– Vi kan inte göra någon annan tolkning än att här har skett en stor och kraftig jordbävning, säger Martin Jakobsson till Vetenskapsradion.
När den tjocka inlandsisen, som pressat ner berggrunden, smälte fanns stora spänningar i berget. När de släppte orsakade det en kraftig jordbävning som gjorde att bottensedimenten sjönk med 13 meter, som mest. Sprickbildningen löper hela 80 kilometer längs Vätterns botten.
Rörelsen som ägde rum har forskarna kunnat se med hjälp av avancerad ekolodsteknik. Ytterligare bekräftelse fick de genom att analysera borrkärnor, långa rör av bottensediment som tagits upp från sjöbotten. Lerlagren i borrkärnorna var störda, och inte så jämna och fina som de brukar se ut.
Jordbävningen var mycket kraftig. Den kan jämföras med jordbävningen som inträffade i Filippinerna förra året. Tiden då inlandsisen smälte undan var en geologiskt sett dynamisk tid, särskilt för de få människor som bodde här då.
– Det måste ha varit en dramatisk plats att bo på, säger Martin Jakobsson.
Han berättar också att man nu börjar inse att jorden är dynamisk och att de geologiska händelserna sker genom många snabba förlopp snarare än genom långsamma.