Stockholms universitet

Boktips: Pandemihistoria, guld och växternas Stockholm

För många kommer årets jul att innebära mer tid hemma i soffan än vad som är brukligt. Kanske kan en god bok med lättillgänglig forskning vara något att fylla tiden med? Här kommer tips på sex nyutgivna böcker av och med forskare vid Stockholms universitet.

 

Corona – ett historiskt perspektiv på vår tids pandemi

Författare: Fredrik Charpentier Ljungqvist

I en ny bok sätter historikern Fredrik Charpentier Ljungqvist in coronapandemin i ett historiskt perspektiv, något han tycker saknas i debatten. Vilka åtgärder har till exempel satts in för att möta tidigare pandemier? Historien visar att repressiva åtgärder sällan har haft någon effekt på längre sikt.

– Pandemier är mänsklighetens ständiga följeslagare. Oftast har de varit mycket dödligare än covid-19. Det är avsaknaden av allvarliga pandemier under en längre period, sedan hongkonginfluensan 1968–1969, som egentligen är det unika just nu. Inte att det kommer en ny pandemi. Normalt upphör pandemier först efter två till tre år efter att flockimmunitet uppnåtts. Under coronapandemin har flockimmunitet blivit mycket laddat fastän det, realistiskt sett, är det mest sannolika slutet på en pandemi, säger Fredrik Charpentier Ljungqvist.

Läs mer om boken

 

Växternas Stockholm. Fossila växtrester och skriftliga källor berättar

Redaktörer: Ann-Marie Hansson och Uaininn O´Meadhra

Det finns idag ett stort skriftligt material som behandlar Stockholms historia sett ur många perspektiv. Men hur är det med blommor, träd och ätbara växter från förr i tiden?

Växternas Stockholm berättar för första gången om växter i hela det gamla Stockholm ur ett kulturhistoriskt perspektiv. Vilka var användarna? Vad odlades? Hur såg den omgivande vegetationen ut? Och vilka växter fördes in från olika håll?

I boken, som innehåller över 200 illustrationer i färg och svartvitt, finns forskning från arkeobotaniker, kvartärgeologer, arkeologer, Stockholmsforskare och farmacihistoriker.

Läs mer om boken

 

Guld – dess dunkla glans

Författare: Anette Nyqvist
Foto: Susanne Walström.

Under coronapandemin har guldpriserna stigit i raketfart och gjort frågan om guld aktuell. I boken Guld – dess dunkla glans skriver socialantropologen och journalisten Anette Nyqvist om guldets livscykel från gruva till valv och allt där emellan.

– Jag ville fördjupa mig i vad det kan vara som är så lockande med den här gula metallen. Det finns naturligtvis inget enkelt svar men det har att göra med att guld är bestående; att det i princip är oförstörbart och alltid glimrande. Att det finns i begränsad mängd och att det är mycket formbart. Och att det går att ta med sig, till skillnad från en investeringar i fastigheter, säger Anette Nyqvist.

Läs mer om boken

 

År – Historiker berättar

Redaktörer: Anna Götlind & Magnus Linnarsson

Vad fick en svensk diplomat uppleva i det sena 1700-talets Grekland? Hur tänkte den tidiga medeltidens människor kring sin plats i världen? Vad lekte barn på 1600-talet? Hur såg bostadsmarknaden ut i 1400-talets Stockholm? Och varför köpte hotellkungen i Gävle fem AGA-spisar?

I boken presenterar tjugoen historiker från Stockholms universitet berättelser om människor och händelser med förankring i specifika år mellan 1250 och 1983.

– Historiker har ofta lämnat det populära historieberättandet åt journalister och författare. I den här boken vill vi som historiker visa att vi kan skriva populärt på vetenskaplig grund, säger historikern Magnus Linnarsson, som också är en av bokens två redaktörer.

Läs mer om boken

 

Arktiska spår: Natur och kultur i rörelse

Redaktör Lotten Gustafsson Reinius

Hur kan vi förstå Arktis, jordens nordligaste område, som både natur och kultur? Hur ser vardagsliv, landskap och klimat i Arktis ut förr, nu och i framtiden? Boken Arktiska spår bygger på ett samarbete mellan Nordiska museet och Stockholms universitet och är både en fördjupande katalog till utställningen Arktis – medan isen smälter på Nordiska museet och en mångvetenskaplig antologi med skilda synvinklar från naturvetenskap, humaniora och samhällsvetenskap.

– Vi vill i utställningen visa att Arktis inte enbart är natur eller något kallt kuriosakabinett utan ett hem för fyra miljoner människor vars vardag i dag förändras snabbt. Situationen är i många fall akut för både människor och andra djur. Men det är inte enbart biotoper utan också sedan länge sammantvinnade system av natur och kultur som befinner sig i accelererande förändringsrörelser. Boken fördjupar budskapet med röster och perspektiv från olika kunskapstraditioner och delar av Norden och Arktis, säger Lotten Gustafsson Reinius.

Bland författarna finns flera forskare från Stockholms universitet, utöver etnologen Lotten Gustafsson Reinius som också varit huvudredaktör, bland andra arkeologen Kerstin Lidén, glaciologen Nina Kirchner och maringeologen och geofysikern Martin Jakobsson.

Läs mer om boken

 

Den beväpnade freden - Språk och politik i det delade Tyskland

Författare: Charlotta Seiler Brylla, professor i tyska vid Stockholms universitet

Vilka metoder använda DDR i väst för att marknadsföra socialismen och freden i syfte att framstå som det ”bättre” Tyskland? Hur framställde Sverige Väst- och Östtyskland i olika informationskanaler? Hur rapporterade svenska medier om det östtyska idrottsundret?

Charlotta Seiler Brylla, professor i tyska vid Stockholms universitet, använder språket som nyckel till att förstå och tolka historiska och politiska händelser i den tyska historien under kalla kriget. Språket återger inte bara vad som sker utan påverkar också hur vi uppfattar skeendet. Boken gavs ut inför 30-års-jubileet av den tyska återföreningen.

Läs mer om boken

 

Architectural Drawings from the Cronstedt Collection in the Nationalmuseum

Författare: Anna Bortolozzi

Anna Bortolozzi, docent i konstvetenskap vid Institutionen för kultur och estetik ger ut en komplett presentationen av de italienska arkitekturritningarna i den Cronstedtska samlingen på Nationalmuseum i sin nya bok Italian "Architectural Drawings from the Cronstedt Collection in the Nationalmuseum".

Bland bokens 181 teckningar, daterade från cirka 1570 till cirka 1630, finns originalprojekt av Francesco da Volterra, Carlo Maderno och andra romerska arkitekter till kyrkor, kapell, palats, trädgårdar och fontäner. Många av dem är hittills okända förstahandskällor till manierismens och den tidiga barockens arkitektur i Italien.

Läs mer om boken

På denna sida