Anton har tidigare läst företagsekonomi med inriktning redovisning både på kandidat- och masternivå vid Företagsekonomiska institutionen där han även arbetat som amanuens.

Anton Borell med avhandling In Between Competing Ideals: On the Relationships among Accounting, NPM and Welfare.

Tre frågor till Anton:

Hur valde du ditt ämne för avhandlingen?

Det är flera olika saker som har påverkat mitt val av ämne. Mitt intresse för ekonomistyrning och offentlig sektor växte fram redan under min kandidatperiod. Frågor om skolan har känts särskilt intressant utifrån de reformer som gjorts, som utgår från att skolor ska tillämpa ett allt mer ”ekonomiskt tänk” i sin styrning av sina verksamheter, även känt som New Public Management (NPM). Här uppstår ett intressant möte mellan NPM och de värden som traditionellt sett dominerat styrningen av skolor, så som att förlita sig på professionens expertis, att fördela resurser efter behov, och att motverka social ojämlikhet.

Genom observationer och samtal med lärare, rektorer, tjänstemän och andra skolaktörer har mitt intresse växt för hur dessa olika ideal sammanvävs i praktiken genom styrning. Ämnet har helt enkelt formats under processens gång utifrån tidigare forskning och det som framkommit i de upplevelser av styrning som delats med mig.

Kan du berätta något om de slutsatser du gjort i din avhandling?

Det har pratats mycket på senaste tiden om de negativa effekterna av ”mätsamhället”, om problemen med siffror och redovisning i offentlig sektor. Man har menat att våra styrsystem hotar välfärden – men det bygger på antagandet att styrsystem är frikopplade från välfärdsideal. Detta var också min egen ingång när jag gick in i min empiri. Men efter att ha tagit del av det empiriska materialet visade det sig att styrning och redovisning innefattar så mycket mer än man tidigare trott.

I själva verket används styrning och redovisning många gånger av skolaktörer som ett sätt att stärka och skydda välfärdsideal, och man kan även se att NPM:s framväxt nästan alltid innehåller element av välfärd. NPM:s framväxt kan alltså – paradoxalt nog – inte realiseras genom att förlita sig på sin egen logik, utan den är beroende av välfärdselement för att fungera på ett smidigt sätt. Sammantaget verkar styrning i skolan vara hybrid, dvs att den verkar möjliggöra en sammanvävning av ideal som först kan verka svåra att förena. Samtidigt uppstår såklart också problem med att förena ideal genom redovisning, men det kan man läsa mer om i min avhandling.

Vad har varit lätt respektive svårt i arbetet med avhandlingen?

Arbetet med avhandlingen har på många sätt varit utmanande. Under doktorandprocessen behöver man lära sig att balansera många olika saker samtidigt. Till exempel behöver man balansera en öppenhet för kritik och nya idéer samtidigt som man utvecklar ett självständigt tänk. Man vill också skriva en avhandling som är teoretiskt såväl som samhällsmässigt och praktiskt relevant. Ytterligare en utmaning har varit att skriva stringent om en socialt komplex verklighet – ja, listan kan göras lång.

Trots dessa utmaningar har jag alltid känt att det jag gör är meningsfullt och intressant, och jag har hela tiden haft ett bra stöd från mina kollegor, handledare och andra i min omgivning. Det är väl kanske därför man också accepterar perioder av ovisshet och känsla av okunnighet: för så länge meningsfullheten finns där, känns inte utmaningarna oöverstigliga, utan snarare som roliga och utvecklande. Det som har känts lättast och mest självklart för mig under processen med avhandlingen har varit att hålla glöden uppe för mitt ämne och för forskningen.

Läs mer om avhandlingen In Between Competing Ideals: On the Relationships among Accounting, NPM and Welfare.