Ny forskning och metod för att mäta moral

Den 4 oktober disputerar Erik Forsberg på sin doktorsavhandling med titeln "Tracing Morals: On Moral Foundations Theory and the Development of the D3mirt Package for R". I avhandlingen tittar Erik Forsberg närmare på Moral Foundations Theory (MFT) och tillhörande frågeformuläret Moral Foundations Questionnaire (MFQ), genom att undersöka hur dessa kan återskapas och valideras med hjälp av avancerad psykometri.

– MFT är kritiserad och har avfärdats av många. Trots det tycks den leva vidare. En stor del av min avhandling handlar om att förklara vad som gått snett. Jag gör detta både på ett teoretiskt och metodologiskt plan, vilket är en kombination som inte redovisats tidigare.

Erik Forsbergs huvudområde är psykometri med inriktning moralpsykologi.  

– Jag brukar säga att jag håller på med frågeformulär samt grafisk analys av dessa vid mätning av personlighet, och moral mer specifikt.

Viktiga begrepp

Psykometri är mätningen av latenta förmågor med hjälp av test och frågor. Latenta förmågor är egenskaper som är dolda men möjliga att avgränsa och mäta. Det kan vara förmågor som rör personlighet och attityder men även kunskap eller intelligens. Ens moraliska personlighet är därför en typ av latent förmåga som kan mätas med hjälp av psykometriska metoder.

Moral Foundations Theory (MFT), på svenska Moralfundamentsteorin, är en specifik teori som hävdar att vår moral består av tidigare fem (den första versionen) och nu sex fundament. Dessa är ärftliga, latenta och universella – vi har dem alla inom oss. Dessa fundament är intuitiva, med andra ord en typ av moraliska känslor, och vi kan därför inte styra dem. Vi ”känner” och ”uppfattar” vad som är rätt och fel, men vet inte riktigt varför.

The Moral Foundations Questionnaire (MFQ) är ett frågeformulär om 30 frågor som mäter moralfundamenten. Skalan har två subskalor: Relevance subscale och Judgment subscale, bestående av 15 frågor vardera. MFT och MFQ står nära varandra då själva mätmodellen som används för att skapa formuläret (MFQ) också ligger till grund för de moraliska fundamenten som beskrivs i MFT.

D3Mirt (uttalas De-tre-mirt) står för Descriptive three-dimensional item response theory. D3mirt, är en gratis-applikation för statistikprogrammet R där resultatet främst utgörs av interaktiva tredimensionella modeller. R finns tillgängligt gratis online och applikationer i R kallas mer specifikt packages och D3mirt finns som ett sådant package.

Psykometri i fokus

Erik Forsbergs forskning innehåller element av flera olika ämnen: en blandning av psykologi, filosofi, matematik och även datavetenskap. I arbetet med avhandlingen har nämligen Erik Forsberg tagit fram en egen programvara, D3mirt, som möjliggör en mer visuell och nyanserad förståelse av hur MFQ:s frågor mäter olika egenskaper, såsom medkänsla och rättvisa.

– Tyngdpunkten i mitt arbete är psykometrisk där jag hävdar att kärnan i teorin, moralfundamenten, bygger på en misstolkning av den ursprungliga mätmodellen. I anknytning till detta introducerar jag D3mirt som en bättre metod som förmodligen inte gett upphov till samma misstolkning.

Tidigare metoder ger ofullständig bild

I avhandlingen konstaterar Erik Forsberg att MFQ:s struktur är mer komplex än vad teorin bakom, MFT, föreslår, och att det är viktigt att beakta både teoretiska och metodiska aspekter i psykologisk forskning. Där menar Erik Forsberg att D3mirt är ett användbart verktyg för att analysera och validera frågeformulär, särskilt inom moralpsykologi där traditionella metoder ofta misslyckas med att fånga komplexiteten i moraliska resonemang.

– Det har varit intressant att angripa MFT därför att jag misstänker att det som gått snett med den teorin inte är unikt för psykologin som forskningsfält. Det verkar finnas två vanliga problem: vanans makt och en alltför stark tendens att sätta egna namn på variabler. Gamla metoder fortsätter att användas, trots att det finns nya och ibland bättre angreppssätt. När nya skalor tas fram beskrivs de ofta som nya upptäckter och får ett nytt namn, trots att de ofta mäter samma saker som redan existerande skalor. 

Frågor om rätt och fel tycks vara en central del i vad det är att vara en människa

När började man egentligen att forska på moral?

– Det är en stor fråga. Traditionen är både kvalitativ och kvantitativ och har involverat studier på vuxna och barn. Det är väldigt svårt att säga när studier på moral egentligen började eftersom det är så tvärvetenskapligt. Räknar vi med den filosofiska aspekten så handlar det nog om årtusenden, då frågor om rätt och fel tycks vara en central del i vad det är att vara en människa. I en mer västerländsk modern vetenskaplig tradition ses Piagets studier på moralutveckling som ett viktigt startskott och det är snart 100 år sedan hans berömda bok ”Moral Judgment of the Child” publicerades. Hans studier bestod mest av observationer, experiment och intervjuer, det vill säga rätt typiska metoder för psykologisk forskning generellt.

Hur kom psykometrin in i bilden?

– Att mäta moral med psykometriska frågor har också en lång tradition, speciellt om vi involverar politisk psykologi och personlighet mer generellt. Det är svårt att dra en specifik gräns vad som räknas som rent moralpsykometriskt men några kända exempel skulle kunna vara Adorno’s Fascism-skala som publicerades 1950 och som har starka moraliska konnotationer.  Därtill finns även Piagets efterträdare, Kohlberg, som utvecklade ett standardiserat frågeformulär för att mäta moralutveckling enligt hans modell och som blev en viktig komponent i hans forskningsgärning. I dag så görs studier som i stort följer samma mall. Skillnaden är snarare att internet och datorer gett möjlighet att samla in stora mängder data som går att analysera på sätt som tidigare varit svårt. 

Matematik, R och programmering var saker jag började lära mig under doktorandtiden

Vad är din egen studiebakgrund?

– Jag har två magisterexamina, en i psykologi och en filosofi. Jag har även läst en stor mängd enskilda kurser. Men jag hade ingen bakgrund i matematik eller programmering när jag började som doktorand. Jag visste inte ens vad R var. Så matematik, R och programmering var saker jag började lära mig under doktorandtiden. Det har varit lite väl tungt att ta sig an allt detta och det är inget jag rekommenderar!

Hur är det att forska om moral?

– Moral är ett forskningsområde som kräver mycket insikt och egna erfarenheter. Det är ofrånkomligt att studier på moral också i viss mån innebär studier på sin egen person. Att vrida och vända på sig själv är därför minst lika viktigt som att vrida och vända på data. Likaså är filosofiska teorier om etik ofrånkomliga så det gäller att själv sätta sig ned och fundera på dessa saker emellanåt. Annars är risken stor att det blir väldigt galna tolkningar eller, i motsatt riktning, insiktslösa slutsatser.

Två återkommande moraliska typer

Vad är det viktigaste du har kommit fram till i din avhandling?

– Många decenniers forskning kring moral visar att det tycks finnas två moraliska typer som hela tiden kommer tillbaks och återupptäcks. De har haft många namn genom åren men jag har valt att kalla dem Compassion och Conformity. Compassion har att göra med empati och sympati, värderingar som präglas av universalism och allas lika värde. Conformity har att göra med tilltro till hierarki och att följa normer, lagar och regler och präglas av konservatism och traditionalism. Dessa två är moralens A (Conformity) och B (Compassion). Det något märkliga är att MFT-teorin inte riktigt vill kännas vid dessa utan hävdar istället att det finns fler än två, tidigare fem och nu senast sex. Ironiskt nog visar några studier att MFT egna frågeformulär faktiskt mäter just dessa två typer.

Hur har dina studier gått till rent praktiskt?

– Jag använder ett pilotdataset till vad som blev det färdiga MFQ och visar att jag får liknande problem när jag använder samma metoder som upphovsmakarna till teorin gjorde när de tog fram MFQ. Tillika visar jag att de två moraltyperna, moralens A och B, också framträder både i pilotdatasetet och i MFQ.

Hur kan detta kopplas till utvecklingen av din programvara D3mirt?

– Min ingång är att man ska anpassa metoden efter vad du vill säga och fokusera på att förstå likheterna mellan det som rapporterats i litteraturen och det som du hittat, innan du hävdar att du hittat nåt nytt. D3mirt växte fram mycket på grund av detta. Närmare bestämt ville jag hitta ett sätt att undersöka problemen på ett mer sammanfattat och pålitligt sätt.

D3mirt möjliggör mer djupgående analys av data

Vad är speciellt med D3mirt?

– Den ursprungliga metoden kallas deskriptiv multidimensionell item response theory (DMIRT) och utvecklades under 80- och tidiga 90-talet. Det har dock varit väldigt begränsat med programvara som kan analysera data enligt metoden och metoden har inte använts särskilt mycket. D3mirt bidrar unikt med att implementera DMIRT i en tre-dimensionell interaktiv miljö, där användaren kan uppleva modellen nästan som om den vore ett fysiskt objekt. I D3mirt är det till exempel möjligt att studera profiler, det vill säga grafiskt illustrera var alla eller enskilda deltagare befinner sig i modellen.

Vilka tror du kommer att ha nytta av din programvara och på vilket sätt?

– Jag nämner inget om profilanalysen i avhandlingen då det inte tillhörde ämnet, men jag kan själv tycka att det är en av de mest intressanta delarna med D3mirt. Det möjliggör till exempel att studera olika subgrupper och se hur de skiljer sig från andra och det ger transparens till analysen då vem som helst själv kan se resultaten. Min misstanke är dock att det förmodligen är psykometriker från de yngre generationerna som kommer dras till D3mirt. Det är väl helt enkelt svårt att lära gamla hundar sitta.

Kallar du dig själv för Psykometriker nu? 

– Jo, jag tycker att jag är en psykometriker. Egentligen så är väl alla som använder standardiserade frågeformulär för att mäta latenta förmågor samt kvantitativa metoder för att analysera svaren en psykometriker.

Vad har du lärt dig om moral under arbetets gång?

– Jag har fått anledning att fundera på hur jag tycker vi ska förstå fenomenet moral. Men dessa idéer står det inte så mycket om i avhandlingen egentligen. Istället hoppas jag få dessa publicerade som egna artiklar framöver.

Vad händer nu? Vad blir nästa steg för dig och för D3mirt?

– Viss utveckling av D3mirt har inletts och det finns även vissa tankar på att prova att utveckla andra grafiska analysmetoder. Personligen vill jag studera mer matematik och sjunga.

Läs avhandlingen