För allmänhet och deltagare i studier

REWHARD är en infrastruktur för forskare som arbetar med individdata, det vill säga information om människor. Informationen kommer från frågeformulär, intervjuer och nationella register. Det som forskarna kommer fram till leder till en ökad kunskap om människors hälsa och levnadsvillkor. Här kan du läsa mer om den typen av forskning.

Foto: Hannah Busing, Unsplash

Om REWHARD

REWHARD är en nationell infrastruktur för forskning. Det betyder att forskare i Sverige kan ansöka om att i sin egna forskning få använda den information som vi har samlat in. Det är bra att våra data kan användas i fler forskningsstudier eftersom den information som människor har gett oss kommer till större nytta. När forskare inte behöver samla in egna data får de också mer tid för själva forskningen.

Används i forskning om levnadsvillkor och hälsa

I vår infrastruktur finns information om hur människor i Sverige lever och bor, om deras utbildning och hur de har det på arbetet. Det finns också information om befolkningens hälsa och sjukskrivning. En del uppgifter har samlats in genom att personer har svarat på enkäter eller deltagit i intervjuer. Andra uppgifter kommer från olika myndigheters register.

Våra data kan användas för forskning inom många ämnen med koppling till samhälle och hälsa, till exempel sociologi, folkhälsovetenskap och epidemiologi. Eftersom det finns data om många människor och för en lång tid, kan forskarna studera vilka faktorer som påverkar hur människor lever och mår. Genom forskarnas arbete kan vi få viktig kunskap om hur befolkningens hälsa, arbetsmiljö och levnadsvillkor kan förbättras.

Ansvarsfull hantering av data

Den information som människor har gett oss är värdefull. Det är ett stort förtroende att få ha hand om den och vi arbetar därför kontinuerligt med att säkerställa att våra data hanteras på ett säkert sätt. Det innebär att det finns strikta regler för vem som kan få tillgång till data samt hur den ska lagras och lämnas ut.

Den data som vi använder är pseudonymiserad, vilket innebär att deltagarnas personuppgifter har ersatts med en kod. Det görs för att man inte ska kunna se vad en enskild person har svarat. Forskningsresultaten redovisas sedan på gruppnivå. De forskare som arbetar med våra data behöver också följa andra regler för forskning om människor, till exempel behöver de ha ett etiskt godkännande för sitt forskningsprojekt.

Vill du veta mer?

Om du vill veta mer om hur forskning går till kan du besöka sidan forskning.se. Där finns nyheter om forskning och en guide för dig som vill veta hur forskning fungerar.

Fatta forskning (forskning.se)

Här finns information för dig som är deltagare i SLOSH och Y-SLOSH:

För deltagare (slosh.se)

På denna sida kan du läsa integritetsskyddspolicyn för deltagare i SLOSH:

Integritetsskyddspolicy för SLOSH-deltagare

Frågor och svar

Här har vi samlat några vanliga frågor och svar om vår verksamhet. Kontakta oss gärna om du inte hittar svar på din fråga.

Ofta publiceras resultaten i vetenskapliga tidskrifter. Då kan andra forskare bygga vidare på den nya kunskapen genom fler studier. Andra forskningsresultat används för att ta fram rapporter på uppdrag av en myndighet.

Forskningen bidrar till en ökad kunskap bland forskare, lärare och beslutsfattare. Resultaten kan användas som underlag för politiker när de ska fatta beslut om till exempel arbetsmiljö, sjukskrivningsregler eller samhällsutveckling.

För att forskningsresultaten ska bli så bra som möjligt behövs information om många människor. Bäst resultat får vi om hela befolkningen är representerad så att det finns information om människor från olika grupper i samhället och med olika ålder och kön. Därför kan inte ditt svar ersättas av någon annans. Genom att svara på enkäter gör du ett viktigt bidrag till svensk välfärdsforskning.

Våra forskargrupper har tagit fram egna frågeformulär som används för att samla in information från deltagare. Frågeformulären har haft ungefär samma utformning under många år, vilket gör att man kan studera hur utvecklingen ser ut över tid. Enkäterna skickas regelbundet ut till de personer som har valts ut att delta.

Hur ofta enkäterna skickas ut varierar för olika forskningsprojekt. En del projekt samlar in data varje år och andra mer sällan. Enkäter kan vara digitala eller skickas med post. För att skicka ut enkäterna tar forskarna hjälp av en leverantör, till exempel SCB. Leverantören skickar ut enkäterna och registrerar de svar som deltagarna skickar in.

Svenska myndigheter har information om individers arbete, hälsa och sociala förhållanden i olika register. Register kan också innehålla uppgifter om kommuner eller företag.

Genom att använda data från register kan man till exempel undersöka riskfaktorer för olika sjukdomar eller sjukskrivning för olika delar av befolkningen. Fördelen med registerdata är att det finns information om hela befolkningen samt att forskare inte behöver samla in uppgifterna själva.

Forskare kan ansöka om data från register för forskningsändamål. För att få uppgifter från offentliga register behöver forskaren göra en ansökan hos den myndighet som är ansvarig för registret.

Forskaren behöver till exempel ange vilken tidsperiod och vilka uppgifter som är relevanta för forskningsstudien. Forskaren behöver också fylla i information om sitt forskningsprojekt och bifoga en godkänd etikansökan.

Myndigheten fattar sedan ett beslut om data kan lämnas ut. Om ansökan godkänns levereras data till forskaren på ett säkert sätt.

De uppgifter som lämnas ut är som regel pseudonymiserade, vilket innebär att forskaren inte kan se någons identitet. Till exempel ersätts personnummer med en kod. Forskaren kan alltså inte veta vilken information som gäller dig.

Det går inte att se vad just du har svarat eftersom uppgifter som namn och personnummer ersätts av en kod. Forskningsresultaten redovisas på gruppnivå vilket innebär att det inte går att identifiera dina svar.

Andra forskare kan ansöka om att använda våra data för att genomföra egna forskningsprojekt. För att få tillgång till data behöver det finnas ett etiskt godkännande och forskaren ska kunna motivera varför uppgifterna behövs.

Vi lämnar inte ut fler uppgifter än vad som behövs för att genomföra det aktuella projektet. Identifierande uppgifter som personnummer och namn lämnas aldrig ut till forskare.

Data lagras i elektronisk form på servrar och lagringsenheter som är skyddade mot intrång och brand. Tillgång till data är strikt begränsad och eventuell identifierande information förvaras separat.

Kontakt

Du är välkommen att kontakta våra forskargrupper om du har några frågor. Om du inte vet vart du ska vända dig kan du kontakta vår koordinator.

Kontakta våra forskargrupper i första hand om du har frågor om eller synpunkter på hur personuppgifter behandlas. Du kan också kontakta dataskyddsombudet vid respektive lärosäte.

  • Dataskyddsombud vid Stockholms universitet når du via e-post till adressen dso@su.se
  • Dataskyddsombud vid Karolinska Institutet når du via e-post till adressen dataskyddsombud@ki.se

Levnadsnivåundersökningen (LNU)

Kontaktuppgifter LNU

Insurance Medicine All Sweden (IMAS)

Kontaktuppgifter IMAS

Svenska longitudinella studien om sociala förhållanden, arbetsliv och hälsa (SLOSH)

Kontaktuppgifter SLOSH

The Swedish Twin project of Disability pension and Sickness absence (STODS)

Kontaktuppgifter STODS

Projektkoordinator

Senast uppdaterad: 2025-12-15

Sidansvarig: Institutet för social forskning,Psykologiska institutionen