Ny policy brief: Färre gråsälar inte lösningen för Östersjöns strömming
Gråsälen i Östersjön pekas allt oftare ut som boven bakom de minskande fiskbestånden. Men vad finns det egentligen för samband mellan mängden sälar och mängden fisk?
Det är inget nytt med jakt på gråsäl för att minska skador på fiskeredskap och fiskodlingar, samt för att skydda redan svaga bestånd av gädda och abborre. Men numera hörs också, från politikens och yrkesfiskarnas håll, en önskan om att öka jakten på gråsäl för att decimera sälbestånden, och rädda utsjöbestånden av strömming. Regeringen har nyligen öppnat upp för säljakt i allmänt vatten och bett länsstyrelser att titta på möjligheten att tillåta jakten även i skyddade områden.
– Vi har tagit fram den här policybriefen eftersom det verkar finnas ett utbrett missförstånd att många gråsälar är ett problem för Östersjöns fiskbestånd, säger Ellen Bruno, policyanalytiker vid Stockholms universitets Östersjöcentrum. Så är inte fallet och denna kunskap behöver spridas till fler.
Gråsälar utanför Gotland. Foto: Karl Lundström
Överfiske bakom beståndsminskningarna
Högljudda larm om krisen för Östersjöns kommersiellt nyttjade utsjöbestånd av sill och torsk kom ungefär samtidigt som Östersjöns gråsälspopulation börjat återhämtat sig, efter många decennier av mycket stark nedgång. Men det finns egentligen ingen tidsmässig korrelation mellan dessa två.
– Både strömming och torsk började minska långt innan gråsälspopulationen ökade. Forskningen visar att det främst är en effekt av långvarigt överfiske, och också andra mänskligt inducerade förändringar som påverkat fiskens reproduktion och tillväxt, vilka bland annat kan länkas till kända problem med övergödning, syrebrist och ökad temperatur, säger Henrik Svedäng, fiskforskare vid Östersjöcentrum.
Begränsat jakttryck på rätt plats
Enligt briefen finns det inget vetenskapligt stöd för att ökad jakt på gråsäl skulle hjälpa återhämtningen av fisk i Östersjön. Vill man skydda lokala kustbestånd av rovfisk är det enligt forskarna mer ändamålsenligt med skyddsjakt och skrämselmetoder styrda mot gråsälsindivider som specialiserat sig på att söka föda på specifika platser. Forskarna menar också att säljakt i ytterskärgårdarna bör undvikas, dels riskerar man att skjuta sälar som inte alls ställer till något problem, dels kan jakten skrämma hundratals sälar från deras vanliga viloplatser och få dem att istället söka sig in mot kusten, där de kan ha större påverkan på fiskare, fiskodlare och svaga kustfiskbestånd.
En annan rekommendation i briefen är att jaktkvoten på gråsäl bör vara lägre än 1 900 djur för alla Östersjöns länder tillsammans, för att inte äventyra gråsälarnas överlevnad på sikt. Idag skjuts cirka 1 500 sälar i Östersjön men om alla länder som jagar gråsäl skulle skjuta hela sin kvot skulle det uppgå till 2 500 sälar.
Text: Michaela Lundell
Läs policy briefen här
Färre gråsälar inte lösningen för Östersjöns strömming (layoutad pdf)
Färre gråsälar inte lösningen för Östersjöns strömming (webbversion)
Färre gråsälar inte lösningen för Östersjöns strömming (textversion med referenser)
Senast uppdaterad: 2026-02-25
Sidansvarig: Stockholms universitets Östersjöcentrum
