Livet blir roligare om man läser filosofi

Från modern dans, till magisterexamen i praktisk filosofi, till student på Juridicum och forskningsamanuens vid sidan av studierna. Marie Kagrell har alltid varit nyfiken och utforskat allt från vid vilket ögonblick en dansrörelse egentligen övergår i en ny, eller filosofiskt när nödvärn övergår i misshandel, eller juridiskt hur praxis och lagstiftning ska tolkas.

Marie Kagrell

När jag var liten föredrog jag att sitta och läsa på biblioteket framför att vara ute och leka, så har det fortsatt, berättar Marie när vi möts i Filosofiska institutionens korridor på plan 7 i D-huset. Här känner hon sig hemma och önskar att fler institutioner kunde inspireras av den nyfikna, utforskande jakt på kunskap som präglar Filosofiska – istället för jakten på betyg. Här är Marie också seminarielärare för t ex blivande lärare när de har sin kurs i filosofi. Det är något flera kollegor på institutionen har lyft fram, att hon är en oerhört skicklig pedagog som brinner för att ge de framtida lärarna grunderna i den filosofiska verktygslådan kring kritiskt förhållningssätt, kunskapsbegreppet, faktaresistens, sanningsbegreppet osv.

Maries magisteruppsats i praktisk filosofi handlade om nödvärn, om när och hur man har rätt att använda våld eller hot om våld, som annars är olagligt. All misshandel, psykisk eller fysisk, är brottslig, men det är stora variationer mellan olika etiska teorier kring hur man ser på nödvärn.

– Enligt brottsbalken är en gärning som någon begår i nödvärn endast ett brott om den med hänsyn till angreppets beskaffenhet och omständigheter är uppenbart oförsvarlig. Nödvärn kan handla om ett påbörjat brottsligt angrepp, eller någon som olovligen försöker tränga sig in i någons hem, säger Marie Kagrell.

I vissa fall kan någon som använt sig av uppenbart oförsvarligt våld ändå gå fri från straff, förutsatt att omständigheterna var sådana att hen svårligen kunde besinna sig. Detta kallas nödvärnsexcess.  

Rån med pistolattrapp

I det här området finns många rent filosofiska frågor att ställa; om vad som är nödvändigt och proportionerligt våld, om det verkligen föreligger ett reellt hot, om vad som  är ett risktagande – vad krävs för att det ska vara en grund för ansvarsfrihet?

– T ex om en person försöker råna dig med en pistolattrapp, du tror att det är en riktig pistol och försvarar dig som om det är en dödlig fara och misshandlar personen svårt. När det sedan visar sig att det var en låtsaspistol – handlar det då om nödvärn?, säger Marie.

Ett begrepp som förekommer i läran om ansvarsfrihet är social adekvans.  

– T ex inom idrott kan en viss våldsanvändning vara en del av sporten, som hockeytacklingar eller boxningsslag. Om samma sak hade skett på gatan så hade det varit fråga om misshandel. Men eftersom idrottsutövarna accepterat de risker som finns anses de inte brottsliga så länge de sker inom de spelregler som gäller för sporten, det kallas för social adekvans, säger Marie.

Men frågan är när något anses ligga utanför den sociala adekvansen. Om en domstol finner att gärningen är utanför kan spelaren dömas för brott, något som har skett på senare tid inom t ex ishockey.  

Frågorna i uppsatsen kom att tangera grunderna för juridiska frågor, både lagstiftning och praxis så Marie valde att fortsätta att studera juridik i Stockholm. Idag arbetar hon vid sidan av sina studier deltid som forskningsamanuens, där hon får inblick i hur rättsvetenskaplig forskning utförs. Det handlar om att delta i olika forskningsprojekt, arbeta med akademiska publiceringar och  koordinera seminarier och konferenser.

Hållbart juristprogram

I höstas grundade Marie tillsammans med  Amanda Redin ’Initiativ för ett hållbart juristprogram’. Både i sina roller som studenter och amanuenser upplever de hur många studenter på juristprogrammet mår dåligt: Hon menar att problemen med psykisk ohälsa på juristprogrammet verkar sitta i väggarna på både institutioner och arbetsplatser sedan lång tid tillbaka.

– Juristprogrammet är kanske landets mest mytomspunna utbildning. Men vi menar att den farligaste myten av alla är den vi odlar själva: Föreställningen att vi juriststudenter klarar av en mycket högre arbetsbelastning än någon annan.

– Vi försöker utmana den här myten om den överpresterande juriststudenten och samarbetar med studenter, institutionen och juristbranschen, säger Marie.

Mycket har hänt sedan hon för drygt 10 år sedan gick ut Kungliga svenska balettskolans moderna danslinje och direkt fortsatte på London Contemporary Dance School för att studera modern dans. Då fanns inte filosofin och juridiken i framtidsplanerna, men som en röd tråd går hela tiden nyfikenheten, utforskandet, att försöka förstå.  

– Jag är oerhört glad att jag har studerat filosofi. Det har gett mig förmågor och färdigheter som är otroligt värdefulla, i min argumentation, och förmåga att tänka abstrakt. Det har gett mig en ytterligare dimension hur jag ser på saker. Jag önskar att alla läste åtminstone ett par kurser i filosofi. Livet blir roligare då.

Intervjun är gjord av Eva Jarlsdotter.

På denna sida