Masterprogram i offentlig förvaltning och EU

Studiegång Statsvetenskap med inriktning offentlig förvaltning och EU:

Samtliga kurser är på avancerad nivå.

Termin 1:
- Offentlig förvaltning och förvaltningspolitik, 7,5 hp (huvudområde: statsvetenskap)
- EU som politiskt system, 7,5 hp (huvudområde: statsvetenskap med inriktning offentlig förvaltning och EU)
- Lagstiftningslära: Sverige och EU, 7,5 hp (ämnesgrupp: juridik och rättsvetenskap)
- Offentlig ekonomi i ett svenskt och europeiskt perspektiv, 7,5 hp (huvudområde: nationalekonomi med inriktning offentlig förvaltning och EU)

Termin 2:
- Jämförande förvaltning och förvaltningspolitik, 7,5 hp (huvudområde: statsvetenskap)
- EU:s former och processer, 7,5 hp (huvudområde: statsvetenskap med inriktning offentlig förvaltning och EU)
- Statsvetenskapliga metoder, 15 hp (huvudområde: statsvetenskap)

Termin 3:
- Självständigt arbete i statsvetenskap med inriktning offentlig förvaltning och EU för masterexamen, 30 hp (huvudområde: statsvetenskap med inriktning offentlig förvaltning och EU).

Termin 4:
-Yrkesförberedande praktik i statsvetenskap, 30 hp (huvudområde: statsvetenskap)

Studiegång Nationalekonomi med inriktning offentlig förvaltning och EU:

Samtliga kurser är på avancerad nivå, förutom Matematik 7,5 hp.

Termin 1:
- Matematik,7,5 hp (huvudområde: matematik på grundnivå)
- Mikroekonomi, 7,5 hp (huvudområde: nationalekonomi)
- Makroekonomi, 7,5 hp (huvudområde: nationalekonomi)
- Ekonometri I, 7,5 hp (huvudområde: nationalekonomi)

Termin 2:
-Ekonomisk integration, 7,5 hp (huvudområde: nationalekonomi med inriktning offentlig förvaltning och EU)
- Valbara kurser i nationalekonomi på avancerad nivå, 22,5 hp, med relevans för offentlig förvaltning och EU, enligt förteckning från institutionen (huvudområde: nationalekonomi).

Termin 3:
- Offentlig förvaltning och förvaltningspolitik, 7,5 hp (huvudområde: statsvetenskap)
- EU som politiskt system, 7,5 hp (huvudområde: statsvetenskap med inriktning offentlig förvaltning och EU)
- Lagstiftningslära: Sverige och EU, 7,5 hp (ämnesgrupp: juridik och rättsvetenskap)
- Offentlig ekonomi i ett svenskt och europeiskt perspektiv, 7,5 hp (huvudområde: nationalekonomi med inriktning offentlig förvaltning och EU)

Termin 4:
- Masteruppsats i nationalekonomi med inriktning offentlig förvaltning och EU, 30 hp (huvudområde: nationalekonomi med inriktning offentlig förvaltning och EU).

Ansökan till Masterprogrammet i offentlig förvaltning och EU görs via antagning.se. I ansökan väljer sedan din inriktning:

• Ansök till programinriktning statsvetenskap
• Ansök till programinriktning nationalekonomi

Här kan du läsa mer om lärarnas forskningsbakgrund inom statsvetenskap och nationalekonomi.

Statsvetenskap

• Niklas Bremberg: Docent och lektor som även är associerad seniorforskare inom Europaprogrammet vid Utrikespolitiska institutet (UI). Forskar kring internationella relationer , europeisk integration , EU:s utrikes- och säkerhetspolitik , regional säkerhet samt klimatrelaterade säkerhetsfrågor , mm. Tidigare studierektor för institutionens forskarutbildning.
• Alexander Katsaitis: Docent och biträdande lektor som bland annat forskar kring interaktionen mellan beslutsfattare och organiserade intressen , beslutsfattandeförfaranden och transnationella partipolitiska kopplingar . Särskilt med fokus på EU . Biträdande studierektor för studier på grund- och avancerad nivå.
• Ulrika Mörth: Professor i statsvetenskap med inriktning mot europeisk politik. Hennes forskning fokuserar bland annat på olika styrnings-, reglerings- och organiseringsprocesser inom europeisk politik , mjuk lag och demokrati, penningtvättsbekämpning , mm. Tidigare prefekt vid institutionen.
• Ludvig Norman: Docent och lektor. Forskar inom Europeisk politik , demokratins svar på populism och extremism och reglering av sociala medier-plattformar. Norman har också ett stort intresse för samhällsvetenskaplig metod, och i synnerhet kvalitativa och ’mixed methods’ . Studierektor för institutionens forskarutbildning.
• Martin Qvist: Docent och lektor. Forskar kring offentlig förvaltning och särskilt kring konsekvenserna av nya reformer på lokal nivå , inklusive flykting- och integrationspolitik . Föreståndare för masterprogrammet i offentlig politik och organisation.
• Marta Reuter: Lektor som forskar kring offentlig förvaltning och särskilt kring hur staten kontrollerar och reglerar intressegruppers deltagande i offentliga politiska processer . Föreståndare för kandidatprogrammet i statsvetenskap och offentlig styrning.
• Jon Nyhlén: Docent och lektor som huvudsakligen forskar kring lokal migrations och integrationspolitik samt skolpolitik . Tidigare studierektor för studier på grund- och avancerad nivå vid institutionen.
• Göran Sundström: Professor och nuvarande prefekt vid institutionen. Forskar om offentlig förvaltning och förvaltningspolitik , tjänstemannaroller, mm.
• Pär Nyman: Lektor som forskar om politiskt beteende med tonvikt på kvantitativa metoder.
• Sanna Lundquist: Postdoktor som forskar kring klimat- och miljöpolitik.
• Karl Loxbo: Lektor som huvudsakligen forskar kring svenska förhållanden inom statsvetenskapen, såsom en nyligen utgiven vetenskaplig artikel om svensk partipolitik
• Jasmijn van der Most: Doktorand som planeras disputera under första halvan av 2026. Forskar kring EU-politik.
• Cornelia Leander: Filosofie doktor som disputerade i december 2025 med sin avhandling kring normaliseringen av extrema högerpartier .
  

Nationalekonomi

• Martin Flodén är professor i nationalekonomi. Flodéns forskning är inriktad mot makroekonomi, med särskilt fokus på penningpolitik, finanspolitik, konjunkturcykler och hushållens sparande och skuldsättning. Han har publicerat omfattande forskning i internationella vetenskapliga tidskrifter och har även erfarenhet av policyarbete genom sin roll som ledamot av Riksbankens direktion. Hans forskning bidrar med avancerad analys av makroekonomiska policyfrågor av stor relevans för EU och offentlig förvaltning.
• Rikard Forslid är professor i nationalekonomi. Forslid forskar inom internationell ekonomi och ekonomisk geografi, med särskilt fokus på handel, regional utveckling, ekonomisk integration och effekter av EU:s inre marknad. Han har publicerat omfattande forskning om hur integration och handel påverkar produktivitet, lokalisering av ekonomisk aktivitet och regionala skillnader, med tydlig relevans för EU:s sammanhållningspolitik och ekonomiska styrning.
  
• John Hassler är professor i nationalekonomi. Hasslers forskning är inriktad mot makroekonomi, offentlig ekonomi och klimat- och miljöekonomi, med särskilt fokus på långsiktig ekonomisk tillväxt, finanspolitik, klimatpolitik och styrmedel. Han har publicerat i ledande internationella tidskrifter och har omfattande erfarenhet av policyarbete, bland annat genom utredningar och rådgivande uppdrag. Hans forskning bidrar med centrala perspektiv på utformningen av ekonomisk politik och hållbar utveckling inom Sverige och EU.
• Ann-Sofie Kolm är professor i nationalekonomi. Kolms forskning är huvudsakligen inriktad mot offentlig ekonomi, arbetsmarknadsekonomi och politisk ekonomi, med särskilt fokus på välfärdsstatens utformning, incitament, socialförsäkringssystem samt jämställdhets- och familjepolitiska frågor. Hon har publicerat i ledande internationella tidskrifter och har stor erfarenhet av forskning med direkt relevans för offentlig sektor och ekonomisk politik i ett europeiskt sammanhang.
• Andreas Madestam är professor i nationalekonomi. Madestams forskning är inriktad mot politisk ekonomi, utvecklingsekonomi och tillämpad mikroekonomi. Han studerar bland annat politiska institutioner, demokratisering, populism och sambandet mellan ekonomiska förhållanden och politiskt beteende. Hans forskning är internationellt publicerad och bidrar med viktiga perspektiv på hur politiska och ekonomiska institutioner samspelar, inklusive inom europeiska och jämförande sammanhang.
• Sten Nyberg är professor i nationalekonomi. Nybergs forskning är huvudsakligen teoretisk och inriktad mot mikroekonomi och spelteori, med tillämpningar inom politisk ekonomi, offentlig ekonomi och informationsproblem. Han har publicerat i ledande internationella tidskrifter och bidrar med analytiska ramverk som är centrala för förståelsen av strategiskt beteende, institutionell design och ekonomisk styrning inom offentlig sektor och EU.
• Per Pettersson-Lidbom är professor i nationalekonomi. Pettersson-Lidbom forskar inom offentlig ekonomi och politisk ekonomi, med särskilt fokus på offentliga finanser, decentralisering, lokalt självstyre, valbeteende och politiskt beslutsfattande. Hans forskning använder avancerade empiriska metoder för att analysera effekter av institutionella och politiska reformer, vilket är av direkt relevans för studier av offentlig förvaltning och styrning på nationell och europeisk nivå.
• David Seim är professor i nationalekonomi. Seims forskning är inriktad mot offentlig ekonomi och tillämpad mikroekonomi, med särskilt fokus på skattepolitik, inkomstbeskattning, incitament och fördelningsfrågor. Han använder avancerade empiriska metoder och administrativa data för att analysera effekterna av skatter och transfereringar. Hans forskning är direkt policyrelevant och har tydlig koppling till utformningen av ekonomisk politik inom både Sverige och EU.
• Ferenc Szucs är docent och biträdande lektor i nationalekonomi. Szucs forskar inom politisk ekonomi och offentlig ekonomi med fokus på hur institutionella och politiska faktorer påverkar policyval, korruption och myndighetsdiskretion — bland annat studier av offentlig upphandling och dess konsekvenser för priser och effektivitet. Hans forskning bygger på teoretiska modeller och empiriska analyser.

Inom EU:s förvaltning finns det en underrepresentation av svenska tjänstepersoner. EU-institutionerna har fler än 60 000 anställda från de 27 EU-länderna. Av dessa är strax under 1000 svenskar, dvs ca 1,6 procent.

Det är klart lägre än de 3 procent som Sveriges andel av EU:s totala folkmängd uppgår till. Vad som är än mer alarmerande är att andelen svenskar i EU:s förvaltning stadigt sjunker och prognosticeras fortsätta göra så, då en stor andel av svenskarna inom EU förväntas pensionera sig inom närtid samtidigt som nyrekryteringen av yngre tjänstepersoner inte räckt till.

I september 2025 föreslog därför regeringen en större utbildningssatsning på masterutbildningar för att stärka Sveriges genomslag i EU. Förslaget innebar att utvalda lärosäten skulle få 30 miljoner kronor under 2026, och ytterligare 60 miljoner kronor årligen beräknat från och med 2027.

Miljonsatsning på utbildning stärker Sveriges genomslag i EU

Om Sveriges inflytande i EU på allvar ska stärkas måste detta också avspeglas i hur utbildningarna som har just detta som syfte utformas. Tvärvetenskap, professionsförankring och ämnesmässig bredd bör inte vara ambitioner – utan grundkrav, skrev Stockholms universitets rektor Hans Adolfsson och statsvetarprofessor Göran Sundström på Dagens Industris debattsida i februari 2026.

Risk för bristande kompetens hos framtidens EU-tjänstemän

Universitets- och högskolerådet (UHR) har ett regeringsuppdrag som innebär att myndigheten ska stödja svenskar att söka jobb och praktik vid EU:s institutioner.

Från Stockholm till Bryssel – mastern som öppnar EU:s dörrar

En masterexamen i offentlig förvaltning och EU öppnar dörrar till en rad karriärmöjligheter inom Europeiska unionen. Programmet har ett tydligt fokus på att fler svenskar ska arbeta som tjänstepersoner inom EU:s förvaltning och programmets tvärvetenskapliga fokus ger en bred kompetens till att arbeta med bland annat EU-förvaltning, utrikespolitik, ekonomi och handel, revision och juridik.

Jobb och praktik vid EU:s institutioner

Vanliga titlar för tjänstepersoner inom EU är exempelvis utredare och handläggare. Utredare samlar in och analyserar fakta för att ligga till grund för exempelvis lagändringar. Handläggare tillämpar lagar och regler på olika typer av ärenden. Andra roller specialiserar sig inom ett område och arbetar som analytiker eller sakkunniga, där de använder sin expertis för att bedöma specifika frågor.

Stöd från regeringen

Programmet genomförs med stöd av regeringen. Stockholms universitet tilldelas 27 miljoner under 2026-2027 för arbetet med programmet med syftet att stärka svenskt inflytande i EU. Regeringen ger tre universitet medel för att starta nya masterprogram.

Samverkan med externa aktörer

Under programmet kommer studenterna att ha utbyten med en rad externa aktörer, som exempelvis

• Besök vid EU:s institutioner
• Utrikespolitiska institutet (UI)
• EU:s rekryteringsbyrå
• Universitets- och högskolerådet

Det förs även diskussioner med flera andra aktörer både i Sverige och i Bryssel, Belgien.

Internationella perspektiv i utbildningen

En seminarieserie och studiebesök planeras under termin 1 inom den statsvetenskapliga inriktningen och termin 3 på den nationalekonomiska. I dessa frivilliga besök/seminarier så får studenterna träffa alumner från Stockholms universitet som arbetar inom EU, samt företrädare från andra relevanta organisationer såsom Sveriges representation i EU, statsrådsberedningen, Europarlamentet och EU-kommissionen.

Syftet är att få nya perspektiv och inspireras kring det framtida yrkeslivet. Besöken kommer fokusera på EU och ha många internationella perspektiv. Under termin 2 på båda inriktningarna får studenterna även delta i en simulation av en förhandling inom EU tillsammans med studenter från andra lärosäten samt gå på studiebesök vid Utrikespolitiska institutet och Svenska institutet för europapolitiska studier (Sieps).

Utöver det kommer det vara möjligt att praktisera utomlands inom EU och studenterna uppmuntras att studera tyska eller franska vid sidan av sina studier.

Den nationalekonomiska inriktningen har en tydlig internationell prägel. Undervisningen under programmets första år ges på engelska i samläsning med Nationalekonomiska institutionens internationella masterprogram, vilket innebär en internationell studentmiljö och kontinuerlig exponering för jämförande och europeiska perspektiv.

Studenter uppmuntras även att genomföra sommarkurser, praktik eller examensarbete med internationell inriktning, exempelvis vid EU-institutioner eller internationella organisationer.

Förutsättningar för internationellt studentutbyte och lärarutbyte

Inom det här programmet finns det ingen särskild utbytestermin utan studenterna uppmanas följa studiegången vid Stockholms universitet. Däremot uppmuntras studenterna studera utomlands under sommarterminen mellan termin 2 och 3. Det kan göras genom redan existerande utbytesavtal, exempelvis Civis, Nordplus eller Erasmus.

Det är även möjligt att göra examensarbetet utomlands, exempelvis samtidigt som studenterna praktiserar eller arbetar vidare efter den ordinarie praktikterminen. Det förekommer på masterprogrammet i offentlig politik och organisation.

Utöver möjligheterna via inriktning statsvetenskap har den Nationalekonomiska institutionen utbytesavtal med cirka 15 universitet i Europa. Dessa partneruniversitet har kurser som är lika Nationalekonomiska institutionens kurser. De flesta partneruniversiteten undervisar på det inhemska språket, men vissa kurser ges på engelska.

Inom den nationalekonomiska inriktningen skrivs om möjligt examensarbetet i samarbete med en EU-relevant organisation i Sverige eller utomlands som exempelvis EU-kommissionen.

Nära samband mellan forskning och utbildning

Lärarna på de statsvetenskapliga kurserna inom programmet är forskare inom de ämnesområden de undervisar i. Många är engagerade i externfinansierade forskningsprojekt och samtliga bedriver forskning under sin avsatta FUK-tid (Förkortad underhålls- och konferenstid). På så sätt har lärarna ena foten i forskningen och den andra i undervisningen, och för att säkerställa en tydlig och dynamisk forskningsanknytning deltar olika personalkategorier i kurserna: professorer, lektorer, biträdande lektorer, forskare/postdocs och doktorander.

Det föreslagna masterprogrammet kommer att ha en nära koppling till relevant och aktuell forskning och utbildning samt beprövad erfarenhet.

Flertalet forskare vid Statsvetenskapliga institutionen är aktiva inom SCORE (Stockholms centrum för forskning om offentlig sektor) som är ett tvärvetenskapligt forskningscentrum som drivs av Handelshögskolan och Stockholms universitet och ägnar sig åt forskning om offentlig styrning och organisation.

Mellan 2025–2030 bedrivs också forskarskolan FOFOS (Forskarskola för framtidens förvaltning) som finansieras av Vinnova och bedrivs med Mälardalens universitet som värd och Stockholms universitet, Lunds universitet, KTH, Luleå tekniska universitet och Göteborgs universitet som partners.

Forskarna inom offentlig förvaltning vid institutionen har även regelbundna seminarier på institutionen om bland annat om relationen mellan politik och förvaltning, teorier om offentlig politik och organisation samt samspelet mellan offentliga och privata organisationer.

Vad gäller kurserna med statsvetenskapligt EU fokus, det vill säga kurs 2 (EU som politiskt system) och kurs 6 (EU:s former och processer) så kommer lärare med fokus på EU inom sin forskning att undervisa dessa kurser.

EU-forskning presenteras vid arbetsseminarier om bland annat internationell politik, komparativ politik, miljöpolitik, politisk teori och offentlig förvaltning.

Kurserna inom den nationalekonomiska inriktningen vilar på stark forskningsanknytning och ges av forskningsaktiva lärare vid Nationalekonomiska institutionen. Samtliga kurser bemannas av professorer och docenter med internationellt publicerad forskning inom områden av direkt relevans för offentlig förvaltning och EU, såsom offentlig ekonomi, makroekonomi, politisk ekonomi, internationell ekonomi, konkurrenspolitik och ekonomisk integration.

Kursen Offentlig ekonomi i ett svenskt och europeiskt perspektiv utgör en central forskningsanknuten komponent i programmet och ges av flera forskare som var och en bidrar med perspektiv från sina respektive forskningsfält.

Forskningsanknytningen säkerställs även genom att kurslitteraturen i hög grad består av vetenskapliga artiklar och rapporter baserade på aktuell forskning, samt genom att undervisningen kontinuerligt uppdateras i linje med nya forskningsresultat.

Studenterna tränas i att tolka och kritiskt granska empiriska studier och policyanalyser, vilket ger dem insikt i hur nationalekonomisk forskning används i praktisk förvaltning och inom EU:s institutioner.

Här hittar du bland annat information om programmets benämning, utbildningsnivå, vilka examina som utbildningen kan leda till och förkunskapskrav.

Programmets/inriktningens benämning på svenska och engelska

• Masterprogram i offentlig förvaltning och EU
• Master’s Programme in Public Administration and the EU
  

Programmets utbildningsnivå (grundnivå eller avancerad nivå)

• Avancerad nivå
  

Den eller de examina som utbildningen kan leda till

• Masterexamen i statsvetenskap med inriktning offentlig förvaltning och EU
• Masterexamen i nationalekonomi med inriktning offentlig förvaltning och EU

Examinas benämning på svenska och engelska (inkl. eventuella förled som kommer att framgå av examensbeviset

• Politices masterexamen i statsvetenskap med inriktning offentlig förvaltning och EU
• Degree of Master of Science in Political Science with a specialization in Public Administration and the EU
• Ekonomie masterexamen i nationalekonomi med inriktning offentlig förvaltning och EU
• Degree of Master of Science in Economics with a specialization in Public Administration and the EU

Programmets värdinstitution

Statsvetenskapliga institutionen

Programmets förkunskapskrav

Akademisk grundexamen om minst 180 högskolepoäng i statsvetenskap eller nationalekonomi, eller motsvarande. Svenska 3 och engelska 6.

Programkod

SOFEO

Programmets poängantal

120 högskolepoäng

Studievägledare (Nationalekonomiska institutionen)
master@ne.su.se

Studievägledare (Statsvetenskapliga institutionen)
master@statsvet.su.se