För forskare och doktorander

Genom REWHARD kan du som är forskare eller doktorand få tillgång till väl dokumenterade data, analyser och statistiska syntaxfiler samt rådgivning kring forskningsdata. Du är även välkommen att delta i våra seminarier om användningen av svenska databaser för forskning.

Arbete vid dator

Foto: Christina@wocintechchat.com, Unsplash

Högkvalitativa forskningsdata

Vi är en resurs för forskare i hela landet och våra data kan användas för att studera hur människors levnadsförhållanden utvecklas över tid och vilka faktorer som påverkar välbefinnande och hälsa. Vi samordnar forskningsdata om bland annat socioekonomi, familjesituation, arbetsförhållanden, hälsobeteenden, sjukdom och sjukfrånvaro för den svenska befolkningen. Högkvalitativa data finns för ett långt tidsperspektiv och för sammanlagt mer än 14 miljoner människor.

Infrastrukturen består av fyra longitudinella databaser som förvaltas inom noderna LNU, SLOSH, IMAS och STODS. Noderna ansvarar för respektive databas och samlar regelbundet in nya data via surveyundersökningar och registerbeställningar. Genom noderna erbjuder vi tillgång till kvalitetssäkrade pseudonymiserade mikrodata, hjälp med analyser samt visualisering av data på webben. Du som forskare kan även få råd och stöd kring användningen av dataresurser och relevant analysmetodik. Nedan finns en sammanställning över de fyra noderna.

Levnadsnivåundersökningen (LNU)

LNU är en återkommande surveyundersökning där ett urval av Sveriges vuxna befolkning intervjuas eller fyller i enkäter om sina faktiska levnadsförhållanden. Det är en av de äldsta pågående surveyundersökningarna i världen.

Läs vidare

 

Forskningsområde

Levnadsförhållanden och välfärd

Typ av studie

Longitudinell surveyundersökning

Innehåller data om

Hälsa, arbete, ekonomi, utbildning, boende, familj, sociala relationer, fritid och trygghet

Datakälla

Egen datainsamling: intervjuer och självadministrerade frågeformulär

Antal deltagare

20 000, riksrepresentativt urval av den vuxna befolkningen 18-75 år

Data finns för åren

1968 – 2022

Syfte

Att studera hur människors levnadsvillkor ser ut och vilka förändringar som sker över tiden, för olika grupper av befolkningen.

Exempel på forskningsfrågor

  • Hur ser arbetsförhållandena ut i Sverige idag och hur har de utvecklats över tid?
  • Blir fördelningen av hushållsarbete jämnare mellan män och kvinnor?
  • Har ensamhet blivit ett mer utbrett problem?
  • Vilka grupper i befolkningen är särskilt utsatta för dåliga ekonomiska villkor?
  • Hur ser sambanden ut mellan levnadsförhållanden och politiska attityder?

Tillgång till data

Ansökan, ingen avgift

Kontakt

lnu@sofi.su.se

Länkar för LNU

Tillgång till data

Hemsida

 

Svenska longitudinella studien om sociala förhållanden, arbetsliv och hälsa (SLOSH)

SLOSH är en internationellt ledande panelstudie som belyser hur olika faktorer i människors arbetsliv, privatliv och hälsa påverkar varandra över lång tid. Forskning baserad på SLOSH bidrar till ökad kunskap som kan utgöra ett viktigt underlag i arbetet med att främja en god folkhälsa.

Läs vidare

 

Forskningsområde

Samband mellan arbetsförhållanden, livssituation och hälsa

Typ av studie

Longitudinell panelstudie

Innehåller data om

Sysselsättning, arbetsmiljö, pensionering, hälsobeteenden, sociala förhållanden, välbefinnande och hälsa

Datakällor

Egen datainsamling: årligt återkommande frågeformulär kompletterad med registerdata

Antal deltagare

57 104, initialt riksrepresentativt urval av den arbetande befolkningen

Data finns för åren

2006 – 2024 (registerdata 1958* – 2021)

Syfte

Att belysa sambanden mellan arbetsmarknadsdeltagande, arbetsmiljö, pensionering och hälsa.

Exempel på forskningsfrågor

  • Hur arbetstidskontroll påverkar hälsa och balans i livet
  • Konsekvenser av mobbning och trakasserier i arbetslivet
  • Hur klimat och stadsplanering påverkar folkhälsan
  • Samband mellan stress, sömn och depression
  • Hur pensionering och förlängt arbetsliv påverkar hälsa och välbefinnande

Tillgång till data

Ansökan, avgift

Kontakt

data@slosh.se

Länkar för SLOSH

Tillgång till data

Utforska data på webben
Hemsida

* Startåret för tillgängliga data varierar mellan olika register och sträcker sig från 1958 (Dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen) till 2019 (BAS, Befolkningens arbetsmarknadsstatus, Statistikmyndigheten SCB).

Insurance medicine all Sweden (IMAS)

IMAS är ett tvärvetenskapligt forskningsprojekt baserat på longitudinella registerdata om mer än 14 miljoner personer. Syftet med projektet är att generera kunskap om olika aspekter av sjukfrånvaro samt sjuk- och aktivitetsersättning.

Läs vidare

 

Forskningsområde

Sjukfrånvaro samt sjuk- och aktivitetsersättning

Typ av studie

Forskning på longitudinella registerdata

Innehåller data om

Sjukpenning, sjuk- och aktivitetsersättning, socioekonomi, arbetsmarknadsstatus, levnadsförhållanden, vårdtillfällen, läkemedel, förlossningar, cancer, multipel skleros (MS) och dödsorsaker

Datakällor

Länkade avidentifierade mikrodata från fler än 20 register från 4 olika myndigheter

Antal individer

14,4 miljoner i åtta kohorter

Data finns för åren

1952*— 2022

Syfte

Att generera kunskap om olika aspekter av sjukfrånvaro samt sjuk- och aktivitetsersättning.

Exempel på forskningsfrågor

  • Riskfaktorer för sjukfrånvaro samt sjuk- och aktivitetsersättning
  • Konsekvenser av att vara sjukfrånvarande
  • Vad hindrar och främjar återgång i arbete
  • Hur utvecklas sjukskrivningspraxis över tid i relation till rådande lagstiftning och policyförändringar?

Tillgång till data

Avgift, tillgång på plats, leverans av resultat på gruppnivå

Kontakt

imas-cns@ki.se

Länkar för IMAS

Tillgång till data

Hemsida

* Startåret för tillgängliga data varierar mellan olika register och sträcker sig från 1952 (Dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen) till 2020 (BAS, Befolkningens arbetsmarknadsstatus, Statistikmyndigheten SCB).

Swedish twin project of disability pension and sickness absence (STODS)

STODS följer en stor tvillingkohort över lång tid över lång tid med avseende på sjukskrivning samt sjuk- och aktivitetsersättning. Projektet ger unika möjligheter att undersöka vilken betydelse ärftliga faktorer har för skillnader i sjukfrånvaro.

Läs vidare

 

Forskningsområde

Sjukfrånvaro samt sjuk- och aktivitetsersättning

Typ av studie

Longitudinell tvillingstudie

Innehåller data om

Tvillingpar, zygositet, diagnoser, sjukskrivning, sjuk- och aktivitetsersättning, demografi, sysselsättning, arbetslöshet, hälsorelaterat beteende, fysisk och psykisk hälsa, dödsorsak

Datakällor

Data från det Svenska Tvillingregistret (STR) samt mikrodata från SCB, Försäkringskassan och Socialstyrelsens rikstäckande register.

Antal individer

ca 120 000 tvillingar födda 1925–2006

Data finns för åren

1990 – 2023

Syfte

Ökad kunskap om riskfaktorer för, samt eventuella konsekvenser av, att vara sjukskriven eller i sjuk- eller aktivitetsersättning (förtidspension), såväl generellt som diagnosspecifikt.

Exempel på forskningsfrågor

  • Betydelse av ärftliga och miljömässiga faktorer för skillnader i sjukfrånvaro
  • Samband mellan psykisk ohälsa och framtida sjukfrånvaro
  • Samsjuklighet och sjukfrånvaro
  • Hälso- och/eller arbetsrelaterade faktorers samband med sjukfrånvaro (risk- eller friskfaktorer)
  • Utveckling av sjukfrånvaro över tid bland privat- och offentligt anställda

Tillgång till data

Ansökan

Kontakt

stods-cns@ki.se

Länkar för STODS

Tillgång till data

Hemsida


Information om publicering

Vid  publicering av vetenskapliga originalartiklar med data från REWHARD ska författarna under rubriken "Acknowledgements" (eller motsvarande) ange följande: 

På engelska: "This work utilised data from the REWHARD consortium supported by the Swedish Research Council (VR #2021-00154)." 

På svenska: "I detta arbete användes data från REWHARD-konsortiet, som stöds av Vetenskapsrådet (dnr 2021-00154)."

Vänligen observera att det kan finnas ytterligare krav förutom ovanstående, exempelvis specificerade i ert avtal.

Seminarier och konferenser

Vi organiserar seminarier och konferenser om användning av svenska databaser i forskning, till exempel om metodfrågor kopplade till register- och surveydata, longitudinella studier och hantering av bortfall.

Öppet forum

Ett par gånger per termin bjuder vi in forskare och doktorander till vårt öppna forum på Zoom. Då är våra forskare är tillgängliga för dina frågor. Träffa oss och få information om vilka data vi har och hur du kan använda dem i din forskning.

Läs mer och anmäl dig till Öppet forum

På sidan finns också en lista med frågor och svar från tidigare forum.

Användarkonferensen RewhardNet

Sedan 2024 anordnar vi årliga konferenser då befintliga och nya användare av infrastrukturen bjuds in. Nästa användarkonferens planeras att hållas i Stockholm den 7–8 september 2026 .

Seminarier

Sedan 2022 har vi besökt flera universitetsorter för att berätta om möjligheterna med REWHARD för forskare och doktorander vid svenska lärosäten.

I september 2022 arrangerade REWHARD en workshop om bortfall i surveystudier med flera internationella föreläsare. Ett uppföljande seminarium hölls i samarbete med infrastrukturen NEAR i november 2025.

Rådgivning

REWHARD erbjuder personlig rådgivning vid planering av studier samt vid beställning och hantering av data från myndigheter och inkluderade kohortstudier.

IMAS och STODS erbjuder råd och hjälp med: 

  • vilka data som behövs för en specifik frågeställning
  • studiedesign
  • etikansökan
  • kvalitetskontroll av levererade data
  • data cleaning & data management
  • hantering av sjukfrånvarodata
  • syntax
  • metodfrågor.

Om du är intresserad av rådgivning är du välkommen att kontakta imas-cns@ki.se (IMAS) eller stods-cns@ki.se (STODS). 

Även LNU och SLOSH erbjuder råd och stöd kring användningen av sina dataresurser samt om relevant studiemetodik.

Syntaxbibliotek

Nedan kan du hitta syntax för att hantera data i forskningssyfte. Informationen är under uppbyggnad.

Senast uppdaterad: 2025-12-17

Sidansvarig: REWHARD

Vi använder kakor

Genom att tillåta tjänster från tredje part accepterar du deras cookies och användningen av spårningsteknologier som är nödvändiga för att de ska fungera korrekt.