Segregerad arbetsmarknad förstärker stereotyper om invandrare

Den västerländska arbetsmarknaden är segregerad. I Sverige arbetar många utlandsfödda i yrken som taxichaufför och lokalvårdare, medan de är underrepresenterade i andra. Hur bidrar arbetsgivare till denna uppdelning? Det har sociologerna Moa Bursell och Magnus Bygren från Stockholms universitet undersökt i en studie publicerad i tidskriften European Societies. 

Forskarna skickade över 7000 jobbansökningar till 15 olika yrken. Några av ansökningarna hade svenskklingande namn medan andra hade namn som signalerade utländsk bakgrund. I övrigt innehöll ansökningarna likvärdiga meriter. Studien visar att arbetsgivare inom yrken där det finns få utlandsfödda sållar bort namn som låter utländska. 

En annan sak som sticker ut är att diskrimineringen endast tycks drabba män.

– Män betraktas i högre utsträckning som representanter för utgrupper (grupper som individen inte identifierar sig med, reds. anm.) i olika sammanhang. Om det anses att utgrupper är hotfulla, ociviliserade eller moraliskt underlägsna ingruppen, så är de föreställningarna starkare för män än för kvinnor, säger Magnus Bygren.

Diskrimineringen går gradvis ner ju fler utlandsfödda det finns i en bransch. När andelen personer med utländsk bakgrund överstiger 50 procent försvinner den helt. 

– Det kan ses som positivt, att det inte finns någon diskriminering i vissa delar av arbetsmarknaden. Samtidigt bidrar detta till segregering. Och det bidrar också till att reproducera föreställningen om vad som är lämpliga jobb för dem med utländsk bakgrund, säger Magnus Bygren.

Studien

Studien heter “The making of ethnic segregation in the labor market – Evidence from a field experiment” och är finansierad av Vetenskapsrådet och IFAU.

Kontakt

Magnus Bygren, magnus.bygren@sociology.su.se, 08-16 34 97