ICES nya fiskeprognoser – kraftig kvotsänkning krävs för att klara överenskomna risknivån

Fiskekvoterna för Bottniska viken ser ut att behöva sänkas med 62 procent för att klara EU:s högsta acceptabla risknivå för fiskbestånden. Detta framgår av bedömningar och prognoser över beståndens utveckling och högsta hållbara fångster som presenterades av forskarna vid Internationella havsforskningsrådet (ICES) onsdag 28 maj.

Sill. Foto: Pixabay

I den fleråriga förvaltningsplanen för Östersjöns torsk-, sill/strömmings- och skarpsillsfisket som EU-parlamentet och EU:s fiskeministrar beslutade om 2016 fastställdes en nivå för vilken risk för beståndskollaps som ansågs acceptabel. Nivån är satt så att sannolikheten för att beståndet (räknat i biomassa lekmogen fisk i ton) sjunker under gränsvärdet Blim måste vara mindre än 5 procent.

För två år sedan föreslog EU-kommissionen och ministerrådet att taket för högsta tillåtna risknivån skulle tas bort; man ville helt enkelt inte ha någon gräns för hur stora risker man fick ta. I höstas sade dock EU-parlamentet nej till förslaget, och gränsen för högsta acceptabel risknivå blev kvar. Den framgår av artikel 4.6 i förvaltningsplanen, och kallas också för 5-procentsregeln.

ICES prognos är att fångsterna på strömmingen in Bottniska viken skulle behöva sänkas med 62 procent 2026 jämfört med i år, om man ska hålla sig till högsta acceptabla risknivå.

När det gäller centrala Östersjön är ICES prognos att högsta fångst som är möjlig om inom den acceptabla risknivå är nästan 18 procent lägre än förra årets prognos för fångst vid högsta hållbara avkastning (FMSY). Förra året fattade EU ett beslut om lägre kvoter, samtidigt som Ryssland (som fiskar på strömming i de egna fiskevattnen) inte har sänkt sina uttag. EU:s fångster av strömmingen i centrala Östersjön skulle kunna öka något nästa år och ändå klara risknivån, om Ryssland är lika återhållsam, enligt prognosen.

Flera bestånd under målet

Flertalet av de viktigaste fiskebestånd i Östersjön ligger fortfarande under EU-målet för produktiva bestånd, enligt ICES uppskattningar. Det målet borde ha nåtts 2020. Undantagen är strömmingen i Rigabukten och skarpsillen.

ICES noterar att det finns flera olika delpopulationer av strömming både i Bottniska viken och i centrala Östersjön. Detta gör dem sårbara för förlust av biologisk mångfald och framtida produktivitet, men detta har inte beaktat vid prognoserna.

ICES bedömer att det inte bör vara några fångster av torsken i Östersjön alls om man tillämpar en försiktighetsansats. Det bör inte heller fiskas på det sillbestånd som leker i västra Östersjön på våren om man ska tillämpa en ansats som bygger på högsta hållbara avkastning och försiktighetshänsyn; beståndet kommer inte att nå upp till gränsvärdet som EU:s minimimål (Blim) även om det inte fiskas alls under 2026.

Stora osäkerheter

Bilden för skarpsillen är mer splittrad. Beståndet bedöms ha sjunkit stadigt under flera år, men fortfarande nätt och jämt klara EU:s beståndsmål. Samtidigt lyfts flera osäkerheter fram. Trots det anges att ökade fångster nästa år kan vara hållbara. Detta beror på att en inkommande årsklass tycks vara ovanligt stark. Storleken på denna årsklass bedöms dock som mycket osäker.

Henrik Svedäng. Foto: Lisa Bergqvist

– Den bottniska strömmingen uppskattas minska samtidigt som fisketrycket håller sig inom de ramar som på sikt beräknas leda till att beståndet ökar. Det tyder på att något i ICES modeller och prognoser kan vara väldigt fel, kommenterar Henrik Svedäng, forskare vid Östersjöcentrum.

Detta är samtidigt en påminnelse om att det finns stora osäkerheter i de modellvärden som används för att beräkna ett “uthålligt uttag", menar han.

– Det talar i sin tur för att förvaltningen ska vara försiktigare om vi inte vill ta stora risker med våra fiskbestånd och vårt hav. Det vetenskapliga underlaget är förmodligen för svagt för att försöka maximera fångsterna enligt prognoserna över en beräknad maximal hållbar avkastning. De stadigt minskande andelen äldre fisk i beståndet tyder på att beståndet överfiskas, säger Henrik Svedäng.

Text: Charles Berkow

Östersjöcentrum återkommer inom kort med flera analyser och kommentarer i anledning av den vetenskapliga rådgivningen.