Dyrt att publicera vetenskap – SU satsar på alternativa modeller

Under 2025 betalade Stockholms universitet drygt 39 miljoner kronor för att publicera 1 120 vetenskapliga artiklar med öppen tillgång, enligt rapporten ”Stockholms universitets kostnader för öppen tillgång 2025”. När kostnader för både publicering och läsrättigheter summeras landar den totala utgiften på nära 45 miljoner kronor.

Samtidigt publicerades hela 94 procent av universitetets artiklar med öppen tillgång, vilket visar på en stark utveckling mot öppen vetenskap, men också på ett kostsamt system där lärosäten betalar både för att läsa och publicera forskning.

Alternativa modeller nödvändiga

Mot denna bakgrund driver Wilhelm Widmark, överbibliotekarie och rektorsråd för öppen vetenskap vid Stockholms universitet, arbetet med att utveckla alternativa publiceringsmodeller, exempelvis via förlaget Stockholm University Press.

– Diamond open acces innebär att publiceringskanalen ska vara icke-vinstdrivande, ägas av akademin samt att man varken behöver betala för läsning eller publicering. Stockholm University Press har redan tagit steg i denna riktning genom att införa diamond-modellen för sina tidskrifter och försöker hitta vägar för att göra detsamma för monografier, säger Wilhelm Widmark.

För att finansiera utvecklingen är SU-förlaget anslutet till internationella samarbeten som Open Journals Collective och Open Books Collective, vilka samlar in och fördelar medel till kvalitetsdrivna open access-initiativ. Utöver detta växer antalet så kallade diamond-tidskrifter, och universitetet är med och finansierar flera av dessa.

Under hösten väntas ytterligare ett alternativ: publiceringsplattformen Open Research Europe, där både publicering och läsning blir kostnadsfri för svenska forskare genom finansiering från EU-kommissionen samt forskningsfinansiärerna Vetenskapsrådet, Forte och Formas.

Kostnader och incitament förblir en utmaning

Samtidigt kvarstår utmaningen att hantera de höga kostnaderna inom det befintliga systemet, där SU under 2025 betalade för att publicera 1 120 artiklar.

– Det finns alltid en gräns för vad vi kan finansiera, men vi har god kontroll över kostnaderna. Vi bör dock arbeta för att få ned kostnaderna till de stora kommersiella förlagen och försöka styra över publiceringar till de alternativa publiceringskanalerna, säger Wilhelm Widmark.

En annan viktig fråga rör forskarnas incitament att publicera i högt rankade tidskrifter, som ofta domineras av just kommersiella aktörer.

– Nuvarande meriteringssystem riskerar att låsa in forskare i dessa kanaler. En förutsättning för att det vetenskapliga publiceringslandskapet ska kunna förändras är att meriteringssystemet förändras, säger han.

Stockholms universitet har redan tagit vissa steg, bland annat genom att inte längre fördela interna medel baserat på bibliometriska mått och genom att ansluta sig till CoARA – ett internationellt initiativ för att reformera forskningsbedömning.

Läs hela rapporten om universitetets kostnader

Läs mer om öppen vetenskap vid Stockholms universitet

Text: Cecilia Burman