna elever befinner sig behöver du genomföra flera textsamtal kring olika texttyper med olika ämnesområden. För elever som är i början av sin läsutveckling kan det vara bra att genomföra samtalet individuellt eller i par, så att inte någon elev kan bli utanför textsamtalet. När eleverna kommit en bit på väg i läsutvecklingen brukar det gå bra att genomföra textsamtalet i en liten grupp på tre till fyra elever. Du kan använda dina tidigare bedömningar för att se specifikt vad du ska lyssna efter i elevernas läsutveckling.

Exempel 1: Elev i åk 2

I exemplet för åk 2 får du följa en elev med arabiska som modersmål. För att bedöma läsutveckling är det viktigt att se hur eleven tar sig an olika texttyper. Sakprosa läses och förstås på ett annat sätt än skönlitterära texter. Här läser eleven en ämnestext, alltså en sakprosatext om grodan. Det är elevens första möte med texten där eleven läser och samtalar om texten tillsammans med sin lärare.

Här finns texten transkriberad. Vi rekommenderar att du lyssnar på samtalet.

Transkription till elevexempel för åk 2 docx, 25.9 kB.

Gör en första stegbedömning

Efter att ha lyssnat på några minuter av elevens läsning och samtal, kan du göra en första uppskattning av vilket steg eleven befinner sig på med hjälp av stegbeskrivningarna för Läsa i Bygga svenska. Eftersom eleven själv ger uttryck för att ”det var svårt” att läsa texten och kämpar sig igenom avkodningen, kan du börja läsa stegbeskrivningar för steg 1 och 2.

Här är utdrag ur stegbeskrivningarna för steg 1 och 2, men du kan du läsa alla fem stegbeskrivningar för läsa i sin helhet i Skolverkets material Bygga svenska – bedömningsstöd för nyanlända elevers språkutveckling i årskurs 1-3 på sid 40-46.

Vilka observationspunkter kan vi se i exemplet?

Nu kan du gå igenom observationspunkterna från de valda stegen, för att se om du kan hitta exempel från elevens läsning och samtal som stämmer med punkterna. Det går oftast bra att ringa in exempel genom att lyssna på elevens läsning och samtal flera gånger. Därför är det bra att spela in samtalet.

Sammanfattande bedömning

Efter att ha tittat på observationspunkterna kan vi se att eleven uppfyller eleven de flesta observationspunkterna i steg 1, och 2 och närmar sig några i steg 3. Endast första punkten i steg 1 talar om avkodning ”Eleven börjar bli bekant med kopplingen mellan ljud och symbol i det svenska språket och visar det genom att läsa ljudenligt stavade ord högt.” Utan tvekan börjar eleven bli bekant med kopplingen mellan ljud och bokstav, även om det finns en osäkerhet kring vokalljuden.

Undervisning och stöttning

Eleven i exemplet trevar sig fram för att avkoda vokalljuden. Det kan bero på både byte av alfabet och på skillnader i uttal mellan svenska och modersmålet arabiska. Här behöver eleven särskilt träna på uttal och avkodning av de svenska vokalljuden. För att utveckla elevens förmåga att höra skillnad mellan olika fonem och kunna uttala dem rätt kan minimala par kan vara till hjälp såsom läs-lås, löv-låv, bur-bär. Använd gärna lekfulla aktiviteter som ljudmemory eller ljudjakt för att träna på att urskilja fonem. I ljudmemory får eleverna para ihop kort som börjar på samma fonem. I ljudjakt säger läraren ett fonem, till exempel /å/ och ber eleverna leta efter föremål och bilder i klassrummet som börjar på det ljudet. Du som lärare kan också läsa högt en mening eller fras i taget och låta eleven läsa efter, för att träna uttal och stötta eleven med kopplingen mellan svenska bokstäver och ljud.

Det är viktigt att ge eleven positiv återkoppling på sin läsförståelse. Eleven behöver också stöttning i sin fortsatta utveckling av just förståelsen. Läsförståelse är beroende av de tidigare kunskaper som läsningen av texten förutsätter. För att anknyta till tidigare kunskaper och kunskaper behöver eleven möta lärandeaktiviteter FÖRE läsning. I elevexemplet tittar eleven på bilder och rubriker för att skapa förståelse för vad texten kan tänkas handla om, vilket läraren ber eleven att göra. Alternativt kan eleven para ihop utklippta bilder med ord eller fraser. I syfte att väcka nyfikenhet på texten skulle eleven kunna ställa frågor om sådant han vill veta om grodan, för att sedan se om svaren finns i texten.

UNDER läsning i vårt exempel uppmärksammar läraren eleven på sammansatta ord och pratar om andra ord som är sammansatta på likande sätt. Läraren skulle också kunna läsa högt ett stycke i taget och låta eleven tillsammans med en kamrat diskutera betydelsen av ord, för att sedan kunna delta i helklassamtal om ords betydelse.

EFTER läsning kan du be eleven sammanfatta vad han nu vet om grodan.

Se också avsnittet "Så kan du tänka kring läsförståelse i förhållande till avkodning, uttal och muntlig förmåga" för diskussion kring uttalets betydelse för läsförståelsen.

Se fler exempel på undervisning och stöttning i Bygga svenska, åk 1–3 s 41–46.

Exempel 2: Elev i åk 5

I elevexemplet nedan från åk 5 har eleven flera förstaspråk. Hon uppger att engelska är hennes starkaste språk medan malayalam (indiskt språk) är ett annat starkt språk. För att följa elevens läsutveckling behöver du som lärare bedöma hur eleven läser både sakprosa texter och skönlitterära texter, eftersom olika texttyper läses på olika sätt. Här läser eleven en text om näringsämnen i maten, alltså en ämnestext. Det är elevens första möte med texten där eleven läser och samtalar om texten tillsammans med sin lärare.

Här finns texten transkriberad. Vi rekommenderar att du lyssnar på samtalet.

Transkription till elevexempel för åk 5 docx, 40.2 kB.

Gör en första stegbedömning

Efter att ha lyssnat på några minuter av elevens läsning och samtal, kan du göra en preliminär bedömning av vilket steg eleven befinner sig på med hjälp av stegbeskrivningarna för Läsa i Bygga svenska. I Skolverkets material Bygga svenska – bedömningsstöd för nyanlända elevers språkutveckling för åk 4–6, s 44–51 kan du läsa alla fem stegbeskrivningar för läsa i sin helhet. Här är utdrag ur stegbeskrivningen för läsa steg 3.

Vilka observationspunkter kan vi se i exemplet?

Efter en första bedömning av vilket steg eleven befinner sig på, går du nu igenom observationspunkterna från det valda steget, en punkt i taget, för att se om du kan hitta exempel från elevens samtal och läsning som stämmer med punkterna. Det går oftast bra att ringa in exempel genom att lyssna på elevens läsning och samtal flera gånger.

Sammanfattande bedömning

Elevexemplet visar att eleven tar hjälp av lärarens frågor och sina egna förkunskaper för steg 3. Flera exempel visar att eleven använder bilder och illustrationer för att förstå texten. Men det finns också exempel på hur illustrationen ibland kan leda tankarna fel. Eftersom det finns exempel som i stort överensstämmer med observationspunkterna i steg 3, är det klokt att också titta på observationspunkterna för steg 4. Elevexemplet visar på steg 3 och en början av steg 4 i läsutvecklingen. För steg 4 behöver eleven fortsatt undervisning och stöttning. Eleven styrka är att självständigt kunna urskilja huvudinnehållet i texten.

Undervisning och stöttning

I elevexemplet från åk 5 möter eleven både texten och ämnesinnehållet för första gången. Att eleven har god läsförståelse inom ett ämnesområde, innebär inte att eleven automatiskt har god läsförmåga inom ett annat ämnesområde. Exemplet visar hur läsförståelse är beroende av de tidigare kunskaper som läsningen av texten förutsätter. För att anknyta till tidigare kunskaper behöver eleven möta lärandeaktiviteter FÖRE läsning. Läraren i exemplet ber eleven titta på bilder och rubriker för att skapa förståelse för vad texten kan tänkas handla om. I detta fall verkar även ämnesområdet vara nytt för eleven. Därför behöver lärandeaktiviteter FÖRE läsning innefatta att bygga upp bakgrundskunskaper om ämnesinnehållet. I vårt elevexempel kan läraren överväga att välja en text med samma innehåll men som inte är lika utmanande för eleven till både innehåll och språk.

I textsamtalet ovan stöttar läraren eleven UNDER läsning genom att stanna upp i läsningen av en text och låter eleven reflektera över sitt läsande och innehållet genom att muntligt förklara sin förståelse av texten, exempelvis om konsekvenser i kroppen av olika näringsämnen. Här skulle läraren också kunna närläsa texten tillsammans med eleven och stryka under ord och fraser som visar på konsekvenser i kroppen av till exempel kolhydrater. Läraren kan också be eleven sortera bilder på livsmedel (potatis, morötter, mjölk och olika frukter) efter olika näringsämnen. Alternativt sortera efter storleksordningen på kolhydrater i livsmedlet som texten beskriver. Eftersom eleven uppmärksammar bilder och illustrationer skulle eleven tillsammans med en kamrat kunna dra streck från bilder och illustrationer till de delar av texten som beskriver nästan samma sak som de visuella textelementen.

EFTER läsning kan läraren fråga eleven om hon lärde sig något nytt av texten och be henne sammanfatta det muntligt eller skriftligt. Eleven kan också få para ihop bilder av livsmedel med olika beskrivningar av vilken nytta de gör i kroppen.

Se också avsnittet "Så kan du tänka kring läsförståelse i förhållande till avkodning, uttal och muntlig förmåga" för diskussion kring uttalets betydelse för läsförståelsen.

För fler exempel på undervisning och stöttning, se Bygga svenska för åk 4–6, s. 44–52.

Exempel 3: Elev åk 9

För årskurs 9 får vi följa ett elevexempel där eleven har ukrainska som modersmål. Eleven har en utvecklad läskompetens på sitt första språk. Eleven har läst boken Blod rödare än rött av Arkan Asaad och arbetat med texten på olika sätt. Här läser och samtalar eleven om texten tillsammans med sin lärare.

Här finns texten transkriberad. Vi rekommenderar att du lyssnar på samtalet.

Transkription till elevexempel för åk 9 docx, 22.5 kB.

Gör en första stegbedömning

När du har lyssnat på några minuter av elevens läsning och textsamtal, kan du göra en första bedömning av vilket steg eleven befinner sig på med hjälp av stegbeskrivningarna för Läsa. I Skolverkets material Bygga svenska – bedömningsstöd för nyanlända elevers språkutveckling för åk 7–9 och språkintroduktion, sid 44–52 kan du läsa de fem stegbeskrivningar i sin helhet. Här är utdrag ur stegbeskrivningen för Läsa steg 3.

Vilka observationspunkter kan vi se i exemplet?

Därefter kan du gå igenom observationspunkterna från det valda steget, en punkt i taget, för att försöka hitta exempel från elevens samtal och läsning som stämmer med punkterna. Det går oftast bra att ringa in exempel genom att lyssna på elevens läsning och samtal flera gånger. Därför är det bra att spela in samtalet.

Sammanfattande bedömning

Elevexemplet visar att eleven kan sammanfatta textinnehållet och omformulera texten med egna ord. Det finns också exempel på att eleven förstår sådant som inte uttrycks explicit i texten. Eleven gör egna tolkningar av texten, vilket visar på en djupare förståelse av texten.

Sammanfattningsvis befinner eleven sig på steg 3, men kan även vara på väg mot steg 4 i sin läsutveckling. För att få en tydligare bild av elevens läsutveckling behövs fler textsamtal kring olika genrer med olika ämnesinnehåll. För diskussion om muntlig förmåga i förhållande till uttryckssätt se avsnittet Så kan du tänka kring läsförståelse i förhållande till avkodning, uttal och muntlig förmåga.

Undervisning och stöttning

Ämnestexter och genrer ser olika ut inom olika ämnen. Det kräver olika sorters läsning. I högre årskurser blir det därför allt viktigare att eleven får undervisning och möjligheter att träna läsning inom olika ämnen.

I exemplet på textsamtal för åk 9 har eleven redan läst hela romanen och arbetat kring den. Med en god undervisning har eleven fått arbeta med olika lärandeaktiviteter före, under och efter läsning. Exempelvis fick eleven FÖRE läsning titta på omslagsbilden till boken och fundera kring var berättelsen utspelar sig. Läraren skulle också kunna be eleven att FÖRE läsning använda omslag och boktitel för att göra fler förutsägelser om och frågor till texten. Till exempel skulle eleven tillsammans med en kamrat kunna skriva ner sina tankar i tre kolumner med rubrikerna Jag ser… Jag tror… Jag undrar…

UNDER läsning kan eleverna sedan fundera och samtala om vad de såg och trodde och om det stämde med boken. Samtalet kan också beröra om de fick svar på sådant de undrade över.
Du som lärare kan UNDER läsning läsa ett stycke av texten högt och sedan be eleverna i par sammanfatta texten. Paren kan sedan läsa upp sina sammanfattningar. Därefter kan klassen skriva en gemensam sammanfattning med hjälp av parens förslag.
Vid högläsning kan du som lärare stanna upp kring sådant som inte är explicit uttryckt och modellera genom att tänka högt kring det som står mellan raderna. När eleverna förstått hur man kan tänka för att förstå det underförstådda, kan du ställa specifika frågor kring det implicita som eleverna får samtala kring.

En viktig komponent i läsförståelse är ordförståelse. Modellera tänka högt UNDER läsning hur man kan använda den omkringliggande texten för att förstå nya ord. Därefter kan eleverna i par eller smågrupper grupp träna på att använda sammanhanget för att förstå okända ord.
EFTER läsning kan eleverna i par få gör en grafisk sammanfattning med hjälp av pilar som kan visa på orsaker och konsekvenser till huvudpersonens agerande. Eleverna kan också samtala om varför det blev som det blev (orsaker) för huvudpersonen och vad det fick för följder (konsekvenser). Samtalet kan följas upp med kortskrivande.

Se också avsnittet "Så kan du tänka kring läsförståelse i förhållande till avkodning, uttal och muntlig förmåga" för diskussion kring uttalets betydelse för läsförståelsen.

Se fler exempel på undervisning och stöttning i Bygga svenska för åk 7–9, sid 45–51.

Så kan du tänka kring läsförståelse i förhållande till avkodning, uttal och muntlig förmåga

Det är inte ovanligt att elevers avkodningsförmåga och läsförståelse är på olika nivå. Elever kan ha svag avkodning men god läsförståelse eller tvärtom – god avkodningsförmåga och svag läsförståelse.

I exemplen här har eleven i åk 2 svagare ordavkodning, men starkare läsförståelse. I textsamtalet och läsningen med eleven i åk 5 har eleven god avkodning och gott läsflyt, men verkar ändå inte på djupet förstå innehållet i texten. I elevexemplet för åk 9 kan elevens muntliga förmåga och i synnerhet uttalet skymma sikten för elevens goda läsförståelse. Låt inte brister i uttal eller muntlig förmåga stå i vägen för läsförståelse. Låt inte heller god avkodning och läsflyt avgöra om eleven har god läsförståelse.

Vid bedömning av läsutveckling är det viktigt att inte blanda ihop avkodningsförmåga med läsförståelse. Samtidigt som avkodningen behöver stärkas, behöver eleven få möjlighet att fortsätta utveckla sin läsförståelse. Som lärare behöver du alltså planera för en balanserad läsundervisning. Elever behöver arbeta med avkodning, uttal och muntlig förmåga samtidigt som de måste få läsa texter som kan utmana läsförståelse. Då är din stöttning viktig så att eleven får möjlighet att förstå texter och tillgodogöra sig innehållet i utmanande texter.