Stockholms universitet

Fake news och desinformation – hot mot det mänskliga omdömet

Under de senaste åren har så kallade fake news och desinformation på nätet fått en allt större plats i den säkerhetspolitiska diskussionen. Det har setts som ett växande säkerhetshot i världen.

Securing Judgement. Docotral thesis by Hedig Ördén
Del av omslaget till avhandlingen “Securing Judgement: Rethinking Security and Online Information Threats” av Hedig Ördén. Bilden kommer från “The Sleep of Reason Produces Monsters“ av Francisco Goya (1799).


Politiska aktörer har på olika vis agerat för att möta denna desinformation som man sett som ett allvarligt säkerhetshot. Men vilka åtgärder har man vidtagit, och vad syftar dessa åtgärder egentligen till att skydda? De är något Hedvig Ördén undersökt i sin avhandling ”Securing Judgement. Rethinking Security and Online Information Threats”.

- Inom säkerhetsstudier, men också i vardagligt tal, kan man förstå säkerhet i relation till något som upplevs som skyddsvärt, något som behöver skyddas, ett så kallat skyddsobjekt. Men när det handlar om desinformation på nätet så har skyddsobjektet förblivit outtalat, säger Hedvig Ördén.

Vad vill man skydda?

Det var ett officiellt policyförslag från EU där man föreslog att humor skulle användas för att motverka extremism och radikalisering på internet som fick Hedvig att bli intresserad av ämnet. Hur skulle det här gå till och vad var det man ville skydda?

Genom att studera de åtgärder mot desinformation som politiska aktörer infört har Hedvig Ördén försökt få fram vad det egentligen är man försöker skydda, vad som är skyddsobjektet. Hon har framför allt tittat på policyåtgärder på EU nivå.

Det mest traditionella skyddsobjektet inom säkerhetspolitik är den suveräna staten. När det nu gäller ett hot på nätet skulle det då handla om cybersuveränitet. Men på nätet uppstår det problem då det där inte finns några territoriella gränser. Vem, eller vilken auktoritet, är det då som ska dra gränsen? Eftersom kommunikationen på nätet är global är det problematiskt att avgöra vilken auktoritet som har rätt att dra gränserna och i praktiken censurera vissa röster. Det medför därför ett antal demokratiska problem om man ser skyddsobjektet som den suveräna staten.

Mänskliga omdömet som ska skyddas

- Det jag föreslår är ett annat skyddsobjekt som är det mänskliga omdömet. Många av de åtgärder som genomförs handlar om att just skydda det mänskliga omdömet.
Exempelvis kan åtgärderna handla om att lära människor kritiskt tänkande och att kunna avgöra vad som är korrekt information. Genom att lyfta fram omdömesförmågan som ett potentiellt skyddsobjekt går det att förklara ett antal sinsemellan mycket olika åtgärder som föreslagits i relation till informationshotet.

- I en demokratisk kontext är det här ett bättre skyddsobjekt. Det är mer i linje med det vi brukar betrakta som demokratisk legitimitet då det inte förutsätter en gränsdragning på samma sätt som cybersuveränitet.

Bättre möjlighet att utforma nya åtgärder

- Genom att identifiera vad skyddsobjektet är så är det möjligt för beslutsfattare att på ett bättre sätt utforma nya åtgärder och även utvärdera nuvarande åtgärder för att minska säkerhetshotet.

Hedvig Ördén disputerade den 13 mars 2020. Läs mer om avhandlingen "Securing Judgment: Rethinking Security and Online Information Threats".

På denna sida