Studier på åldrande visar luktsinnets viktiga roll

Vi lever allt längre, och med stigande ålder följer ofta olika krämpor, men en del drabbas hårdare än andra. En central fråga för forskarna är därför: Vad beror på livsstil och vad styrs av våra gener?

För att få en bättre förståelse för hur vi kan åldras så väl som möjligt studerar forskare en grupp äldre personer som bor på Kungsholmen. Studien bedrivs av Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum och Aging Research Center (ARC). ARC är en centrumbildning mellan Karolinska Institutet och Stockholms universitet som i år firar 25-årsjubileum.

Stora skillnader – men luktsinnet kan ge svar

Forskningen som bedrivs vid ARC fokuserar bland annat på hur de kognitiva funktionerna – hjärnans förmåga att hantera information – förändras med åldern och på att identifiera bakomliggande orsaker till demenssjukdomar. Genom populationsbaserade longitudinella studier följer forskarna ett urval personer under en lång tid för att förstå vilka faktorer som bidrar till demensutveckling och andra åldersrelaterade sjukdomar.

Skillnaderna mellan människor tenderar att öka i hög ålder. Vissa behåller sin mentala skärpa, medan andra har en snabbare försämring. Skillnaderna beror på samspelet mellan gener, livsstil och hälsa. Genom att studera äldre personer över lång tid kan forskarna bättre förstå vad som är oundvikliga naturliga inslag i åldrandet, och vad som faktiskt går att påverka för att öka chanserna till ett längre och friskare liv.

Vi lever allt längre och vi behöver mer kunskap om åldrandets premisser.

Tack vare Maria Larsson, professor i perception och psykofysik vid Psykologiska institutionen, innefattar undersökningen av deltagarna i SNAC-K även ett lukttest.

– Jag lobbade för att man också skulle testa deltagarnas luktsinne då kunskapen kring detta sinne var kraftigt begränsad. Luktsinnet är oerhört viktigt för aptitreglering, och intimt förknippat med vårt känsloliv och minnesfunktioner. Vi vet att de områden i hjärnan som är känsligast för förändringar kopplade till demens också är de områden som ansvarar för våra luktförmågor. På så sätt kan en persons luktförmåga också spegla den personens hjärnhälsa. Idag vet vi, bland annat från SNAC-K data, att luktnedsättning är en markör för framtida kognitiv nedsättning, demens och en ökad risk att dö inom ett uppföljande 10-årsintervall.

Nu fyller ARC 25 år. Varför är den här forskningen så viktig?

– Därför att vi lever allt längre och vi behöver mer kunskap om åldrandets premisser. En viktig fråga rör de stora individuella skillnader som åldrandet medför. Varför har en del av oss ett gott åldrande medan andra drabbas av åldersrelaterade hjärnsjukdomar som demens.

Normalt åldrande eller sjukdom

Vad är egentligen normalt åldrande och vad är patologiskt (sjukligt) åldrande?

– Sjuklig åldrande är till exempel att ha en neurologisk eller neurodegenerativ sjukdom, som till exempel Alzheimer, eller vaskulär demens. Normalt åldrande brukar generellt beskrivas som frånvaro av demenssjukdom. Det finns gråzoner, så som högt blodtryck som många äldre har eller får – ska man se det som sjukligt eller en del av kroppens ”normala” åldrande?

Vad är den största gåtan med åldrande? Hur kan man ta reda på svaren?

– För mig som forskar kring luktsinnets kopplingar till demens så är det just frågan: varför drabbas vissa av oss av en demenssjukdom? I många fall vet vi inte varför just den personen drabbats utan det rör sig om så kallade sporadiska fall.

Forskningsfokus är att analysera hur luktsinnet kan vara kopplat till demensutveckling, åldrande och framtida död.

– Jag och mina kollegor vill ta reda på mer kring hur luktsinnet kan signalera förändringar i hjärnan. Vilka kopplingar finns till minne och känslocentra, och förändringar som ofta märks i tidig demenssjukdom. Kort sagt, kan nedsättningar i luktförmåga vara ett tidigt tecken på demens?

Nedsatt luktsinne signalerar högre risk för död och demens

En studie i samarbete mellan forskarna på SU och ARC, som publicerades i JAMA tidigare i år, handlar om hur och varför ett försämrat luktsinne kan vara kopplat till ökad risk för död. Studien har genomförts under ledning av Ingrid Ekström, tidigare doktorand vid Psykologiska institutionen vid SU och numera forskare vid ARC. Den är en del av hennes forskningslinje som undersöker de långsiktiga konsekvenserna av luktbortfall hos äldre, med stöd från Riksbankens Jubileumsfond. Studien baseras på SNAC-K och genomfördes på över 2500 personer i åldersgruppen 60–99 år. Resultaten visar att ett försämrat luktsinne och svårigheter att uppfatta och identifiera dofter påverkar dödligheten. För varje doft du inte känner igen så ökar risken att dö inom 6 år med 6%, och inom 12 år med 5%.

– Lukttester skulle därför kunna användas inom vården för att visa på eventuell förändring i hjärnans hälsa, menar Maria Larsson som var medförfattare på studien.

– Vi planerar även för uppföljningsstudier då vi vill titta på tappat luktsinne under Covid-19 och göra analyser för att kolla på om viruset skulle kunna skynda på en demensutveckling.

Masterstudenter bidrar till forskningen

Vilka är fördelarna med den här typen av populationsbaserade studier?

– Det viktigaste är just det att forskningsdeltagarnas kognitiva utveckling kan studeras över tid. Det känns också bra att deltagarna i de här studierna tycker om att bidra till forskningen. De flesta tycker att det känns värdefullt och är stolta över att vara med, och att det samtidigt på ett personligt plan känns bra att få regelbundna hälsokontroller. Lukttesten som vi har lagt till har blivit ett uppskattat inslag bland deltagarna.

Hur kommer det sig att det är just på Kungsholmen gruppen bor?

– Kungsholmen valdes för att där fanns den äldsta befolkningen av alla stadsdelar i Stockholm när Kungsholmsprojektet, en föregångare till SNAC-K studien, startades. Det är en fast population äldre personer på flera tusen och en plats där många bor kvar länge.

Vilka andra fördelar finns i samarbetet ARC?

– Jag vill lyfta möjligheten att som mastersstudent skriva sin masteruppsats tillsammans med forskarna på ARC. Flera tidigare studenter har gjort detta och den här terminen är det två studenter som skriver uppsats vid ARC där handledningen sker i samarbete med Psykologiska institutionen. Det är en viktig del av ARC att vara med och utbilda studenter. Flera av dessa arbeten har lett till vetenskapliga publikationer, som var fallet med studien i JAMA som tittade på kopplingen lukt – död. En masteruppsats av Oliver Lampert, som nu är vid Humboldt universitetet i Tyskland, lade grunden till detta arbete som sedan kunde utvecklas vidare till en artikel.

– Genom att SNAC-K är ett så omfattande forskningsprojekt med mycket data så ges många möjligheter att som mastersstudent i psykologi studera kognition, sinnesfunktioner, uppmärksamhet och minne, även kopplat till genetik och biologiska faktorer. Det fördjupar samarbetet mellan Psykologiska institutionen och ARC, avslutar Maria Larsson.

Länkar

Läs mer om Aging Research Center

Läs mer om SNAC-studien

Läs mer om SNAC-Kungsholmen

Läs mer om Maria Larsson

Karolinska Institutet skriver mer om luktstudien här: Försämrat luktsinne kopplas till ökad risk för död och demens: