Stockholms universitet

Går det att motverka kunskapsmotstånd?

Vilka psykologiska mekanismer ligger bakom att människor i vissa situationer inte vill ta till sig kunskap? Går det att få dem att ändra sig? Det ska forskarna inom ett program om kunskapsresistens försöka ta reda på.

Torun Lindholm och Åsa Wikforss. Foto: Niklas Björling
Torun Lindholm, professor, Psykologiska institutionen, och Åsa Wikforss, professor, Filosofiska institutionen. Foto: Niklas Björling


Hösten 2018 beviljades forskningsprogrammet ”Kunskapsresistens: Orsaker, konsekvenser och motmedel” 50 miljoner kronor i bidrag från Riksbankens Jubileumsfond. Programmet, som påbörjades i januari, ska pågå i sex år och leds av Åsa Wikforss, professor vid Filosofiska institutionen.

– Det här är en fråga som är otroligt samhällsviktig. Just nu sprids mässlingsviruset i Europa på grund av att folk är skeptiska till vaccin. Det visar vad kunskapsmotstånd kan ställa till med för problem. Sen är det teoretiskt intressant på flera sätt, som filosof är jag intresserad av att undersöka hur människor resonerar när de klänger sig fast vid en åsikt som vetenskapen visat vara ogrundad, till exempel när det gäller vaccin. Hur resonerar de då? Det är intressant att ta reda på, säger Åsa Wikforss, som sedan hon gav ut boken ”Alternativa fakta: om kunskapen och dess fiender” 2017, har haft almanackan full av föreläsningar, framträdanden och intervjuer om ämnet. Ett mål med forskningen är alltså att förstå vad som sker när människor så att säga gör motstånd mot kunskap. Ett annat syfte är att försöka göra något åt det – och här spelar psykologerna i projektet en stor roll.

– Vi som arbetar med psykologi vet mycket om det som brukar kallas selektiv bekräftelse eller motiverat tänkande, alltså att människor ofta tar till sig information selektivt utifrån den övertygelse som finns i den politiska eller ideologiska grupp de identifierar sig med. Vi kommer därför att utföra att antal experiment för att undersöka vilka interventioner som kan användas för att rucka på det beteendet, säger Torun Lindholm, som är professor vid Psykologiska institutionen och ingår i forskargruppen.

Experiment för att ändra beteenden

Torun Lindholm förklarar att experimenten kan genomföras på olika sätt. Man kan till exempel rekrytera personer som har en bestämd uppfattning i vissa frågor och exponera dem för olika påståenden och se hur reaktionerna blir, eller skapa tillfälliga grupper där till exempel alla med lockigt hår ska ingå i samma grupp och tycka vissa saker.

– Vi människor börjar lätt favorisera de som ingår i den egna gruppen har det visat sig och därför är det ganska lätt att undersöka hur medlemmarna i en grupp värderar fakta beroende på vilken grupp de tillhör, säger Torun Lindholm.

Tanken med experimenten är att se om det går att få deltagarna i gruppen att bli medvetna om sina beteenden och få dem att också ta till sig ett annat perspektiv på en fråga.

– Polariseringen är vår tids gissel. Vi har fått en situation där många sätter den egna gruppen före sanningen, oavsett vilka argument som den andra sidan framför, se bara på Storbritannien och Brexit. Tänk om vi skulle kunna luckra upp den här vi- och domkänslan något, säger Åsa Wikforss.

Båda berättar att tidigare forskning har visat att om människor som identifierar sig med en viss grupp blir bemötta med uppskattning från de med andra åsikter, så är det lättare att nå fram med argument.

– Det här är i alla fall en hypotes som vi har och som vi vill testa, säger Åsa Wikforss.

Något som också kan få människor att ändra uppfattning är om de ser att de i den främmande gruppen, de med andra åsikter, tar till sig argument och ändrar ståndpunkt.

– Det handlar om att få människor att se att det finns saker i båda perspektiven som är bra, då kan man rucka lite på självbilden och på låsningen, säger Torun Lindholm.

Tvärvetenskap är nödvändigt

Just mixen av forskare från olika ämnesområden är viktig för att förstå mekanismerna bakom kunskapsresistens, menar Åsa Wikforss, och därför ingår även statsvetare och medieforskare vid Göteborgs universitet i projektet. Forskare i England, Polen, Österrike, Holland och USA kommer också att delta. Professorerna Kathrin Glüer, Anandi Hattiangadi och Peter Pagin vid Filosofiska institutionen är också med i programmet.

– Kunskapsmotstånd är en komplex fråga i samhället och därför är tvärvetenskap nödvändigt. Vi filosofer är bra på att studera de olika dimensionerna hos kunskap och rationalitet, psykologerna kan undersöka vilka psykologiska mekanismer som finns bakom att människor slår ifrån sig kunskap. Medieforskarna kan studera hur desinformation sprids i samhället och statsvetarna kommer att studera hur partitillhörigheten påverkar hur vi tar till oss information och vilka demokratiska konsekvenser det får. På det här sättet tar vi ett samlat grepp, säger Åsa Wikforss.

Under våren väntar uppstartsmöten med hela gruppen och vartefter forskningsresultaten blir klara kommer forskarna att publicera artiklar i vetenskapliga tidskrifter, men också populärvetenskapliga artiklar och böcker.

– Jag ser verkligen fram emot att få tänka ut saker tillsammans med filosofer, statsvetare och medieforskare. Ni kan ge förslag på vad vi kan ställa för frågor i våra experiment och vi kan tipsa er om vad som går att undersöka i olika tester, säger Torun Lindholm och vänder sig till Åsa Wikforss.

Båda ser ut att stortrivas med att ha kommit igång.

– Vi går runt med en euforisk känsla. Sen kommer vi inte undan med att det blir mycket jobb, men just nu bara spottar vi ur oss idéer, säger Torun Lindholm.

 

Artikeln är publicerad i Universitetsnytt nr 1, 2019.

På denna sida