Dold makthavare som drömde om filosofin

Under decennier har Jan-Peter Duker förhandlat fram avtal som berör hundratusentals svenskar. Det har handlat om nya pensionsavtal, löneavtal och medlingar mellan arbetsgivarorganisationer och fack. När han gick i pension förverkligade han en dröm som han haft ända sedan läroverkstiden i Kalmar, att få studera filosofi.

Jan-Peter Duker

– Efter att ha studerat filosofi har jag blivit en bättre förhandlare.

Argumentationsanalys, logik, kunskapsteori och värdeteori är exempel på områden där jag lärt mig mycket som jag har använt mig av, säger medlaren och den före detta filosofistudenten, tillika tidigare vice vd i Svenskt Näringsliv.

Ja, för även om den 72-årige Jan-Peter Duker efter att ha tagit 150 universitetspoäng i filosofi har avslutat sina filosofistudier, så har han egentligen aldrig slutat arbeta efter pensionen. Idag är han till exempel ledamot i Skiljenämnden för arbetsmarknadsförsäkring (AFA), opartisk ordförande i Industriavtalet och medlare i Medlingsinstitutet. Så att säga att Jan-Peter Duker torde vara en av de mer erfarna medlarna och förhandlarna i Svea rike är nog en underdrift. På frågan vad som karaktäriserar en bra förhandlare svarar han mycket snabbt:

– Lyssna på andra, visa respekt, aldrig luras och att arbeta systematiskt för ett långsiktigt mål. Dribbla aldrig och tänk inte på kortsiktiga fördelar. Tänk alltid långsiktigt.

Plockade nypon

Jan-Peter Duker föddes i Kalmar strax efter andra världskrigets slut. Somrarna tillbringade han hos släkten på småländska höglandet. På läroverket kom han på kant med matematikläraren, som var uttalad nazist, så det blev latin, helklassisk linje. Han skrev dikter och drömde om att bli journalist. Men det blev juridik i Lund istället och han satt ting i Jönköping och fortsatte i Göta hovrätt med karriärplanen utstakad, han skulle bli domare. Så kom det sig att han var den förste fiskalen i hovrätten som tog ut pappaledighet och en dag, då han just kommit hem efter att ha plockat nypon med dottern för att göra lite nyponsoppa till kvällen, så ringde hovrättspresidenten. Det var generaldirektören på Skogsstyrelsen som behövde en jurist för ett uppdrag.

– Det var en ren tillfällighet, de hade träffats på en middag och generaldirektören hade frågat om en jurist som kunde ta sig an ett uppdrag.

– I två år läste jag filosofi på heltid. Jag älskade de där salsskrivningarna, med en penna, papper och ett äpple.

Domarkarriären blev istället en karriär inom först Skogsstyrelsen och sedan dåvarande Domänverket. Jan-Peter och familjen flyttade till Falun.

– Det är så mycket tillfälligheter som styr, säger Jan-Peter.

– Om jag hade dröjt kvar ute och inte svarat i telefonen så hade förmodligen hovrättspresidenten ringt till någon annan och jag kanske hade varit domare idag.

John Searle

Han gick från Assi Domän till arbetsgivarorganisationen Skogsindustrierna i Stockholm och sedan till Svenskt Näringsliv, där han var vice VD med ansvar för arbetsgivarfrågor.

– Men under hela min yrkeskarriär gick jag till olika antikvariat och köpte filosofiböcker och närde drömmen om att en dag få läsa filosofi.

– 2009 gick jag i pension och då förverkligade jag min dröm. I två år läste jag filosofi på heltid. Jag älskade de där salsskrivningarna, med en penna, papper och ett äpple. Och det var så spännande att diskutera och göra grupparbeten tillsammans med de yngre studenterna!

Det som är kvar är kandidatuppsatsen, på frågan om han någon gång tänker skriva den, svarar han diplomatiskt, kanske lite drömmande.

– Osvuret är bäst, men jag har sålt det mesta av min kurslitteratur till studentbokhandeln här på Frescati.


"... under hela min yrkeskarriär gick jag till olika antikvariat och köpte filosofiböcker och närde drömmen om att en dag få läsa filosofi"
 
Men det verkar ändå som om det finns något där som lockar. Den amerikanska filosofen John Searle, som har skrivit om konstruktionen av den sociala verkligheten. Hur kommer det sig att fenomen som pengar, äktenskap, avtal uppfattas som en del av den objektiva verkligheten och vilka kriterier måste vara uppfyllda för att de ska vara det?

– Det skulle vara intressant att studera hur våra svenska kollektivavtal uppfyller kriterierna och skriva en uppsats under rubriken ”John Searle och den svenska modellen”, säger Jan-Peter, som i nästa stund rättar sig själv och säger att det är mycket annat som han vill ägna sig åt, barnbarnen, resor med hustrun och de olika uppdragen som han har på deltid. Men bredvidläsning av filosofisk litteratur kommer han att fortsätta med. Alla obesvarade frågor om t ex verklighetens natur upphör aldrig att fascinera.  

Eftersom Jan-Peter Duker har varit mitt i händelsernas centrum, runt förhandlingsbordet i många nattmanglingar under de senaste fyra decennierna, ställer jag en sista fråga hur förhandlingsklimatet har förändrats under alla de år han sett det utvecklas, svarar han direkt.

– Det har blivit bättre. Förhandlingsklimatet har blivit mer seriöst,  parterna har blivit mer ansvarsfulla.

Intervjun är gjord av Eva Jarlsdotter.

På denna sida