Havsmiljön förändras i snabb takt, särskilt i polarområdena. Förändringarna kommer att få allvarliga konsekvenser för det europeiska klimatet och kustregionerna, samt utmana hållbar användning och skydd av marina ekosystem och funktioner.
Satsningen på MUST innebär att en nationell anläggning kommer att skapas för användning och vidareutveckling av autonoma undervattensfarkoster, tillsammans med en uppgradering av befintliga fjärstyrda undervattensfarkoster.
– Med en autonom undervattensfarkost kommer vi att få in viktig batymetrisk data, inte bara där konventionella fartyg kan kartlägga havsbotten, utan också under den flytande istungan där endast en autonom undervattensfarkost kan ta sig fram, säger Nina Kirchner som är universitetslektor vid Institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi på Stockholms universitet och arbetar med MUST.
– Det vetenskapliga värdet ligger i att de [undervattensfarkosterna] ger forskarna tillgång till havet nedanför havsisen och på stora djup, regioner som inte kan undersökas med hjälp av annan infrastruktur och därför är blinda fläckar, säger Michael Klages föreståndare för Sven Lovén centrum för marina vetenskaper vid Göteborgs universitet.
Insamlingen av den här typen av data är avgörande för att förbättra numeriska ismodeller, vilket Nina Kirchner forskar om. Inte bara för att skapa prognoser utan även för att rekonstruera dynamiken i istäcken som existerade under tidigare istider, och som nu har försvunnit.
– De kan fungera som analoger när man analyserar hur Grönlands och Antarktis samtida istäcken responderar till ett varmare klimat, säger Nina Kirchner.