Stockholms universitet

Arkeologiska analyser levandegör forntidens människor

FILM OM FORSKNING.Hur har människor anpassat sig till klimatförändringar genom historien? Vad åt man under forntiden och hur påverkades livet av förändringar i till exempel klimatet? Det är några av de frågor man söker svar på vid Arkeologiska forskningslaboratoriet vid Stockholms universitet.

– Med hjälp av naturvetenskapliga metoder studerar vi människor som har varit döda i flera tusen år. Man kan komma dem väldigt nära. Vi kan se hur de har ammats, hur de har levt sina liv i tonåren, hur de har flyttat mellan olika platser och sedan begravts och hur dåtidens människor såg på deras död, säger Kerstin Lidén,professor i arkeologi.

 

Se filmen om Arkeologiska forskningslaboratoriet. En film i en serie om humanvetenskapliga forskningsmiljöer vid Stockholms universitet.

Se även filmen om SUBIC - Stockholm University Brain Imaging Centre i samma serie

Scanning gör föremål tillgängliga

En av de metoder som används 3D-scanning av objekt, som sedan kan studeras digitalt eller skrivas ut i en 3D-printer.

– Det gör att studenter kan få hanera och hålla i föremål eller skelettmaterial som är unika och känsliga, säger Kerstin Lidén.

Läs mer om ett av de forskningsprojekt som studerar historiska klimatförändringar:

Tre stora klimathändelsers inverkan på förhistoriska kustsamhällen

Om Laborativ arkeologi

Arkeologi med laborativ analys är den disciplin där man använder naturvetenskapliga metoder tillsammans med traditionella arkeologiska metoder och modern teoribildning för att lösa arkeologiska problem. Av definitionen framgår det också att ämnet är tvärvetenskapligt, inte enbart så att det sträcker sig över flera ämnen utan även över flera olika fakulteter.

 

Metoder som används i labbet:

  • Element- och strukturanalys med svepelektronmikroskop (SEM)-titta på ytor, tillverkning material – hår korroderat fast i metaller
  • Analys av kristallina material med röntgendiffraktometer (XRD)
  • Elementanalys med röntgenfluorescens (XRF)
  • Analys av organiska lämningar med gaskromatografi med masspektrometri (GC-MS)
  • Isotopanalys av kol, kväve, svavel & strontium
  • Fosfatanalys och fosfatkartering
  • Konservering av metallföremål
  • 3D-scanning och utskrift i 3D av arkeologiska föremål
  • Materialanalys med fouriertransformerad infrarödspektroskopi (FTIR)
  • ICP-MS- analysera grundämnen i material

Läs mer om Arkeologiska forskningslaboratoriet

Läs mer om forskningsinfrastruktur vid Stockholms universitet

På denna sida