Levnadsnivåundersökningen (LNU)

Om LNU

Syftet med LNU är att studera hur människors levnadsvillkor ser ut och vilka förändringar som sker över tiden, för olika grupper av befolkningen. Data från undersökningarna används i svensk samhällsforskning om människors levnadsförhållanden och välfärd. Resultaten har haft stor betydelse i samhällsdebatten och har använts som underlag för många politiska beslut.

Undersökningen genomfördes första gången för mer än ett halvt sekel sedan, år 1968, och har sedan dess upprepats sex gånger. Den senaste datainsamlingen genomfördes åren 2020–22. En betydande panel har intervjuats vid samtliga sju tillfällen och många individer har intervjuats vid minst två tillfällen.

Riksrepresentativt urval

LNU genomförs med ett riksrepresentativt urval av Sveriges befolkning i åldrarna 18–75 år. Data ingår för upp till 6 000 respondenter per omgång fram till år 2010 och för ca 20 000 respondenter i den senaste datainsamlingen (2020–22). En ny insamling av LNU-data, den åttonde i ordningen, genomförs under 2026 med ett förväntat antal respondenter om cirka 10 000.

Vid varje ny omgång uppdateras urvalet genom att ungdomar och nyanlända invandrare tillkommer. Alla deltagare får svara på frågor inom en rad områden, till exempel hälsa, arbete, familj, utbildning, ekonomi, fritid och trygghet. Intervjudata kompletteras med registerdata om till exempel inkomst och utbildning.

Som tillägg till LNU finns även

• Arbetsplatsundersökningen 1991 och 2000
• Undersökningen om äldres levnadsvillkor (SWEOLD), sedan 1992
• Partner-LNU, sedan 2000
• Barn-LNU, sedan 2000
• Yngre-LNU (vuxna respondenter som tidigare deltagit i barn-LNU), sedan 2010
• LNU-UFB (utrikes födda och deras barn) 2010.

Tillgång till data

Forskare är välkomna att ansöka om att använda LNU-data för egna forskningsändamål. Alla ansökningar bedöms av en datautlämningskommitté bestående av forskare på Institutet för social forskning (SOFI).

Villkor för utlämning och regler för användning av LNU-data