Politiska åsikter består efter systemskifte

Skillnaderna mellan öst och väst i Tyskland blir tydliga varje gång landet går till val. Till exempel bor de flesta som röstar på det högerextrema partiet AFD i det forna Östtyskland.

– I den offentliga debatten brukar detta förklaras av att de har upplevt socialismen. Ungefär där brukar analysen stanna, säger Zeth Isaksson, ny doktor i sociologi vid Stockholms universitet.

Blev nyfiken på tysk politik under studietiden

Zeth Isaksson har länge varit intresserad av Östeuropa men det var först när han läste sin masterutbildning i München som han blev nyfiken på vilken påverkan socialismen har på tysk politik idag. Under hans studietid växte AFD kraftigt i det forna DDR, men förklaringarna var ofta bristfälliga.

– Och då började jag söka. Vad är det i regionen som är annorlunda? Vad är det som gör att man börjar rösta på extrema partier, i ett land som Tyskland, som har den historien?

Svaren gick inte att hitta i den existerande forskningen. Även där hade analyserna stannat vid att de två regionerna är olika på grund av den ena har haft socialistiskt styre. Vad Zeth Isaksson särskilt fastnade för var att ingen hade frågat människorna som levt under socialismen hur de beter sig politiskt idag.

– Jag ville förstå vad socialismen är för människor och inte som ett politiskt system. Det är ju levda erfarenheter som folk har och därför är de viktiga att komma ihåg och analysera.

Hittade information som ingen hade studerat

Zeth Isaksson vände sig till enkätundersökningen Den tyska socioekonomiska panelen som länge har varit en viktig datakälla till många vetenskapliga studier. Men i den fanns det en sak som ingen hade tittat på.

– Det var en specialundersökning från 2018 där man frågade folk direkt om erfarenheter från Östtyskland. Vad man kan göra med den undersökningen är att man kan använda svaren från det året och följa samma personers svar både bakåt och framåt i tiden. Man kan också länka det till deras barn.

Dessa förbisedda uppgifter gav Zeth Isaksson svar som har resulterat i en avhandling på över 600 sidor. Han delade upp respondenterna i tre grupper utifrån deras position i det gamla systemet – sympatisörer, offer och utmanare. Han fann att politiska åsikter bestod över tid och ibland också över generationer.

Personer som deltog i proteströrelsen och de som förtrycktes av regimen innan Berlinmurens fall har hög politisk aktivitet idag. Detta engagemang i demokratin finns även hos deras barn.

– Trots att AFD försöker appropriera minnet från proteströrelsen finns det ingenting som tyder på att de som deltog i protesterna är starka förespråkare för partiet. Istället har de högre nivå av demokratisk tillfredställelse, valdeltagande och social tillit, säger Zeth Isaksson.

Också hos de gamla lojalisterna har de ideologiska övertygelserna kvarstått efter systemskiftet. De som var aktiva i det socialistiska partiet sympatiserar oftare med vänsterpartiet Die Linke. Deras barn är däremot inte lika influerade av sina föräldrar.

Konfliktlinjerna i öst består

Enligt Zeth Isaksson är avhandlingens viktigaste resultat att olika erfarenheter från DDR fortsätter att strukturera den tyska politiken. Med andra ord är konfliktlinjerna som fanns i Östtyskland före systemskiftet fortfarande levande. De politiska skillnaderna handlar inte om en enkel uppdelning mellan öst och väst, utan de är präglade av de motsättningar som fanns inom DDR innan återföreningen.

I och med att ingen av de tre grupper som Zeth Isaksson har studerat visar särskilt stort stöd för AFD betyder det att partiets supportrar finns i andra läger. Zeth Isaksson tror att avhandlingen kan ge oss en större förståelse för beständigheten i de politiska konflikterna och att de ingår i ett bredare historiskt narrativ.

– Vi bör inte säga att de högerextrema partierna som växt fram i Tyskland efter 2010 är ett arv från socialismen utan att specificera vilket arv vi menar. Det finns absolut delar av det socialistiska arvet som kan ha påverkat, men jag tror att, när man pratar om det, så måste man verkligen nyansera och förstå vilka historiska erfarenheter som kan bidra till polariseringen.

Olika upplevelser från samma regim

På frågan om avhandlingens resultat kan överföras till Sverige svarar Zeth Isaksson att det går att tänka sig att personer som har invandrat kan ha kvar sitt politiska intresse också här, även om det kanske ligger latent. Dessutom kan olika människor ha olika erfarenheter från en regim och dessa kan påverka dem på olika sätt, även om de kommer från samma land.

– Nu handlar den här studien inte om migration och invandring, men på samma sätt som man pratar om Öst- och Västtyskland så kanske man pratar om invandrargrupper ibland. Och det finns en massa människor här som har kämpat för demokrati. De kanske har en ännu djupare förståelse för vad demokrati och diktatur innebär än vad vi som är födda här har. 

Framöver planerar Zeth Isaksson att studera hur människor i Östtyskland har påverkats av den ekonomiska omstruktureringen efter systemskiftet. Han ska dessutom delta i Jens Rydgrens projekt om hur strukturella förändringar i Sverige påverkar människor på landsbyggden.

– Jag är jättetaggad på det, säger Zeth Isaksson.

Avhandlingen

Avhandlingen "Political Behavior in the Shadow of Socialism" finns att läsa i DiVA.

Kontakt

E-post: zeth.isaksson@sociology.su.se

Presskontakt: Alma Kirlic, 08-16 33 52, alma.kirlic@sociology.su.se