Om oss

Företagsekonomiska institutionen/Stockholm Business School (SBS), är en av de största institutionerna vid Stockholms universitet med ca 150 anställda och ca 3 500 studenter per läsår. Vi bedriver framstående forskning och undervisning i en öppen och innovativ miljö. Verksamheten är inriktad mot finansiering, management, marknadsföring och redovisning.

Entrén Stockholm Business School, Albanovägen 18

 

 

Institutionen har som mål att utveckla lärandeprocessen på ett sådant sätt att kreativt tänkande och kritiska resonemang är vägledande för all utbildningen. Våra kurser är baserade på den senaste forskningen. Nära kontakter med näringslivet och forskningsvärlden, både på nationell och internationell nivå, gör att vi kan erbjuda en transnationell utbildning.

Vår vision speglar institutionens tonvikt på två väsentliga frågor: forskningsdriven pedagogik och positiv samhällelig påverkan, särskilt inom området hållbar utveckling.

Vision

Stockholm Business School är respekterad för vår erkända och relevanta forskning och för vår inspirerande och forskningsbaserade utbildning. Vi stödjer hållbar utveckling i samhället genom att fungera som en konstruktiv diskussionspartner med företag och organisationer och Stockholm Business School ska vara förstahandsvalet i Skandinavien för studenter i företagsekonomi som vill bidra till en hållbar framtid.

 

Vår mission är resultatbaserat och fokuserar på den inverkan som institutionen vill ha på examensstudenter. Det är naturligt relaterat till vår vision.

Mission

Stockholm Business Schools mission är att bedriva en engagerande och forskningsbaserad utbildning som utvecklar studenternas förmåga att på ett ansvarsfullt sätt möta dagens och morgondagens lokala och globala utmaningar.

 

 

Introduktion
Stockholm Business School (SBS) är en företagsekonomisk institution inom Stockholms universitet. Med sina ca. 3500 studenter är den en av de största institutionerna på Stockholms universitet. SBS bedriver forskningsbaserad utbildning på alla nivåer, från grundutbildning till forskarutbildning. Verksamheten inkluderar även uppdragsutbildning, i form av bl.a. Rektorsprogrammet samt vårt Executive MBA program. SBS har i dagsläget ca 30 aktiva doktorander. Dessa doktorander är fördelade på någon av de fyra ämnessektionerna: marketing, management, finansiering och redovisning. De erhållna externa forskningsmedlen uppgick 2021 sammanlagt till 23,7 miljoner SEK. Av dessa var 6,8 miljoner SEK forskningsstipendier.

SBS har många internationella samarbeten och utbyten med välrenommerade universitet. Sammantaget har SBS idag avtal med ett flertal universitet runt om i världen. Detta möjliggör ett stort studentutbyte som utgör ca. 40% av alla Stockholms universitets totala studentutbyten. SBS har ett aktivt och uppskattat samarbete med Föreningen Ekonomerna vid Stockholms universitet som bl.a. finns representerade i institutionsstyrelsen, utbildningsnämnden och arbetsmiljögruppen. Institutionen har sedan 2018 erhållit AMBA ackreditering vid två tillfällen, 2018 samt 2021. För närvarande arbetar institutionen med att söka AACSB ackreditering och är i slutskedet av den processen.

SBS samverkar också med näringsliv och det omgivande samhället. Som delar av denna samverkan driver SBS forskningsinstituten Akademien för Ekonomistyrning i Staten (AES), Stockholm School of Entrepreneurship (SSES) och Center for Monetary Policy and Financial Stability (CeMoF). Samverkansarbetet understöds av vår Advisory Board, som består av representanter från akademi, näringsliv, organisationer och stiftelser.

Den strategiska plan som presenteras nedan tar utgångspunkt i SBS vision och avser perioden 2019–2023. Den reviderade planen, som beslutas av Institutionsstyrelsen våren 2022, ska ses som en generell färdriktning för SBS under perioden 2019–2023. Mer konkreta mål för perioden 2019–2023 återfinns i SBS Verksamhetsplan 2019–2023. Planen innehåller följande områden:

  1. Forskning och utbildning
  2. Rekrytering och kompetensutveckling
  3. Internationell och nationell samverkan
  4. Förvaltning och verksamhetsstöd
  5. Övrigt

SBS vision
Stockholm Business School är respekterad för vår erkända och relevanta forskning och för vår inspirerande och forskningsbaserade utbildning. Vi stödjer hållbar utveckling i samhället genom att fungera som en konstruktiv diskussionspartner med företag och organisationer och Stockholm Business School ska vara förstahandsvalet i Skandinavien för studenter i företagsekonomi som vill bidra till en hållbar framtid.

SBS mission
Stockholm Business Schools mission är att bedriva en engagerande och forskningsbaserad utbildning som utvecklar studenternas förmåga att på ett ansvarsfullt sätt möta dagens och morgondagens lokala och globala utmaningar.

SBS definierar termen hållbarhet på följande sätt:

Social hållbarhet    
Att sträva mot ett samhälle där grundläggande mänskliga rättigheter erhålls

Miljömässig hållbarhet    
Att hushålla med mänskliga och materiella resurser över tid

Ekonomisk hållbarhet    
Att motverka fattigdom samt att säkerställa att alla har möjlighet att tillfredsställa sina grundläggande behov i förhållande till planetens ändliga resurser; ekonomisk utveckling som inte innefattar konsekvenser för miljömässig eller och social hållbarhet

1. Forskning och utbildning

Forskning
SBS har som strategi att bedriva nationellt ledande och internationellt erkänd forskning. SBS avser också vara nationellt ledande vad det gäller att erbjuda de bästa förutsättningarna för forskare att bedriva substantiell akademisk forskning. SBS har av tradition ett brett forskningsområde inom området företagsekonomi. Det är av strategisk vikt att SBS under perioden 2019–2023 säkerställer att villkoren för SBS forskande personal förbättras både vad det gäller forskning i tjänsten och administrativt stöd för forskningsprojekt. Beträffande forskningens resultat så skall kvalitet prioriteras framför kvantitet.

Utbildning
SBS har idag en omfattande utbildningsportfölj och vårt utbud av utbildning är forskningsbaserad, aktuell, relevant och bygger på progression. Detta gäller även vår uppdragsutbildning. SBS mission ska guida designen av både nya och reviderade kurser och program på alla utbildningsnivåer, för att på så sätt lyfta fram vår särart och profilering.

SBS flyttade in i nya lokaler 2021 som har moderna föreläsningssalar samt senaste teknik. Detta ger goda förutsättningar att bedriva en pedagogiskt väl utvecklad undervisning där föreläsningar och seminarier ska kombineras med online undervisning baserat på de erfarenheter som drogs av digitaliseringen under pandemin 2020–2022. De kommande åren bör SBS se över utbildningsutbudet på SBS för att kunna säkra utbildningskvaliteten. Forskarutbildningen på SBS ska ha en internationell prägel och doktoranderna ska vara anställningsbara efter examen inom såväl som utanför akademin.

SBS kvalitetsutvecklingsarbete på utbildningsområdet ska fortsatt vara väl utvecklat och sträva bortom nationella minimistandards (UKÄ) så att vår utbildningsportfölj kan hålla hög kvalitet, uppnå uppsatta examensmål och vara konkurrenskraftig. Även marknadsföring av vår specifika och missionsbaserade utbildningsportfölj är ett strategiskt val för att attrahera fler och mer motiverade studenter.


2. Rekrytering och kompetensutveckling

SBS strävar efter att förbättra villkoren för forskningsbaserad utbildning. Som lektor eller professor på SBS bör man ha reella möjligheter att bedriva forskning i tjänsten samt beredas möjligheter att undervisa inom ramarna för det område där man har sin expertis. Under 2023 införs ett nytt timfördelningssystem som utvecklats under de senaste åren med syfte att förbättra den akademiska personalens villkor för att bedriva substantiell akademisk forskning i tjänsten. Härigenom bedömer vi att möjligheten till kompetensutveckling för akademisk personal väsentligt förbättras. Det skapas också förutsättningar för att kunna planera undervisningen mer långsiktigt och med ett tydligare fokus på kvalitet, med direkt koppling till våra lektorers och professorers forskning. Vi skall fortsatt hålla en hög andel tillsvidareanställda lektorer med maximalt 10% visstidsanställda. Som en följd av det nya timfördelningssystemet är rekrytering av fler tillsvidareanställda lektorer ett strategiskt fokus.


3. Internationell och nationell samverkan

SBS har de senaste åren haft ett stort antal samarbeten med internationella partneruniversitet för studentutbyten. På den nationella sidan är samarbetena mycket tillfredsställande med samarbeten med andra lärosäten. Även samarbeten mellan institutioner inom Stockholms universitet bör främjas. Strategin på den internationella sidan är att minska antalet samarbeten för att fokusera mer på specifika samarbeten som ligger i linje med missionen. I det sammanhanget eftersträvar SBS också balans i utbytena, d v s lika många in- och utresande studenter. Samtidigt som vi minskar antalet avtal i vissa upparbetade geografiska områden avser vi dock att etablera SBS och våra forskningsbaserade utbildningsprogram i geografiska regioner där vi inte är representerade. Alliansen mellan KTH, KI och SU i det s.k. Stockholm Trio ger möjlighet att strategiskt välja partneruniversitet. Civis-alliansen, som Stockholms universitet är del av, ger därutöver möjligheter till europeiska samarbeten.


4. Förvaltning och verksamhetsstöd

SBS strategi inom området förvaltning och verksamhetsstöd är att eftersträva en stabilisering av verksamheten men med fortsatt fokus på effektivisering. Forskningsservice kommer att vara prioriterat som ett led i att utveckla goda samarbeten samt administrativt stöd för externa forskningsmedel och forskning i tjänst.


5. Övrigt

Executive Education
SBS strategi för Executive Education är att i linje med SBS mission upprätthålla samt utveckla den utbildningsportfölj som återfinns idag. En satsning görs på en utbildning med fokus på Artificiell Intelligens. Det är även av vikt att specifikt EMBA-programmet upprätthåller sin goda kvalitet och därmed även ranking; bästa Executive MBA-program i Sverige 2012–2016 enligt Eduniversal. Ett medel för att uppnå detta har varit att få ackreditering (AMBA), vilket skett vid två tillfällen. Executive Education ska fortsatt fungera som en bro mellan SBS och intressenter inom offentliga-, privata och icke-statliga organisationer samt stärka SBS ställning gentemot desamma.

Forskningskommunikation
SBS har som strävan att få en tydligare expertroll gentemot intressenter i samhället. Därför är extern kommunikation av vår forskning av strategisk vikt under perioden 2019–2023.

Jämställdhet och jämlikhet
SBS eftersträvar så jämn könsfördelning som det är möjligt, inom alla verksamhetsgrenar, projekt och grupper. SBS har de senaste åren framförallt satsat på aktiviteter riktade mot kvinnors akademiska karriär, såsom ett mentorskapsprogram för kvinnor. Vad gäller jämlikhet strävar SBS efter att vara en inkluderande miljö präglat av ett etiskt förhållningssätt.

Ackreditering
SBS strategi för att skapa goda kvalitetsprocesser för hela verksamheten över tid är att eftersträva kvalitetsackrediteringar. Förutom AMBA-ackrediteringen som SBS haft sedan 2018 siktar SBS även till att få AACSB-ackreditering under 2023. Ett ytterligare syfte med att eftersträva ackrediteringar är att stärka förutsättningarna för att kunna erbjuda den bästa möjliga forskningsbaserade utbildningen. Detta är möjligt genom att potentiellt attrahera motiverade nationella och internationella studenter och lärare/forskare som vill bidra till att stärka SBS och vår forskningsbaserade utbildning. SBS satsar under perioden 2019–2023 resurser på AACSB-ackrediteringen, som är i slutfasen av ansökan. På SBS syftar ackrediteringen även till att identifiera och förbättra brister, att uppnå nationella kvalitetsmål för fortsatt examensrätt (UKÄ), och att uppnå kvalitetsmål på fakultets/universitetsnivå samt att se till att SBS verksamhet ligger i linje med visionen och missionen.

 

Anställda på Stockholm Business School deltar som experter och sakkunniga i olika medier. Här kan du läsa mer om intervjuer, reportage, debattinlägg och uttalanden.

SBS i media

 

Att uppnå ackrediteringsstatus innebär att ett universitet, en institution eller ett/flera utbildningsprogram har uppnått den specifika nivå av kvalitet som efterfrågas av ett ackrediteringsorgan. En ackrediteringsprocess bygger både på självvärdering och kollegial granskning.

SBS Executive MBA-program är idag ackrediterat av AMBA (The Associations of MBAs; London, UK).

AMBA

Omfattning: Ackrediterar specifika program som exempelvis Executive MBAs.
Tidsomfattning: 9-18 månader.
Möjlighet till förnyad ackreditering: Vart 3:e - vart 5:e år.
Status för SBS: Ackrediterades i juni 2021.

Läs mer om AMBA (The Associations of MBAs)

 

Här kan du läsa en sammanfattning av hur många studenter, utbildningar och anställda som finns på institutionen.

Studenter och utbildning

3 500 studenter
10 program på grund- och avancerad nivå
ca 120 kurser

Personal

Ungefär 150 anställda (i olika former av anställningar) varav
ca 93 inom undervisning och forskning (professorer, adjunkter och lektorer)
ca 22 doktorander
35 administrativ personal

 

 

Undervisningen i företagsekonomi vid Stockholms universitet startade i liten skala i slutet av 1950-talet med aktivt stöd från Handelshögskolan i Stockholm. Formellt inrättades Företagsekonomiska institutionen som en enhet vid universitetet i juni 1962, och när Samhällsvetenskapliga fakulteten bildades 1964 blev institutionen en del av denna.

Företagsekonomiämnet i Sverige

Fram till slutet av 1950-talet bedrevs högre undervisning och forskning i företagsekonomi endast vid Handelshögskolan i Stockholm och Handelshögskolan i Göteborg. Det var först i början av 1960-talet som ämnet infördes vid de stora universiteten genom att professurer inrättades, först i Lund och sedan Uppsala. I Stockholm dröjde det dock ända fram till 1966 innan Bertil Näslund tillträdde som institutionens förste professor.

I mitten av 1960-talet fanns endast ett fåtal professorer i företagsekonomi, de flesta verksamma vid de två handelshögskolorna som grundades i början av 1900-talet. Ämnet har därför sitt ursprung i den mer praktiskt orienterade undervisning som bedrevs vid dessa skolor. Ämnet kallades också fram till 1930-talet för ”handelsteknik”.

Företagsekonomi är således ett ungt ämne inom den samhällsvetenskapliga ämnessfären. Mot bakgrund av både samhällsförändringar och den högre utbildningens tillväxt under andra halvan av 1900-talet har dock ämnet, både nationellt och vid Stockholms universitet, utvecklats starkt. Idag är företagsekonomi ett både stort och viktigt akademiskt ämne, där undervisning och forskning innebär ett studium av företag och andra organisationer i ett brett samhällsperspektiv.

Undervisning i företagsekonomi

Sedan ämnet introducerades vid Stockholms universitet har det skett många förändringar i utbildningens innehåll och struktur. En sak är dock oförändrad: ämnets popularitet och gångbarhet på arbetsmarknaden. Sedan 1970-talets början har institutionen varje år haft omkring 3 500 studenter inskrivna på sina kurser. Undervisning har bedrivits både inom ramen för programutbildningar – först ekonomlinjen fram till 2007, därefter inom civilekonomprogram och senare kandidatutbildningar – men också som fristående kurser. Söktrycket har varit högt, och genomströmningen av studenter god. Under årens lopp har ett stort antal studenter examinerats med kandidat- och magisterexamina i företagsekonomi från Stockholms universitet.

År 2007 trädde den s.k. Bolognareformen i kraft. Den akademiska grundutbildningen i Sverige och resten av Europa delades då upp i en grundnivå som avslutas med en kandidatexamen (180 hp), följt av utbildning på avancerad nivå som avslutas med en mastersexamen (120 hp). I samband med denna reform ökade möjligheterna och intresset för internationella studenter att läsa företagsekonomi vid Stockholms universitet. Ett uttryck för detta är att samtliga kurser vid institutionen på avancerad nivå, och flera på grundnivå, ges på engelska. Med åren har också utbildningarna, framför allt mastersprogrammen, fått en tydligare forskningsförankring inom ämnets olika delområden: redovisning (Accounting), finansiering (Finance), management och organisation (Management) och marknadsföring (Marketing).

Lärare och forskare

När institutionen grundades fanns endast ett fåtal professorer i ämnet i hela landet, och endast en vid Stockholms universitet. Det fanns också ett mycket begränsat antal personer med en högre akademisk examen (filosofie eller ekonomie doktor) vilket krävdes för att vara formellt behörig att verka som akademiska lärare. För att täcka upp för det stora behovet av lärare, rekryterades dessa därför både från arbetslivet, men i hög grad också från de som utbildades i ämnet under 1970- och 1980-talet. Under dessa pionjärår kunde det därför vara ett kort steg mellan att vara student i ämnet till att bli lärare i detsamma. Under denna fas i institutionens historia dominerades verksamheten också av den stora grundutbildningen. Det fanns också ett stort intresse och engagemang för pedagogiska experiment.

Trots den stora grundutbildningen fanns endast två professorer, finansierade av Samhällsvetenskapliga fakulteten, vid institutionen ända fram till mitten av 1990-talet. I mitten av årtiondet gjordes dock en tydlig satsning på forskning, framför allt genom insatser av den dåvarande prefekten (Jan-Erik Gröjer, som gett namn till en av institutionens föreläsningssalar). Det resulterade i att flera stora forskningsprogram initierades. Internationellt välrenommerade forskare, några med bakgrund på institutionen, fick också en formell roll i verksamheten. Till dessa hör professorerna Evert Gummesson och Bo Hedberg (som gett namn till en annan föreläsningssal). Viktiga roller har också professorerna Pierre Guillet de Monthoux och Solveig Wikström haft, den senare för övrigt den första kvinna som utnämndes till professor i ämnet.

Fram till 2000 hade universitetslektorer, men också en del universitetsadjunkter, ansvar för undervisningen i de kurser som gavs. Lärarna var sammanförda i kursgrupper inom vart och ett av ämnets fyra delområden, med en huvudlärare som akademiskt ansvarig och en kurskoordinator som administrativt ansvarig. Forskningen och forskarutbildningen, som leddes av de två fakultetsfinansierade professorerna, var däremot länge organiserad som en separat enhet, frikopplad från de grundutbildningsfokuserade kursgrupperna.

Forskningens växande betydelse

Under 2000-talets första decennium förändrades balansen mellan grundutbildning och forskning i institutionens verksamhet. Forskningens växande betydelse markeras i dag av att i ledningen för vart och ett av ämnets fyra traditionella delområden finns en ämnesansvarig professor. Detta har stärkt grundutbildningens forskningsanknytning. Med tiden har också lärargrupperna inom ämnets olika delområden vuxit både i storlek och kompetensmässigt. De har också kommit att få en allt självständigare ställning.

Fram till slutet av 1990-talet bedrevs institutionens forskning huvudsakligen i form av akademiska avhandlingsarbeten där de två professorerna fungerade som handledare. Under de senaste decennierna har forskningen fått en annan karaktär, med betydande anslag från stora forskningsstiftelser och där arbetet bedrivits i större forskningsprogram. Detta vid sidan av en fortsatt stor forskarutbildning. Publicering i internationellt erkända vetenskapliga tidskrifter av institutionens forskare har också ökat kraftigt.

Förändringarna i institutionens forskning hänger samman med att den formella meriteringen hos institutionens lärare (professorer och lektorer) höjts väsentligt sedan 1960-talet.

Internationalisering, uppdragsutbildningar och ämnesmässig breddning

Både undervisning och forskning har, särskilt markerat efter millennieskiftet, haft nära anknytning både till arbetsliv och internationellt inriktad utbildning. Under 1990-talet initierades ett antal fristående forskningsinstitut, däribland Institutet för kommunal ekonomi (IKE) och Personalekonomiska institutet (PEI, numera nedlagt). Lite senare tillkom Akademin för ekonomistyrning i staten (AES). I slutet av 1990-talet initierades också en särskild MBA-utbildning, riktad till yrkesverksamma.

Genom Bolognareformen ökade rekrytering av utländska studenter, men också institutionens utbytesverksamhet för studenter inskriva i utbildningen har växt. I dag har Företagsekonomiska institutionen flest utbytesstudenter inom hela Stockholms universitet.

Verksamheten har också förändrats genom stärkta samarbeten med andra samhällsvetenskapliga institutioner. Det gäller både inom i masterutbildningarna och flera kandidatprogram. I dag finns samarbeten med Statsvetenskapliga institutionen, Institutionen för Data- och systemvetenskap, Institutionen för pedagogik och didaktik, Nationalekonomiska institutionen, samt med företagsekonomiska institutionen vid Uppsala universitet. Ett viktigt steg i breddningen av verksamheten är sammanslagningen med Institutionen för Reklam och PR.

Lokalisering

Företagsekonomiska institutionen bedrev fram till 1970 verksamheten i mer eller mindre temporära lokaler i Stockholms innerstad, främst på Hagagatan. När det nuvarande campusområdet i Frescati – Södra huset – började bli klart sommaren 1970 var institutionen en av de första som flyttade in där. Under 30 år återfanns verksamheten i A-huset (plan 4-6). Med tiden blev dock institutionens expansionsmöjligheter i Södra huset begränsade. Sommaren år 2000 flyttade därför institutionen till  lokaler i Kräftriket intill Brunnsviken. Efter 21 år i Kräftriket flyttade institutionen i augusti 2021 in i moderna lokaler i det nybyggda Campus Albano. I dag finns verksamheten, såväl undervisning och forskning som uppdragsutbildningar, samlad här.

 

Läs mer

En utförligare beskrivning av institutionens historia under femtio år ges i den skrift som gavs ut i samband med att Samhällsvetenskapliga fakulteten år 2014 firade sitt femtioårsjubileum. Historik Stockholm Buisness School (577 Kb) .

 

2024

Disputationer

Anna Felicia Enhage, "Paradoxical consumer enjoyment: A cultural perspective on cigarette consumption"
Desirée Ödén, "Time to Work - Responsibilization and Reification in the Swedish Welfare State"
Chengcheng Qu, "Competition, Division and Unity - The Impact of Market Structures on Trading Quality"
Reema Akhtar, "What if your world is outside the oyster? How highly educated and skilled first-generation immigrant entrepreneurs develop opportunities in knowledge-intensive sectors"

 

2023

Disputationer

Christoph Baldauf, Empirical Essays on Retail Logistics and Customer Behavior
Amelia Olsson, Political Dimensions of Entrepreneurship - Exploring Competing Discourses in a Marginalized Urban Community Aspiring for Social Change
Neslihan Özlü, The Heterogeneity of Behaviour in Operations Processes
Markus Oljemark, Lonely in Company: A qualitative study of loneliness, belonging, and the passion for recognition at work
Oscar Wandery, The Ecstasy of Tragedy – An Ethnography of Hospice
Gulnar Nussipova, "Unpacking the Value of Emerging Technologies: Experimentation, Communication and Knowledge Brokering
Yu Xiang, Intricate Involuted Intertwinings: On Accounting, Technology, and Materiality

2022

Disputationer

Jonatan Södergren, "Woke" Authenticity in Brand Culture: A Patchwork Ethnography
Fatemeh Aramian, Off-exchange Trading in Modern Equity Markets: A Market Microstructure Perspective on Systematic Internalizers
Matilda Eriksson, Entreprenörskapets tysta(de) röster: En narrativ studie om kvinnor som delar sitt liv med en man som är entreprenör
Mohamed Mahieddine, Before Audit. Essays on the necessity of imagination

Ballerina priset

Nick Butler och Anselm Schneider

2021

Disputationer

Anton Borell, In Between Competing Ideals: On the Relationships among Accounting, NPM and Welfare
Aylin Cakanlar, Essays on consumers’ socially responsible decision making
Kim Eriksson, Att anordna styrning - tillblivelse av mångfald av styrteknologier
Elina Malmström, An audit is an audit

Ballerina priset

Bino Catasus

2021 Best Critical Dissertation Award

Yashar Mahmud, Organizing Refugees

2020

Disputationer

Amir Kheirollah, The Art of Discretion
Emelie Adamsson, The Construction of Corporate Irresponsibility
Yashar Mahmud, Organizing Refugees
Ian Khrashchevskyi, Essays on Risks in Investment Strategies
Wenderson Raimundo De Lima, Modern Missionaries

2019

Högskoleföreningens pris för bästa avhandlingen inom Samhällsvetenskapliga fakulteten

Maíra Magalhães Lopes för avhandlingen The Making of Us: How Affects Shape Collective Bodies Resisting Gentrification.

Disputationer

Petter Dahlström, New Insights on Computerized Trading
Anton Hasselgren, Essays on Investor Behavior and Trading Strategies in International Financial Markets
Ester Félez Viñas, Changing the Rules of the Game: A market microstructure perspective on the effects of regulating financial markets

 

2018

Årets lärare

Iñaki Rodriguez Longarela, universitetslektor, docent, Finansektionen.
Läs mer om Iñaki Rodriguez Longarela

Om Årets lärare

Disputationer

Christopher Lokatt, Auditors’ Constitution of Performance – A Study on the Duality of Performance in Auditing Profession
Sara Öhlin, An improvisational, practice-oriented approach to innovation: examples from the fashion industry
Luigi Servadio, Customer Rituals: Ethnographic explorations of wine rituals with families and friends
Peter Markowski, Collaboration Routines – A Study of Interdisciplinary Healthcare
Emma Stendahl, Headquarters’ Involvement in Managing Subsidiaries
Liesel Klemcke, The Quirky Character Camouflaged in the Conceptual Framework – A study of the financial statement user
Abu Chowdhury, Essays on Insider Trading and Initial Public Offerings
Maíra Magalhães Lopes, The Making of Us. How affects shape collective bodies resisting gentrification

På denna sida