Det är med hjälp av satellitbilder från perioden 1979-2013 som forskare vid Stockholms universitet och Scripps Institution of Oceanography kan visa att ytansamlingar av cyanobakterier (blågröna alger) i Östersjön uppträder allt tidigare på sommaren. Ytansamlingarnas tyngdpunkt låg omkring den 8 augusti i början av perioden. Gradvis har tyngdpunkten förflyttats och idag ligger den omkring den 19 juli – nästan tre veckor tidigare.
– Ytansamlingarna domineras av den giftiga cyanobakterien Nodularia spumigena. När de driver i land kan de förstöra badmöjligheter och i värsta fall förgifta djur, till exempel har hundar dött. Nu berörs alltså industrisemestern mer än tidigare av dessa obehagliga ytansamlingar, säger Ragnar Elmgren vid Institutionen för ekologi, miljö och botanik samt Östersjöcentrum, Stockholms universitet.
I studien har forskarna lagt samman observationer från en rad satelliter med olika känslighet. Genom att jämföra olika satelliters resultat under perioder då minst två typer fungerat samtidigt har satelliterna kalibrerats så att man fått en tillförlitlig tidsserie på 35 år.
– Resultaten visar god överensstämmelse med observation från fartyg, men då ytansamlingarna är mycket ojämt fördelade över Östersjön ger inte fartygsobservationer någon bra helhetsbild av deras fördelning. För det krävs fjärranalys, företrädesvis med hjälp av satelliter, säger Ragnar Elmgren.
Studien visar även att ytansamlingarna var större under senare halvan av studieperioden än under den första. Detta oavsett om man under juli-augusti räknar den genomsnittligt täckta andelen av Östersjöns yta eller den andel som varit täckt någon gång. Det är även känt sedan tidigare att vattnet i Östersjön idag värms snabbare på våren och har blivit någon grad varmare under sommaren samt att vårblomningen av växtplankton kommer tidigare. Forskarna kan dock ännu inte förklara exakt varför ytansamlingarna nu uppträder tidigare.
– Att ytansamlingarna blivit tidigare och större kan dels tänkas bero på att den sorts cyanobakterier som dominerar i ytansamlingarna ökat och dels på att vädret oftare är lugnt så att de flyter upp till ytan. Forskningen som förväntas ge förklaringarna startade när tidsserien ställts samman, och ingår i Stockholms universitets satsning på forskning om ekosystembaserad förvaltning av Östersjön, säger Ragnar Elmgren.
Den allmänna diskussionen om klimatförändringar gäller ofta hur klimatet och därmed naturen kommer att ändras i framtiden.
– Dessa förutsägelser gäller ofta långt fram i tiden och grundas på komplicerade klimatmodeller med stora osäkerheter. De framstår därför för många som så osäkra att man inte behöver bry sig. Våra resultat understryker att effekter klimatförändringen inte bara är något som kan hända i en avlägsen framtid, vi kan se dem redan nu, avslutar Ragnar Elmgren.
Länk till artikeln i tidskriften Biogeosciences
För ytterligare information
Ragnar Elmgren, professor vid Institutionen för ekologi, miljö och botanik samt Östersjöcentrum, Stockholms universitet, tfn 08-16 40 16, mobil 0707- 47 79 33, e-post ragnar.elmgren@su.se
Mati Kahru, forskare, Integrative Oceanography Division, Scripps Institution of Oceanography University of California, San Diego, (gästforskare vid Stockholms universitet), tfn 08-16 12 38 (till 14/7), e-post mkahru@ucsd.edu