Inneslutna vikar är mest känsliga för störning från motorbåtar

Forskare inom projektet Levande vikar har undersökt vilka miljöer i grunda kustområden i Östersjön som är mest känsliga för störning från motorbåtar. Resultaten visar att risken för båtpåverkan är störst i riktigt inneslutna vikar, där båtarnas propellrar grumlar upp bottenmaterial vilket kan orsaka flera ogynnsamma effekter på vattenmiljö och vegetation. I dessa vikar kan åtgärder mot båtpåverkan vara ett sätt att skydda känslig bottenvegetation.

En av båtarna som användes i studien. Foto: Levande vikar

– Bakgrunden till våra undersökningar är att tidigare studier har visat att grunda vikar med småbåtshamnar har glesare vegetation och färre känsliga växter än vikar med få bryggor och mindre båttrafik. Eftersom vårt projekt Levande vikar handlar om att utvärdera olika åtgärder för att restaurera miljön i grunda havsvikar var det viktigt att ta reda på mer om båtarnas påverkan, berättar Sofia Wikström som är en av projektledarna och huvudförfattare till den nya studien.

Flera möjliga negativa effekter

– I grunda och vågskyddade vikar ackumuleras mycket löst, lättstört sediment, berättar Sofia Wikström. Det kan lätt röras upp från svall och propellerströmmar från motorbåtar och gör då att vattnet blir grumligt. Bottenväxterna kan då få mindre ljus och sedimentet kan lägga sig på växterna när det singlar ner igen. Känsliga arter har svårt att tåla det.

När sedimentet störs kan det också läcka ut näring till vattnet. Det späder i så fall på en ofta redan besvärande övergödning och gynnar tillväxten av växtplankton, vilket ytterligare minskar mängden ljus för bottenväxter.

Kransalger är känsliga för störning från båttrafik. Foto: Joakim Hansen

Omfattande tester gav intressanta resultat

Eftersom bottenväxterna har stor betydelse för andra arter kan det vara viktigt att genomföra åtgärder för att skydda dem. Det finns alltså god anledning att undersöka effekterna av båttrafik mer noggrant.

– Vi gjorde experiment där vi körde med en mindre motorbåt i flera vikar med olika typer av bottensediment och växtlighet, berättar Sofia. Grumlighet och mängden näring i vattnet mättes både före och efter båtstörningen. Testerna genomfördes både på våren, när det inte finns så mycket bottenväxter, och på sensommaren, när det finns mycket vegetation i en del av vikarna.

Sofia Wikström visar skillnaden i vattnets grumlighet före och efter en båtpassage. Foto: Levande vikar

Resultaten visade glädjande nog att båtstörningen gav ett marginellt utsläpp av näring från sedimenten. Riklig växtlighet hade en något dämpande effekt på uppgrumlingen, men tog inte bort den helt. De områden som visade sig vara mest känsliga för uppgrumling från båtar var, som förväntat, riktigt väl inneslutna vikar med en grund tröskel och ofta vass i mynningen. Där är det så lite naturliga vattenrörelser från vågor och strömmar att det ansamlas mycket finsediment och organiskt material, och det är ofta väldigt löst sediment med hög vattenhalt.

– Om man ska sätta in åtgärder mot båtar är det i denna typ av vikar som det är viktigast att agera.

Miljöinformation finns i sjökort

Forskarna arbetar parallellt med frågan om hur man på olika sätt kan minska påverkan från båtar i känsliga områden, med målet att ta fram förslag på lämpliga åtgärder. Men redan nu finns användbar miljöinformation i sjökort för Stockholms skärgård.

– I samarbete med aktörer från båtlivet har vi lagt in vikar med skyddsvärd undervattensvegetation i Stockholms skärgård i en visningstjänst för sjökort. Det är därmed ett användbart redskap för alla båtägare som självmant vill ta ansvar för att förbättra förutsättningarna för de här undervattensmiljöerna. Genom att köra med hänsyn, så att det inte blir så mycket svall och grumling och även ankra försiktigt kan man göra stor skillnad, avslutar Sofia Wikström.

Sofia Wikström undersöker effekter av båttrafik. Foto: Levande vikar

Läs mer

Den vetenskapliga artikeln:
Sediment properties and aquatic vegetation affect resuspension from boats in shallow coastal bays, Journal of Environmental Management, 2026

Nyheten från 2024 om Värdefulla undervattensmiljöer visas i sjökort

Senast uppdaterad: 2026-08-20

Sidansvarig: Stockholms universitets Östersjöcentrum