Mening och intentionalitet är lika fundamentala som fysikens lagar

Anandi Hattiangadi växte upp i Toronto i ett hem som präglades av filosofiska diskussioner, hennes far är professor i filosofi, men hon bestämde sig tidigt för att inte bli filosof och valde istället naturvetenskapen. Men hon kunde inte låta bli att studera filosofikurser vid sidan om biologistudierna och övergav till sist biologin. Idag är hon en internationellt namnkunnig filosof och professor vid Stockholms universitet.

Anandi Hattiangadi, professor i teoretisk filosofi

–Inom naturvetenskap måste du börja med att plugga in mängder av fakta, det är först på forskarnivå som du kan undersöka de fundamentala frågorna. Inom filosofin kan du ställa de fundamentala frågorna på en gång. Jag minns att jag ställde de frågorna även i grundkurserna i biologin men blev avspisad, säger Anandi, som idag, 44 år gammal själv är professor i filosofi vid Stockholms universitet. Trots att Anandi kom med sin familj till Sverige för bara fyra år sedan talar hon oklanderlig svenska. Men när hon talar om filosofi så ändrar hon snabbt till engelska för att uttrycka sig mer specifikt och exakt.

Hon söker kunskap om språklig mening, medvetande, kunskap, vetenskapsfilosofi och tänkande. Det är svårt att sammanfatta hennes tankar och forskning i en kort artikel, för att göra dem rättvisa krävs en bok med många sidor – något som hon just nu är i färd att skriva. Se därför denna text som en introduktion till hennes tankevärld.

–Jag började arbeta med vetenskapsfilosofi, jag hade ett intresse för vetenskaplig realism, t.ex. om vetenskapliga metoder ger kunskap och om vetenskapsteorierna riktar sig mot sanning. Detta ledde mig till ett intresse för språket, skepticism om mening och innehåll, eftersom det tycktes undergräva uppfattningen att vi har någon kunskap alls, helt enkelt för att man måste ha tro på innehåll, för att ha kunskap.

Doktorerade i Cambridge

Efter grundutbildningen vid York University och vidare studier vid University of Toronto flyttade hon från Kanada till England för att doktorera vid Department of History and Philosophy of Science vid Cambridge. År 2001 lade Anandi Hattiangadi fram sin doktorsavhandling Oughts and Thoughts: Rule Following and the Normativity of Meaning. I den argumenterade hon mot den så kallade meningsskepticismen – och mot sin egen handledare som försökte omvända henne.

Hon utsågs till en av de mest lovande unga filosoferna i världen …

–Vi har fortfarande olika syn, säger Anandi och ler lite busigt, det märks att hon inte drar sig för att vara kontroversiell. I sin avhandling visade Anandi att det finns akilleshälar i den argumentation som den amerikanske filosofen Saul Kripke hittar i Wittgenstein och som präglat de senaste decenniernas språkvetenskapliga diskussion. Kripkes tes är, enkelt uttryckt, ”att det finns inga faktum vad gäller vad en talare menar med sina ord.”

–I min avhandling argumenterar jag emot Kripkes tes att mening är normativ, som spelar en viktig roll i hans argument. Strax efter disputationen var jag inbjuden till Stockholms universitet för en gästföreläsning. Jag fick en stark anknytning till de likatänkande forskarna i Stockholm. Nu är nästan alla ledande experter i världen som hävdar att mening inte är normativ här på Stockholms universitet, säger hon. Anandi fick mycket uppmärksamhet inom akademin för det innovativa sätt som hon pekade på de svaga punkterna som fanns i Kripkes argument. Hon utsågs till en av de mest lovande unga filosoferna i världen och arbetade efter disputationen som universitetslektor i Oxford. Sedan nominerades hon till det svenska programmet Pro Futura för särskilt framstående unga forskare inom humaniora och samhällsvetenskap. 2013 sökte och fick Anandi tjänsten som professor i filosofi vid Stockholms universitet.

Fars fotspår

Så Anandi, maken och de två barnen flyttade från den brittiska universitetsstaden till Stockholm och till universitetet, dit hon när vi gör intervjun just har återkommit till sitt kontor i den vindlande korridoren på sjunde våningen i hus D på universitetet. Flera kartonger med böcker väntar på att bli uppackade i det spartanskt inredda rummet. Under en tid har hon pendlat till Uppsala och SCAS, Swedish Collegium for Advanced Study. Där arbetar hon på en bok med den provisoriska titeln ’The Fundamentality of Intentionality’, där hon, förenklat uttryckt, argumenterar för att mening och intentionalitet är något lika fundamentalt som fysikens lagar.

”För att det är så roligt!

När jag frågar Anandi varför hon rekommenderar studenter att läsa filosofi är svaret mycket kort och enkelt – till skillnad från tidigare svar som har varit långa och resonerande.

–För att det är så roligt!, säger hon med glittrande ögon.

En lång stund efter att intervjun är avslutad tänker jag att det var en stor vinst för filosofin att den unga biologistudenten Anandi en gång för några decennier sedan övergav naturvetenskapen för att, trots tidiga intentioner att inte göra det, följa i sin fars fotspår och välja filosofin.

Intervjun är gjord av Eva Jarlsdotter. Denna intervju är en del av en intervjuserie med alumni (Månadens alumn) och anställda vid Filosofiska institutionen på Stockholms universitet (Månadens Stockholmsfilosof).

På denna sida