Studenterna som tog klimatkampen till världens högsta domstol

Belyndar M. Rikimani representerar Pacific Islands Students Fighting Climate Change (PISFCC), den ungdomsledda rörelse som startades 2019 av 27 juridikstudenter i Vanuatu.

I en hörsal på Stockholms universitet beskrev hon inför en stor mängd studenter, forskare och engagerade aktörer från svenska miljöorganisationer hur klimatkrisen aldrig varit en avlägsen framtidsfråga för dem. I Stilla havet innebär den stigande havsnivåer som äter upp kustlinjer, saltvatten som förstör skördar och återkommande översvämningar som hotar både livsvillkor och kulturell överlevnad.

Det som började som ett initiativ i ett universitetsklassrum växte snart långt utanför campus. Studenterna mobiliserade civilsamhället, engagerade beslutsfattare och samlade stöd från över 1 500 organisationer och mer än 100 stater. Trots att de inledningsvis ofta möttes av skepsis fortsatte de envist att driva frågan vidare, med ett tydligt mål: att få Internationella domstolen att tydliggöra staternas juridiska skyldigheter att skydda klimatet och mänskliga rättigheter.

Vi fick ofta höra: ‘Are you crazy?’

Belyndar M. Rikimani om den skepsis studenterna möttes av i början

En historisk seger i Haag

I april 2024 hölls de muntliga förhandlingarna i Haag – en milstolpe för hela rörelsen. För Rikimani och övriga inblandade var det ett känslosamt ögonblick.

Året därpå, i juli 2025, kom det historiska beskedet: Internationella domstolen slog fast att stater har bindande juridiska skyldigheter att förhindra klimatrelaterad skada, skydda mänskliga rättigheter och ge full ersättning vid klimatrelaterade förluster. Utslaget har kallats en vändpunkt i internationell miljörätt.

Jonas Ebbesson, professor i miljörätt och föreståndare för Stockholms miljörättscentrum vid Stockholms universitet, tog initiativ till seminariet tillsammans med Right Livelihood och höll själv ett anförande om betydelsen av Internationella domstolens rådgivande yttrande och dess rättsliga implikationer:

– Domstolens rådgivande yttrande är inte alls förvånande, men likväl en välkommen och kraftfull bekräftelse på staternas skyldighet för att förhindra och begränsa klimatförändringarna och deras skadliga effekter på människan och miljö. Yttrandet ger ett tydligt och auktoritativt besked om vad internationell rätt kräver, sa han.

Enligt Ebbesson visar yttrandet att stater är skyldiga att motverka klimatförändringar även om de lämnar Parisavtalet, eftersom ansvaret också definieras av andra miljöavtal, internationell sedvanerätt och internationell rätt om mänskliga rättigheter. Yttrandet klargör också hur rättsliga principer – som försiktighetsprincipen och skyldigheten att förhindra allvarlig miljöskada – definierar vad stater måste göra för att skydda klimatet och mänskliga rättigheter.

Ett prisbelönt samarbete som gjorde skillnad

PISFCC:s initiativ bygger på både brett ungdomsengagemang och avancerad juridisk expertis. Juristen och författaren Julian Aguon, grundare av Blue Ocean Law, spelade en central roll i att utveckla den juridiska argumentationen tillsammans med studenterna. Han har i flera år arbetat för att stärka urfolks rättigheter och utveckla rättsliga strategier mot klimat- och miljöskador i Stilla havet.

2025 tilldelades Pacific Islands Students Fighting Climate Change och Julian Aguon gemensamt det internationellt prestigefyllda Right Livelihood Award, ibland kallat det alternativa Nobelpriset. Priset delas ut till personer och organisationer som utvecklar banbrytande lösningar på vår tids största utmaningar. Motiveringen lyder:

“For carrying the call for climate justice to the world’s highest court, turning survival into a matter of rights and climate action into a legal responsibility.”

Kunskap och mod som verktyg för förändring

Att få ta del av Rikimanis berättelse – och den beslutsamhet som burit rörelsen hela vägen till Haag – gjorde det tydligt vilken kraft som finns när juridik och engagemang förenas. Deras arbete visar att förändring inte alltid börjar i förhandlingsrum eller regeringskorridorer, utan kan starta i klassrum där studenter vågar tänka annorlunda.

Att en representant för årets Right Livelihood Award gästade Stockholms universitet samma dag som prisceremonin ägde rum markerar också universitetets betydelse som en plats där juridiska framtidsfrågor både ifrågasätts och utvecklas – i dialog med de som aktivt formar den internationella rättsutvecklingen.

För många av deltagarna, inte minst studenterna på de internationella magister- och mastersprogrammen i miljörätt vid Stockholms och Uppsala universitet, blev seminariet mer än ett kunskapsutbyte: det blev en påminnelse om vilken roll dagens juriststudenter kan spela i morgondagens avgörande frågor – och att unga, oavsett var i världen de befinner sig, kan vara med och driva rättsutvecklingen framåt.

Text: Natalie Oliwsson