Praktisk filosofi i finanspolitikens tjänst

Finanspolitiska rådet är en liten myndighet med stort inflytande. Uppdraget är att granska finanspolitiken i Sverige och kanslichefen Joakim Sonnegård har dagligen nytta av sina tidigare studier i filosofi.

Joakim Sonnegård

I ett av sammanträdesrummen i lokalerna på Kungsgatan ligger en trave tummade böcker. Inför intervjun har Joakim Sonnegård tagit fram en del av kurslitteraturen från filosofistudierna från tiden i Stockholm och Uppsala. Där finns bland annat Empirisk semantik av Arne Naess, Introduction to Logic av Patrick Suppes och Språk, sanning, logik av Alfred J. Ayer.

– Som chef för en liten myndighet där vi analyserar och skriver mycket har jag stor nytta av framförallt argumentationsanalysen, semantiken och logiken, säger Joakim Sonnegård.

Efter naturvetenskaplig linje på gymnasiet lockade filosofistudierna. Det som bidrog var en skicklig lärare på gymnasiet och en släkting som doktorerade i filosofi i Frankrike. Joakim studerade bland annat för den legendariske filosofen Thorild Dahlquist (som led av en hämning att publicera sig, men som av universitetsrektorn anställdes med orden "En Sokrates måste vi ha råd med vid vårt universitet").

Efter tre terminers filosofistudier började Joakim läsa ekonomlinjen vid Stockholms universitet och upptäckte nationalekonomin, och hur den kombinerar historia och analytisk filosofi. När han skrev C-uppsatsen fick han arbeta som övningslärare och uppsatsen ledde vidare till en doktorandtjänst. Efter disputationen i nationalekonomi började Joakim på finansdepartementet. Sammanlagt blev det 14 år i regeringskansliet – sju år på finansdepartementet och sju år på statsrådsberedningen – under både socialdemokratiska och moderata statsministrar.

Mycket har handlat om långsiktighet och hållbarhet, berättar Joakim engagerat, han har bland annat varit involverad i pensionsreformen och varit kanslichef för både Expertgruppen för miljöstudier och Kommissionen för hållbar utveckling.

– Ofta har det varit både tekniskt och politiskt komplicerade problem där det är kritiskt att analysera alla argument och sedan formulera förslag till lösningar som kan få politiskt stöd, sammanfattar Joakim och minns ett sirligt utformat motto ovanför dörren till ett av seminarierummen:

– Uttryck dig utan krusiduller stod det, säger Joakim och menar att det är grundläggande att sträva efter enkelhet och tydlighet.

–Alla gör klokt i att läsa filosofi! Oavsett om du tänker studera vidare på juristlinjen, läkarlinjen, eller något annat.

När Finanspolitiska rådet omorganiserades 2011 utsågs han till myndighetschef. Rådet består av sex partipolitiskt obundna ledamöter och har ett kansli med fem anställda. Rådets uppgift är att göra en oberoende granskning av regeringens finanspolitik och är ofta citerat i samhällsdebatten. Men även om myndigheten är liten är uppdraget omfattande. Det handlar om att bedöma om finanspolitiken är förenlig med långsiktigt hållbara offentliga finanser samt de budgetpolitiska målen, med särskilt fokus på överskottsmål och utgiftstak. Rådet ska även bedöma om finanspolitiken är i linje med konjunkturutvecklingen, långsiktigt uthållig tillväxt och långsiktigt hållbar sysselsättning. Det är också rådets uppgift att granska tydligheten i de ekonomiska propositionerna och kvalitén i de underlag som regeringen baserar sina bedömningar på. Rådet ska också verka för en ökad offentlig diskussion i samhället om den ekonomiska politiken.

– Vi har ett inflytande så länge regeringen och riksdagen har förtroende för oss, säger Joakim sakligt.

Kanslichefens rum

Varje vår publicerar rådet rapporten Svensk finanspolitik som lämnas till regeringen senast den 15 maj. Som ett led i uppdraget anordnar rådet även konferenser och ger ut fördjupande skrifter i serien Studier i finanspolitik.

– Finanspolitiska rådet liknar det jag gjort tidigare, att kombinera akademisk forskning med praktisk politikutveckling. Att vara i gränslandet mellan akademi och politik utan att låta sig styras av partipolitiska värderingar. Vi ska göra en saklig analys av finanspolitiken. I vårt uppdrag ligger att bedöma om politiken leder till att de mål riksdagen beslutat om kommer att uppnås.

Innan intervjun är över har jag två viktiga frågor som jag inte riktigt vet hur jag ska formulera: frågan om han har någon filosof som han särskilt ser upp till och varför unga människor ska studera filosofi idag.  Joakim svarar rappt men ändå eftertänksamt att det är den politiske filosofen John Rawls, som skrivit boken A Theory of Justice.

– Rawls menade att ett rättvist samhälle bygger på principer som gör det möjligt för olika idéer om vad som är det goda livet att samexistera. För att hitta dessa principer lanserade han begreppet okunnighetens slöja. Tanken är att en grupp människor sätter sig ner för att komma fram till principer för hur samhället ska organiseras och placeras då bakom en okunnighetens slöja. De ska inte veta vilka individuella förutsättningar (ras, kön, klass, tro, handikapp, sjukdomar, etc.) de har och hur det kommer att gå för dem i framtiden. Vilka fördelningskriterier skulle de t.ex. då välja? Förmodligen skulle de satsa på en strategi med lägsta risk för samtliga inblandade. Att man har som princip att bygga samhället som om man själv är den som riskerar att ha det sämst, säger Joakim.

Vem tycker du ska läsa filosofi idag?

– Alla gör klokt i att läsa filosofi! Oavsett om du tänker studera vidare på juristlinjen, läkarlinjen, eller något annat. Du har nytta av det i både arbetsliv och privatliv. Utöver de analysverktyg jag har fått med mig till arbetslivet har jag blivit mer lyssnande, lärt mig se olika perspektiv och att försöka förstå varför och hur olika människor tänker. Det är en lärdom du bär med dig, säger Joakim.

– Och i en tid av fake news och alternativa fakta så behövs filosofin och ett kritiskt tänkande mer än någonsin, avslutar han.

På denna sida