När faran lurar överallt

Genom att studera flera kustnära Östersjövikar i Stockholms och Öregrunds skärgårdar både med och utan aktivt sportfiske har Alexander kommit fram till att fisket har stor påverkan på stämningen i hela områden.

– Om gäddorna är kaxiga och känner sig som herrar på täppan, så blir småfisken försiktig och äter mindre, berättar Alexander, en masterstudent i marinbiologi vid institutionen för ekologi, miljö och botanik. Om gäddorna istället aktar sig för att bli fångade av sportfiskare så kan småfisken röra sig friare och äter också mer.

Det verkar således inte bara vara mängden rovfisk som påverkar bytesfiskens aktivitet och aptit, utan också hur rovfisken beter sig. Småfiskens aptit på vikarnas småkryp och betare får i sin tur konsekvenser för hur mycket fintrådiga alger det finns i området. Ju fler betare det finns desto mindre mängd fintrådiga alger som annars skuggar tång och annan större strukturerande bottenvegetation.

– Det här innebär att fisket har en direkt påverkan på vikens ekosystem, och på hur övergödd den ser ut, en så kallad trofisk kaskad, påpekar Alexander.

Catch and release-fiske

För att mildra fiskets påverkan på gädda har sportfiskare i allt större utsträckning övergått till så kallat catch and release-fiske. Idag släpps därför många fångade gäddor tillbaka i vattnet.

– Det minskar dödligheten, men har stor påverkan på beteendet, berättar Alexander. Tidigare undersökningar visar att släppta gäddor har mer stresshormoner, rör sig mindre, söker säkrare livsmiljöer, avvaktar med att äta och är mindre benägna att hugga igen. Över längre tidsperioder sänker detta gäddans tillväxttakt och leder till allt fler små och skygga individer.

Tre sorters vikar undersöktes

För att komma fram till dessa resultat gjordes omsorgsfulla studier i nio vikar av tre typer – såna som var helt öppna för fiske, fiskefredade året runt och såna som var fredade under våren. Samtliga vikar ingår också i forskningsprojekten Levande vikar och Re-Fisk. Det innebar att det fanns gott om bakgrundsdata att använda, även från flera tidigare år.

– Jag ville veta hur fiske-fredning påverkar antalet gäddor och deras storlek och beteende. Dessutom ville jag försöka reda ut om det var mängden gädda eller deras beteende som låg bakom den förändring i ekosystemet som vi kunde se.

Studien använde data från spöfiske efter gädda, nätfiske efter småfisk, faunafällor för småkryp och betare och undersökningar av vegetationen i vikarna. Dessutom gjordes uppskattningar av beteende genom att beräkna hur djärva och huggvilliga gäddorna var under spöfiske, hur småfisken betedde sig vid kameraövervakade matningsplatser och hur snabbt småfisken i området åt upp fastlimmade märlkräftor på en lina.

– Denna kombination av metoder gjorde det möjligt att skilja effekterna av predation från effekterna som härrör från rädsla för predation, berättar Alexander.

Han fann att gäddans aktivitet hade en starkare negativ inverkan på småfiskens födointag än antalet gäddor. Det betyder att interaktioner mellan rovdjur och byte delvis är beroende av fiskarnas beteende och inte bara av antalet fiskar.

Viktiga resultat för förvaltningen

– Våra resultat är de första som tyder på att fiskeriinducerad försiktighet kan utlösa en trofisk kaskad och att fiskestängningar kan bidra till att motverka denna effekt, berättar Alexander stolt. Våra resultat tyder också på att småfisken i grunda kustområden i Östersjön lever i ett landskap av rädsla, som är format av hot från gädda och mänskliga fiskerelaterade aktiviteter, och att denna rädsla är tillräckligt stark för att orsaka en trofisk kaskad.

Resultaten av denna studie bör uppmuntra forskare och förvaltare att lägga till beteendeuppskattningar i sina undersökningar om förekomst av fisk. På så vis kan vi få bättre beskrivningar av våra akvatiska ekosystem och vilka effekter vi människor har på dem.

Länk till studien

Fishery closures increase pike aggression and trigger a trophic cascade in coastal Baltic Sea bays, a Master’s Thesis by Alexander Appelqvist Jansson