I slutet av 900-talet började de första mynten tillverkas i Skandinavien. Under några decennier gjordes bara i Sigtuna flera hundra olika varianter av mynt. Samtidigt var den praktiska nyttan av att ha egna mynt ganska liten, och oftast vägdes de ändå när de skulle användas.
– Det måste alltså ha funnits andra orsaker till mynttillverkningen. Det väcker många frågor, varför det sker just då och vem som är drivande i att det sker, säger Nanouschka Myrberg Burström.
Hon håller på att starta ett projekt om de första svenska mynten vid Institutionen för arkeologi och antikens kultur. Tanken är att studera hur de kom till och användes, som ett sätt att se nätverket av olika aktörer kring mynten.
– Dels verkar det ha varit viktigt för den tidens ledare att manifestera sig som kristna, dels sammanfaller det med att de första städerna växer fram i Skandinavien och med övergången till en skriftkultur.
Imiterade samtida mynt
En udda aspekt är också att de första mynten imiterade samtida anglosaxiska mynt. Ett exempel Nanouschka Myrberg Burström plockar fram är ett lövtunt silvermynt med ett kristet kors och den engelske kungen Ethelred på. Hon förklarar att arkeologin här går på tvärs mot den traditionella historieskrivningen, som säger att tiden präglades av nationellt tänkande när de skandinaviska rikena började växa fram.
– Mynten vittnar istället om ett nätverk där eliten i olika riken samarbetade och där hantverkare flyttade mellan de nya städerna. Även i delar av nuvarande Polen användes samma typ av kopierade mynt under den här tiden, så även dit finns det någon koppling som jag vill undersöka.
Slump födde intresse för mynt
Projektet ”Delade värden” finansieras av Vetenskapsrådet, men även Riksbankens jubileumsfond ville stödja det. Det trevliga dilemmat att behöva välja finansiär blev ändå ganska enkelt för Nanouschka Myrberg Burström, eftersom ansökan till Vetenskapsrådet var på ett lite större belopp.
Hennes intresse för mynt startade egentligen av en slump under arkeologiutbildningen vid Stockholms universitet. Hon ville skriva en uppsats om medeltiden, och den handledare som då fanns inom området arbetade med mynt. Det ledde i sin tur vidare till en avhandling om Gotlands tidiga myntning på medeltiden, och nu har hon forskat om mynt i mer än tio år och tycker att de är ett otroligt fascinerande material att arbeta med.
– Dels kombinerar mynt olika typer av källor i form av texter och bilder – varför valde man en viss typ av inskription eller en viss bild? Dels rör sig mynt i rummet och det går att följa hur de har spritts och hur de använts i olika sammanhang.
Att mynt dessutom är ekonomiska och praktiska objekt gör att relationen mellan mynt och människor kan studeras ur flera aspekter.
– Det kan till exempel visa på hur man tänkte kring pengar, vilka associationer som finns kring mynten som ting, och hur mynt har fått ett värde även utanför ekonomin – till exempel som smycken eller tröskelmynt för att ge lycka till ett nytt hus.
Kartlägga nätverk
Nanouschka Myrberg Burström återkommer ofta till att prata om nätverk när hon berättar om sin forskning. Som ett exempel vecklar hon ut en illustration från ett referensverk om Sigtunas myntning, författat av Brita Malmer, tidigare professor i numismatik vid institutionen. Här binds ett hundratal mynt samman i intrikata mönster.
– Genom att kartlägga och förstå hur olika ledarskikt, hantverkare och andra aktörer liksom olika tekniker kopplas samman i mynten får vi en bild av hur samhället förändras och vilka drivkrafter som verkar.
Det är inte heller bara stora samhällsförändringar som mynten kan berätta om. Under flera år har Nanouschka Myrberg Burström arbetat med vikingatida silverskatter som ett postdok-projekt. Ofta byggdes de här skatterna upp under lång tid genom att större eller mindre mängder mynt lades till.
– Tidigare forskning har sett på hela skatterna som en enhet eller på varje mynt för sig. Men varför kom de till, och vem hade tillgång till skatterna?
Skapar bild av hur skatten byggts upp
Idag har flera hundra silverskatter hittats, många under 1800-talet när ny åkermark odlades upp och ny teknik i jordbruket gav större plogdjup, eftersom de ofta ligger bara några decimeter ner i marken. Genom att analysera olika skikt i en skatt eller identifiera mörkfärgade partier som markerar rester efter tygpåsar eller näverbehållare som innehållit mynt skapar hon en bild av hur skatten har byggts upp och varför.
– Betraktade på det viset representerar de en människas eller släkts liv över längre tid, där delar av skatten kan förknippas med kända handelsfärder, brudgåvor eller liknande händelser, förklarar Nanouschka Myrberg Burström som nu håller på att sammanställa materialet från projektet.
Religiös koppling
Ytterligare en aspekt är myntens religiösa koppling, något hon forskar om i ett tvärvetenskapligt projekt som leds från Norge. Nanouschka Myrberg Burström ska ta fram data om var mynt och andra fynd finns i och omkring några svenska kyrkor, bland annat Frösö kyrka i Jämtland som ligger på en gammal kultplats och Garda kyrka på Gotland som är byggd på en gammal stavkyrka.
– Tanken är ge en bild av människors förhållande till pengar, kopplat till hur tro och sedvänjor såg ut och förändrades i övergången mellan förkristen tid och medeltid.
Text: Andreas Nilsson