Politiska dimensioner av socialt entreprenörskap

En ny avhandling visar den politiska dimensionen av socialt entreprenörskap. Amelia Olsson disputerade den 7 mars med avhandlingen "Political Dimensions of Entrepreneurship - Exploring Competing Discourses in a Marginalized Urban Community Aspiring for Social Change" vid Management sektionen, Företagsekonomiska institutionen.

Avhandlingen undersöker den politiska dimensionen av entreprenörskap som uppstår inom en "subaltern counterpublic" (en form av social rörelse och gemenskap) som primärt består av andra generationens svenskar med kopplingar till Stockholms marginaliserade förorter. Den studerar kamper mellan diskurser som tillmötesgår och bestrider sociala strukturer i ett nätverk av entreprenörer som på olika sätt motarbetar social exkludering och marginalisering, och verkar för att bygga ett mer inkluderande och demokratiskt samhälle.

- Jag har länge varit intresserad av politik, aktivism och stora samhällsfrågor, och hade innan jag började doktorera noterat att politisk aktivism bedrevs via entreprenörskap. Jag tyckte det fenomenet var intressant och såg exempel på det inom den anti-rasistiska rörelsen, vilket blev min ingång till studien säger Amelia.

Amelia
Amelia Olsson med avhandlingen Political Dimensions of Entrepreneurship - Exploring Competing Discourses in a Marginalized Urban Community Aspiring for Social Change.

Avhandlingen är en monografi där hela studien redogörs i en bok istället för en samling artiklar. Genom att undersöka hur entreprenörerna i studien formulerar samhällsproblemen de adresserar genom sitt entreprenörskap har Amelia identifierat fyra olika diskurser som motiverar och formar deras organisationer. Två av diskurserna följer den neoliberala logik som styr samhället idag, vilket cirkulerar kring idéer om att nyckeln till ett gott samhälle ligger i ekonomisk tillväxt och att detta skapas genom att fostra individer till att bli entreprenöriella människor som tar ansvar för sina egna liv. Ekonomisk tillväxt antas leda till en samhällsutveckling som gynnar alla, vilket betyder att alla individer förväntas göra sitt yttersta för att bidra till ekonomisk tillväxt. De här diskurserna genererar ett entreprenörskap som verkar för att hjälpa individer att bli entreprenöriella och öka sin anställningsbarhet och sitt ekonomiska värde på marknaden, samt att övertyga företag att de kan tjäna pengar på mångfald och inkludering.

De två andra diskurserna skiljer sig från denna logik då de istället beskriver de nuvarande samhällsstrukturerna som orättvisa. Dessa strukturer anses diskriminera vissa samhällsgrupper vilket resulterar i att fattigdom reproduceras. De här diskurserna genererar en typ av entreprenörskap som fokuserar på kollektiv solidaritet framför individuell framgång och producerar organisationer och produkter som genomsyras av dessa värderingar. När entreprenörerna pratar om sina verksamheter rör de sig mellan de här diskurserna (ofta omedvetet) vilket gör att entreprenörskapet präglas av en kontinuerlig diskussion och experimentering kring värderingar och vilket avtryck man gör i samhället.

I avhandlingen har du tagit upp Implications for practitioners och Implications for Policymakers, kan du berätta lite om innehållet under dessa rubriker?

De här rubrikerna beskriver studiens konsekvenser för entreprenörer och politiker. Studien visar att entreprenörer och aktivister som verkar för att skapa ett mer jämlikt och demokratiskt samhälle bör vara uppmärksamma på när och hur deras beskrivningar av samhället och deras verksamheter dras in i en ekonomisk logik som sätter ekonomisk tillväxt som högsta mål och vilka andra värderingar och ideal som följer med det paketet. Entreprenörer som vill skapa samhällsförändring bör se bortom sin egen verksamhet och fundera på vilka sociala rörelser och idéströmningar de vill vara en del av. Studien visar även att politiker bör vara försiktiga med att sätta sin tilltro till att socialt entreprenörskap och socialt företagande ska kunna lösa stora samhällsproblem då fokuset på innovation tenderar att förskjuta vikten av representation och demokratiskt deltagande.

Kan du berätta om dina slutsatser?

Min viktigaste slutsats är att socialt entreprenörskap inte är ett entydigt koncept. Det är per definition politiskt och kan tillhöra olika politiska strömningar. Därför blir entreprenörskapets politiska kontext viktig.

Vad är ditt nästa steg, vad ska du göra nu?

Jag vill fortsätta forska om entreprenörskap och civilsamhällets organisering i relation till stora samhällsfrågor som social utsatthet, ojämlikhet och miljökrisen.

Political Dimensions of Entrepreneurship

Läs avhandlingen Political Dimensions of Entrepreneurship - Exploring Competing Discourses in a Marginalized Urban Community Aspiring for Social Change