Orri vill få oss ta beslut enligt våra värderingar

Han fastnade för filosofi redan på gymnasiet i Reykjavík, men det dröjde innan han vågade ägna sig åt det på heltid. Idag är Orri Stefánsson docent i praktisk filosofi vid Stockholms universitet, och ställer frågor om hur vi värderar risker och tar rationella beslut.

Orri Stefansson, forskare i praktisk filosofi

– Förhoppningsvis kan min forskning bidra till att utveckla de metoder som vi använder för att värdera risker, som beslutsteori och riskanalys. Då kommer vi att kunna ta bättre beslut, i den meningen att vi faktiskt tar beslut som är mer förenliga med våra värderingar.

Orri Stefánsson utgår i sin forskning från beslutsteori, riskanalys och riskfilosofiska resonemang. Han intresserar sig för hur beslutsfattare, både politiker och enskilda individer, värderar och beslutar om risker på rationella grunder – rationella i bemärkelsen att uppfattningen om riskerna baseras på fakta och dessutom att besluten överensstämmer med både fakta och beslutsfattarens grundvärderingar.

– När vi värderar risker glömmer vi ofta bort att utgå från de grundvärderingar vi har. Vad tycker vi är bra och vad tycker vi är dåligt? Det är viktigt att verkligen utgå från den förväntade nyttan eller skadan av ett beslut.

Turisten

Föreställ dig en turist som gått vilse. Risken är stor att personen dör om vi inte hittar hen inom några dagar. Inför ett sådant scenario är det väldigt svårt att inte spendera en massa pengar på att hitta den här personen, konstaterar Orri Stefánsson.

– Men istället skulle vi kunna spendera pengarna på att göra vägarna säkrare, som med stor sannolikhet skulle rädda fler personer.

Det är ett enkelt, och något haltande exempel – kanske finns det möjlighet att hjälpa både turisten och bygga vägar – men exemplet illustrerar en fråga där beslutsfattare måste värdera och jämföra olika risker. Och det är inte enkelt att vara rationell, det vill säga konsekvent. Många av oss tycker att det är lätt att bortse från risker där vi inte vet vilka som drabbas, även om många fler personer riskerar att dö, säger Orri Stefánsson.

– Men om vi ser ett större värde i att förbättra vägarna, och därmed att reducera risken för fler personer, då är det inte rationellt att istället spendera pengarna på att rädda turisten.

– Det finns en bra anledning att vi gör det, vi har lättare att känna medlidande när vi vet vem som drabbas. Men det betyder inte nödvändigtvis att det blir ett bättre beslut.

Isländsk bakgrund

Trots sin isländska bakgrund, talar Orri Stefánsson svenska nära nog flytande. Det beror bland annat på att Orri som ettåring flyttade med familjen till Lund, eftersom hans mamma, idag professor och vicerektor vid Islands universitet, skulle doktorera – samtidigt som pappan, numera kommunikationschef på Islands centralbank, jobbade som utrikeskorrespondent för isländska radion.

– Så när jag flyttade till Sverige igen var det svårt att börja prata svenska igen, men språket fanns där nånstans. Problemet var att största delen av mitt ordförråd var kvar sen jag var liten ...

Orri Stefánssons familj flyttade så småningom tillbaka till Island, och redan under gymnasiet i Reykjavik fastnade han för filosofiämnet.  

– Jag tyckte det var så otroligt spännande, det fångade mig totalt! Det var första gången jag tyckte att skolan var riktigt kul.

Våga filosofi?
Men att satsa på en karriär som filosof och forskare var långt ifrån självklart – trots en mamma med en framgångsrik forskarkarriär.  

– Det verkade kul att forska, men jag vågade inte riktigt. Det lät riskabelt att bli filosof ...

Efter studier i nationalekonomi och filosofi på Islands universitet, arbetade han ett par år som journalist på en nyhetstidning i Reykjavik. Planen var att bli nationalekonom. Men efter mastersutbildning vid London School of Economics tog filosofin successivt över. Efter doktorsavhandlingen, har han arbetat vid universitet i Paris och Köpenhamn, men även vid Institutet för framtidsstudier i Stockholm. Sedan sommaren 2019 är han verksam vid Stockholms universitet.

Beslutsfattare och extrema risker

Under de senaste åren har Orri Stefánsson intresserat sig allt mer för hur beslutsfattare värderar risker för katastrofer, särskilt risken för klimatrelaterade katastrofer.

– Alla håller med om att vi borde dra ner på utsläppen av växthusgaser, men hur mycket? Och hur mycket är vi då beredda att offra? Det beror bland på hur farligt vi tror det blir om vi inte minskar utsläppen.

Enligt FN:s klimatpanel IPCC kan den globala medeltemperaturen i värsta fall höjas med nästan åtta grader. Då skulle många delar av världen bli obeboeliga. Orri Stefánsson ställer frågor om hur samhället ska värdera sådana osannolika men ändå möjliga och potentiellt katastrofala utfall.

– Hur ska sådana extrema utfall av klimatförändringar inkluderas i riskkalkylen? Vilken roll ska de spela i vårt resonemang om vilka åtgärder vi bör göra nu?

Mycket av dagens klimatekonomiska forskning – bland annat företrädd av amerikanske nationalekonomen William Nordhaus, belönad häromåret med ekonomipriset till Nobels minne – har kritiserats för att fokusera för mycket på sannolika utfall. Även Orri Stefánsson vill att klimatåtgärderna fokuserar mer också på möjliga katastrofala utfall.

– Min roll som forskare handlar inte om att påverka våra grundvärderingar. Istället är mitt bidrag att hjälpa oss alla att ta beslut som verkligen är förenliga med de värderingar vi har.

På denna sida