Forskarnas bästa semestertips

René Descartes i samtal med drottning Kristina. Målning av Pierre Louis Dumesnil. Bild: Nils Forsberg, Public domain, via Wikimedia Commons

René Descartes, den moderna filosofins fader, levde under några månader i mitten av 1600-talet i Stockholm, inbjuden av Drottning Kristina. I februari 1650, efter bara fyra månader i den svenska vintern, fick han lunginflammation och dog. Huset han bodde i och hans grav, innan den flyttades till Paris, finns kvar i Stockholm.

Henrik Lagerlund är professor i filosofins historia vid Stockholms universitet. Han forskar på den medeltida bakgrunden och ursprunget till Descartes mekaniska filosofi.

– Mitt förslag är att resa i filosofen René Descartes fotspår med tåg ifrån Stockholm till Lund och sedan till Paris. Resan börjar i Gamla stan där han bodde och leder sedan vidare till Lunds historiska muséum, där en bit av hans skalle finns bevarad. Den leder sedan vidare till Paris och Musée de l'Homme, där hela hans skalle finns, men om det som finns i Paris är den riktiga skallen är omtvistat. Resan slutar vid Saint-Germain-des-Prés-klostret där han nu ligger begrad eller åtminstone delar av honom finns där.

• Börja resan i Gamla stan på Kornhamnstorg 51. Där sitter en sliten skylt som säger att att Descartes levde och verkade i dessa kvarter under sin tid I Stockholm. Vandra sedan genom stan till Adolf Fredriks kyrka där det nu finns ett monument över Descartes grav som restes 1774 av Gustav III.
• Tag sedan tåget till Lund för att titta på en bevarad bit av Descartes skalle som finns utställd på Lunds historiska museum.

Skallen delades i sex delar

– Historien om Descartes skalle är helt fantastisk. Den skalle som finns utställd i Paris skänktes till fransmännen av den svenske kemisten Jöns Jacob Berzelius på 1800-talet, men så sent som för ett par år sedan argumenterade forskare i Lund för att den skallen är en förfalskning. Istället är en äkta bit av Descartes skalle, den skall ha delats i sex delar på 1700-talet och sålts till högstbjudande, bevarad i Lund. Den delen finns nu i basutställningen i Historiska muséet i Lund. När Descartes grav på Klara kyrkogård öppnades 1666, för att föra hem hans kvarlevor till Frankrike, stals alltså huvudet och bevarades i Stockholm under en tid. Lundaforskarna har spårat den bit av skallen som finns i Lund, vilket borgar för att deras bit är äkta.

• Res sedan vidare med tåg till Paris och fortsätt först till Musée de l’Homme där Berzelius Descartes-skalle står utställd. Om man går riktigt nära kan man läsa dikten som skrivits på skallen:

Parvula Cartesii fuit hæc calvaria magni
exuvias reliquas Gallica busta tegunt
sed laus ingenii toto diffunditur orbe
mixtaque coelicolis mens pia semper ovat.

Denna lilla skalle tillhörde en gång den store Descartes,
Resten av hans kvarlevor är gömda långt borta i Frankrikes land;
Men över hela jordklotet prisas hans genialitet,
och hans ande fröjdar sig ännu i himmelens sfär.

• Fortsätt sedan till fots förbi Eiffeltornet och vidare på Seines södra strand mot universitetskvarteren till Saint-Germain-des-Prés kyrkan där det som är kvar av Descartes numer ligger begravt.

Ett nytt sätt att se på naturen

– Descartes är allmänt känd som den moderna filosofins fader framför allt genom att han riktade in filosofin på det mänskaliga medvetandet och villkoren för kunskap om yttervärlden. Han är också känd som en av de främsta mekaniska filosoferna under 1600-talet. Den mekaniska filosofin presenterade ett nytt sätt att se på naturen och ersatte den aristoteliska. Enligt den består naturen, djur och människans kropp, enbart av materiella partiklar och deras rörelse. Materian saknar värde i sig; den har enbart instrumentellt värde i så mån den är värdefull för oss människor. Den problematiska relation till naturen vi har idag härstammar delvis från denna filosofi.

Vy av Riksdagshuset från Gamla Stan. Foto: Melker Dahlstrand/Sveriges riksdag

Ingenstans i världen finns det demokrati utan ett folkvalt parlament. Eftersom val i regel sker med långa mellanrum är det dessutom i detta folkvalda parlament som demokratin tydligast förkroppsligas över tid. Men hur utformas egentligen demokratin i parlamentet?

Jan Teorell är professor i statsvetenskap vid Stockholms universitet. Han forskar bland annat om demokratisering och regeringsbildning.

– Mitt tips är att besöka den svenska riksdagen i sommar. Det pågår inget arbete i kammaren under juli och delar av augusti, men det pågår kostnadsfria visningar av riksdagshuset hela sommarn på både svenska och engelska, där man bland annat får lära sig mer om hur riksdagsledamöterna arbetar.

Vad ska man som besökare hålla utkik efter?

• Titta efter riksdagsutskottens sammanträdesrum. De ärenden som riksdagen ska ta ställning till bygger oftast på förslag från regeringen, propositioner, och från ledamöter, motioner. Dessa förslag bereds i Sverige alltid av något av Riksdagens 15 fackutskott. I och kring utskotten förhandlas de texter, betänkanden, fram som det sedan blir debatt och beslut om i kammaren.
• Håll utkik efter voteringsknapparna. Riksdagsledamöterna fattar varje år beslut i hundratals ärenden. Alla omröstningar görs genom att riksdagsledamöterna trycker på voteringsknapparna i sina bänkar. Det finns fyra knappar att trycka på: begär votering, och sedan grön för ja, röd för nej och gul för avstår. Även om det oftast är känt på förhand hur riksdagen kommer att rösta, eftersom de flesta ledamöter röstar efter partilinjen, kommer riksdagens makt ytterst till uttryck just vid det tillfälle då ledamöterna trycker på voteringsknapparna.

Här hittar du visningar av riksdagen

Lär känna riksdagens arbete digitalt

– Vill man veta mer om arbetet i riksdagen kan man också söka runt digitalt på riksdagens hemsida och titta på grundlagar, lagar och föreskrifter och leta bland riksdagens dokument.

Här finns riksdagens digitala arkiv

Augustikväll vid Drottningholm. Trädgårdar och parker med större ytor och träd, som Drottningholms slottspark, är särskilt tilltalande på kvällen när solen sänker sig och ljuset silas i trädkronorna. Foto: Elin Bergman

Sök skugga under trädens kronor, känn blommornas dofter eller lyssna på vattnets porlande i dammar och fontäner. Sommaren är den perfekta tiden att njuta av trädgårdar och andra gröna miljöer i stadslandskapet. Hur en trädgård eller parkmiljö upplevs beror på hur olika växtmaterial och andra element har satts samman, men också på hur och när du tittar.

Elin Bergman är forskare i konstvetenskap och har bland annat har skrivit om trädgårdar och deras betydelse i början på 1900-talet.

– Mitt tips är att titta närmare på trädgårdarna du besöker. Försök se både detaljerna och helheten speciellt i äldre miljöer. Vad och hur vi planterar och gestaltar våra gröna miljöer påverkas som allt annat av trender. Ibland dras vi till nymodigheter och ibland återupptäcker vi äldre växter. Om man till exempel arbetar med bevarande av äldre trädgårdar och parkmiljöer blir sådana frågor extra viktiga: vilka växter introducerades när, vilka var på modet och vad ansågs omodernt ur ett estetiskt perspektiv?

Besök en plats vid olika tidpunkter

Vissa dofter förstärks till exempel på kvällen, som kaprifol och doftschersmin, och mer eller mindre ljus gör att vissa färg framträder starkare eller svagare.

• Helheten av växter, andra material och platsens förutsättningar utgör utgångspunkten för upplevelsen. Eftersom det handlar om ett levande material innebär det att upplevelsen skiftar över säsongen och dygnet. Föränderligheten är viktig. Besöka samma plats flera gånger vid olika tidpunkter för att se skillnaden. Trädgårdar och parker med större ytor och träd, som Drottningholms slottspark, är särskilt tilltalande på kvällen när solen sänker sig och ljuset silas i trädkronorna.

Titta på trädgården från olika håll

Det går aldrig att uppleva samma trädgård på samma sätt två gånger, något är alltid annorlunda. 

• Hur vi rör oss inverkar på upplevelsen. Att vistas i en trädgård eller park handlar hela tiden om perspektiv och om en rörelse mellan detaljerna och helheten. De upplever vi framförallt när vi förflyttar oss mellan olika platser, särskilt vid olika tider på året eller dygnet, eller i olika väderlekar. Trädgårdar och parker bör därför upplevas just genom rörelse. Se till att utforska den trädgård du besöker från olika håll. Gör in- och ut zoomningar, så får du se både detaljerna i en plantering och när de olika växterna smälter samman som en visuell helhet.

– Upplevelsen av våra grönskande platser erfars simultant med kroppens alla sinnen. Det visuella är såklart en viktig del, men även de andra sinnena aktiveras när vi rör oss i gröna miljöer.

Tips på platser att besöka:

• Världsarvet Drottningholm är alltid värt att besöka sommartid med barockträdgården intill slottet och den omgivande engelska parken.
• Skansen består av mer än djur och byggnader, och de olika trädgårdstyperna visar ett grönt kulturarv från bland annat koloniträdgårdar från början av 1900-talet, örtagården intill Apoteket eller trädgården vid herrgården Skogaholm.
• Utforska Kungliga nationalstadsparken som i år fyller 30 år, med en unik blandning av natur- och kulturlandskap som sträcker sig från Ulriksdal till Djurgården. Särskilt i närheten av universitetet är intressant, med Bergianska trädgården och fina promenadstråk.

Här finns tips på evenemang i Nationalstadsparken

Bilder/omslag: Svt, Natur och Kultur, Romanus & Selling, Historiska media

Vad vet du egentligen om rättssystemet? Kanske har du hämtat stora delar av din kunskap från fiktionen? Här får du tips på böcker och film som på ett realistiskt sätt visar hur rättssystemet fungerar.

Frantzeska Papadopoulou Skarp är professor i juridik vid Stockholms universitet. Förutom civilrätt och immaterialrätt har hon varit kursföreståndare för specialkursen Juridik och fiktion och är ordförande för nätverket The Swedish Network for Law and Litterature.

–  Det finns några fantastiska böcker att läsa om man är intresserad av rättssystemet och rättvisa. Fiktion utgör ett väldigt bra fönster in i en spännande och komplicerad värld.

Frantzeskas tips:

Gillar du att läsa föreslår jag:

1. Är du intresserad av att följa en tvist? Läs boken ”Tvisten” av Mia Edwall Insulander (2024). Mia Edwall Insulander är generalsekreterare för Advokatsamfundet och har arbetat som advokat inriktad på familjerätt i över 20 år. I debutromanen ”Tvisten” skildrar hon med skrämmande tydlighet vad som kan hända när besluten om våra närmaste relationer överlämnas till domstol och myndigheter.
2. Vill du få inblick i domstolarna och domarnas spännande värld? Läs ”Domstolen” av Hans-Gunnar Axberger (2025). ”Domstolen” skildrar initierat och underhållande hur ett lands högsta domstol kan fungera. Det är den första, fristående delen i en ny romanserie om svenskt samhälls- och rättsliv under hundra år.
3. Vill du läsa mer om hur forskare i juridik här det? Läs den fantastiska romanen ”Katarsis” av Björn Sandvik. ”Katarsis” är en skruvad satir om synen på bildning och kunskap i en samtid av new public management. I romanen växer en antihjälte fram genom en berättelse fylld av överraskningar och absurd komik.
4. Är du intresserad av fakta och historia? Läs ”Besvärliga fruntimmer!: Sveriges första kvinnliga jurister” av Elsa Trolle Önnerfors (2024). I den boken kan du läsa den spännande historia av hur kvinnliga jurister slog sig in på arbetsmarknaden under en tidsperiod som sammanfaller med såväl Sveriges demokratisering som kvinnans frigörelse.

Vill du istället titta på en TV-serie eller dokumentär rekommenderar jag:

1. ”Trial my Media” (2020), som visar hur media har eller kan ha påverkat utfall i välrenommerade fall i USA.
2. ”Rättegången”, en dokumentärserie med Jens Lapidus (2024). Jens Lapidus följer spelet i rättssalen i sex kända fall. Det blir en resa fylld av gripande historier och överraskande vändpunkter där Lapidus med sin långa erfarenhet som advokat tränger bakom kvällstidningarnas rubriker och vägleder oss in i en värld av olika brottmål. Vilka frågor kommer att avgöra målet och varför dömer rätten som den gör?
3. ”Advokater” (2024), en dokumentäre som följer brottmålsadvokaterna Carl-Oskar Morgården, Emma Bardosson och Kristofer Stahre i deras arbete och vardag. Serien berättar om de juridiska utmaningarna, klienternas resa mot sina domar och vardagen i rättssalar och häkten. Vi får en exklusiv inblick i rättsstatens inre maskineri.
4. Skulle även rekommendera den klassiska filmen ”To kill a Mockingbird” från 1962. Filmen handlar om Atticus Finch, en advokat i Alabama på 1930-talet, som försvarar en svart man, Tom Robinson, som anklagas för att ha våldtagit en vit kvinna. Trots överväldigande bevis för Toms oskuld, präglas rättegången av rasfördomar, vilket leder till en kraftfull kommentar om rättvisa, moral och social ojämlikhet. Det känns som en mycket aktuell film att titta på!

Utsikt från Ytterby gruva på Resarö. Foto: Sinikka Halme, CC BY-SA 4.0

Ytterby gruva på Resarö är den plats i världen där flest grundämnen har upptäckts nämligen sju stycken! Grundämnet litium hittades i Utös järngruvor på 1800-talet. En annan lite oväntad plats för den som är grundämnesintresserade är konsthallen Accelerator på campus Frescati vid Stockholms universitet.  

Mats Johnsson är professor i oorganisk kemi vid Stockholms universitet.

– Mitt tips är att besöka tre av de platser i Stockholm som är förknippade med upptäckten av viktiga grundämnen.

Ytterby gruva

• Gruvan har länge varit tämligen anonym, men nu är görs platsen mer tillgänglig med informationsskyltar och QR-koder som kan skannas med mobilen. Man tar sig enklast till Ytterby genom att ta buss 680 som stannar utanför universitetet. Väl framme vid ICA affären på Resarö så går man några hundra meter för att komma till gruvan. Sommartid kan man också komma dit med Waxholmsbåt till Ytterby brygga, som ligger cirka 100 meter från gruvan.

De gamla järngruvorna på Utö

• Ett besök på Utö en sommardag kan ju också vara en trevlig utflykt, till de gamla järngruvorna där grundämnet litium identifierades 1817 ur mineralet petalit. Utö Gruvor är förmodligen de äldsta i Sverige där man började bryta järnmalm redan på 1100-talet. Man stiger av Waxholmsbåten vid Gruvbryggan varifrån det inte är så långt. Vid bryggan finns också Utös gruvmuseum.

Konsthallen Accelerator

• På konsthallen Accelerator på campusområdet vid Stockholms universitet kan man känna vingslagen från två kortlivade nya grundämnen. När Nobelinsitutet för fysik (senare Manne Sigbahnlaboratoriet) låg där forskades det bland annat kring att framställa tunga artificiella grundämnen i en partikelaccelerator.

Mer om Mats Johnsson

Mats Johnssons forskning

Foto: Mostphotos

Sommaren blir inte alltid som vi tänkt oss – men mindfulness kan hjälpa oss att möta både solsken och regn med öppen närvaro. Ny forskning har undersökt ett perspektiv på mindfulness inspirerat av den så kallade Bayesianska kognitionsvetenskapen. Enligt den kan mycket av vårt lidande och vår otillfredsställelse förstås som något som uppstår när våra förväntningar inte stämmer överens med verkligheten.

Robert Johansson är legitimerad psykolog och docent i psykologi vid Stockholms universitet. Han har ett särskilt intresse för meditation och emotionsfokuserad psykoterapi, och forskar om hur medvetandet kan förstås som ett system som ständigt bygger och uppdaterar modeller av verkligheten – ett perspektiv som förenar idéer från både kognitionsvetenskap och artificiell intelligens.

– Utvecklar sig sommaren inte som du har tänkt dig? Försök lägga märke till när du fastnar i hur du tycker att det borde vara. Här erbjuder mindfulness en väg: att observera nuet, precis som det är. Eller rättare sagt – om du märker att du fastnar i föreställningar om hur saker borde vara, kan du också observera det.

Vad är mindfulness?

– Mindfulness handlar om att uppmärksamma våra tankar, känslor och sinnesintryck i nuet, utan att fastna i omedelbara reaktioner på dem.

Vad säger forskningen om mindfulness?

– I vår forskning har vi nyligen utforskat mindfulness utifrån ett perspektiv inspirerat av Bayesiansk kognitionsvetenskap. Där tänker man sig att medvetandet fungerar som ett generativt system: det skapar och underhåller modeller av verkligheten för att tolka och förutse vad som händer, både på låg nivå (som perception) och hög nivå (som tankar om oss själva och andra). Dessa modeller är nödvändiga för att vi ska förstå och agera i världen – men när de blir för rigida eller för självcentrerade kan de också skapa lidande. Det sker när verkligheten inte stämmer överens med våra starkt hållna förväntningar och självbilder.

Vad kan mindfulness bidra med?

– Ur detta perspektiv kan mindfulness ses som en träning i att bli medveten om sina egna förväntningar och modeller, och att lära sig möta avvikelser och förändringar med större öppenhet. I stället för att omedelbart fastna i "det borde inte vara så här", lär vi oss att se våra egna tolkningar som just tolkningar – och därmed ger vi medvetandet möjlighet att uppdatera sina modeller på ett mer flexibelt och verklighetsnära sätt.

Varför är du intresserad av mindfulness?

– Det är ett spännande synsätt eftersom det förbinder klassiska kontemplativa insikter om lidande och befrielse med moderna idéer om hur tänkande och medvetande fungerar på en strukturerad, förutsägande grund.

Titta på en intervju vi gjort med en väldigt erfaren meditationslärare

Foto: Annika Strandin Pers

Löpning trendar åter som träningsform. Många tänker nog att semestern ska bli en tid då man tar tag i den där träningen som kanske försummats i vardagen. Kulturgeograferna Maja Lagerqvist och Annika Strandin Pers skriver om löpning men inte som prestation utan snarare som ett sätt att ta sig ut och upptäcka nya platser. Träningen får du med på köpet.

– Vi vill få fler att komma ut, och komma ut på ett mer lustfyllt sätt. Ja, du kan cykla, gå eller springa och möta nya platser hemmavid eller se mer under resor.

• Löpning kan lätt kännas som ett krav eller gå på rutin men om du låter själva rundan spela huvudrollen händer något. Tillåt dig att stanna upp, ta ett bad eller en fika, och undersök de platser du springer förbi. Om du hittar nåt du blir nyfiken på kan du redan på plats eller när du kommer hem söka reda på mer information.
• Låna eller köp en vandringsbok och kryssa rundorna som du kryssar fåglar. Idag finns också flera smarta digitala sätt att hitta nya rundor. 
• Titta på motionsappen Stravas Global HeatMap och se var andra springer för att få tips. I Naturkartan som finns både på nätet och som app kan du hitta många vandringsleder och du kan följa din position. Det är ju faktiskt inte så dumt när man är ute på nya stigar. Både i kartorna OpenSteetMap och Friluftskartan på tex Hitta.se kan du se stigar och välja ut en egen runda.
• Eller så gör du det lättare och väljer att ta dig runt en ö eller sjö. Det är något väldigt tillfredsställande i just den typen av rundturer. Testa!

Om löpningens kulturhistoria

Löpningen har varit en stark fritidstrend sedan 1960-talet både inom och utanför Sveriges gränser. Ofta beskrivs den som en av Sveriges bredaste folkrörelser, och den rymmer flera olika historier och trender.

Skogslöpning

Sedan mitten av 1900-talet har två stora trender format hur vi motionärer springer. Den första är skogslöpningen – tänk elljusspår, backar, puls och natur. Vi pratar sällan om elljusspåret som kulturarv. Men dessa rundor är ju fysiska spår av välfärdssamhällets idéer om folkhälsa och friluftsliv.

Jogging

Den andra kom från USA på 70-talet: jogging. Det var en friare form av löpning, som inte krävde anorde platser, utan kunde ske var som helst – i stan, i förorten, längs trottoarer. Joggingen växte snabbt, med hjälp av kampanjer, maratonloppen och satsningar från sportföretag. Kritiker varnade för löpning bland avgaser men ogillade också den ökade kommersialiseringen av löpningen. Men trenden kan ses som en del av samhällsutvecklingen och löpningen blev nu individuell, flexibel – perfekt för en tidspressad vardag.

Saltsjöbadens observatorium Foto: Holger Ellgaard/CC 3.0 Läs mer om bilden

Den 5 juni 1931 invigdes Stockholms observatorium i Saltsjöbaden. Det var då ett av de största och bäst utrustade observatorierna i Europa. 2001 flyttade Institutionen för astronomi vid Stockholms universitet till nya lokaler i AlbaNova i Roslagstull. Svenska astronomer gör idag optiska observationer huvudsakligen från La Palma eller Chile, eller med rymdbaserade teleskop.

Magnus Näslund och Markus Janson är astronomer vid Stockholms universitet.

– Våra tips är att passa på att lära er mer om Sveriges astronomiska forskningshistoria genom att besöka det gamla observatoriet och att hålla utkik efter meteorsvärmen Perseiderna i augusti.

Observatoriet i Saltsjöbaden

Observatoriet som blev ett statligt byggnadsminne 1993 ritades av Axel Anderberg, som även ritat bland annat Vetenskapsakademien, Naturhistoriska riksmuseet i Frescati och Kungliga Operan i Stockholm. Det uppfördes 1929–1937 för Kungliga Vetenskapsakademien och ersatte observatoriet på Observatoriekullen i Stockholm, där stadens ljus och rök störde mätningarna. Nu ville man ha en plats där stadens ljus skulle vara mindre störande och med få moln. Platsen kom att bli Karlsbaderberget i Saltsjöbaden.

• Ta en promenad på Karlsbaderberget runt observatoriet i Saltsjöbaden. Ta Saltsjöbanan från Slussen till Saltsjöbaden och promenera 15–20 minuter till observatoriet (en bit av Saltsjöbanan är för tillfället ersatt med busstrafik tills nya Slussen har färdigställts). Tyvärr kan man inte gå in i byggnaden utan för nöja sig med att titta på exteriörerna och njuta av den fina utsikten mot Stockholm och över fjärden.

Läs mer om observatoriet i Saltsjöbaden:

Stockholms observatorium i Saltsjöbaden, Statens fastighetsverk

Historia – Saltsjöbadens observatorium, STAR

Perseiderna

• Ta dig till en mörk plats dygnen kring den 12 augusti och lägg dig gärna ned på marken med blicken vänd mot himlen. Varje år kan man se meteorer, så kallade "stjärnfall", dygnen omkring den 12 augusti (den 11–12 augusti lär vara bäst i år) eftersom jorden då passerar genom ett moln av partiklar, som är lämningar efter Swift-Tuttles komet. Namnet Perseiderna kommer av att meteorerna ser ut att komma från stjärnbilden Perseus.

Läs mer:

Så fotograferar du Perseiderna

Favorit i repris: Vandra genom Sweden Solar System

Planeten Merkurius befinner sig vid Stadsmuseet i Sweden Solar System. Foto: Stefan Holm/Mostphotos

– De stora avstånden i universum är svåra, för att inte säga omöjliga, att förstå eller få en känsla för. Sweden solar system hjälper en verkligen att få en uppfattning om avstånden. Modellen visar tydligt att till exempel planeterna inte ligger så nära varandra som man kan tro när man ser en del teckningar, datorgrafik, med mera på internet eller i böcker, säger Magnus Näslund.

Sweden Solar System (SSS) är en svensk skalmodell av solsystemet. Modellens skala är ungefär 1:20 miljoner. Projektet påbörjades 1998 av astronomen Gösta Gahm vid Stockholms universitet och plasmafysikern Nils Brenning vid KTH. Syftet med projektet var att skapa förståelse för hur stora avstånden är i universum, binda samman olika ämnesområden, geografiska orter och väva ihop vetenskap och konst. Nu finns över 27 himlakroppar representerade från Globen i mitten till Kiruna 950 kilometer bort.

Per O. Hallman, Tysta gatan. Foto: Appell förlag

I början av 1900-talet kom det in nya influenser i arkitekturen som skulle förändra Stockholm i grunden. Med stadsarkitekter som P.O. Hallman växte en grönare stad fram, den så kallade trädgårdsstaden, med idéer om ett mer demokratiskt boende. Förebilden fanns bland annat i den brittiska arts- and craftsrörelsen.

Monica Andersson är universitetslektor i statsvetenskap med ett särskilt intress för stadsplanering.

– Mitt tips är att besöka några av de områden i Stockholm som formades under den här tiden: Röda Bergen (1906), Enskede trädgårdsstad (1907), Helgalunden (1911), och Blecktornsparken (1918). Alla fyra är områden som jag har tittat på i min forskning.

Karaktärsdrag att studera

• I de här områdena följer gatorna och bebyggelsen terrängen organiskt. Tidigare hade gatorna sprängts ned för att kunna skapa det rätvinkliga gatusystemet som rådde på 1800-talet. Gatorna bildar fortfarande rutnät, men på ett öppnare sätt. Husen hölls låga för att få gröna gårdar. De så kallade ”gårdshusen” togs bort för att skapa större sammanhängande gröna ytor. Även innerstadskvarteren skulle hållas låga för att få gröna gårdar.

Om P.O. Hallman och trädgårdsstaden

P. O. Hallman introducerade konstnärlig stadsplanering i Sverige. Förebilden hittade han hos William Morris och den brittiska arts- and craftsrörelsen som föddes ur ett motstånd mot industrialismen, med en längtan tillbaka till kvalitet och äkta material och dekorationer. Från Storbritannien kom även inspiration från Ebenezer Howard, en stenograf vid det engelska parlamentet, som låg bakom idén om trädgårdsstaden, en idé som har kallats det mest demokratiska som föreslagits. Tanken var att arbetarna skulle äga marken gemensamt.

Enskede först ut

Enskede blev Sveriges första trädgårdsstad. Idén förverkligades genom att Stockholms stad köpte mark och upplät den med tomträtt och subventionerad ränta. Alla skulle ha odlingsland, även de som bodde i flerfamiljshusen. Ambitionen var att komma bort från det tidigare systemet med hyreskaserner med trånga lägenheter och mörka gårdar för arbetarna. Men det fanns också ekonomiska incitament för staden. Carl Lindhagen och stadsingenjören Herman Ygberg skrev ett program för trädgårdsstäderna, som föreskrev att dyrbara sprängningar skulle undvikas för att bostadskostnaderna skulle hållas så låga som möjligt.

Här hittar du exempel på den nya stadsplaneringen:

Röda Bergen

• Röda bergen hade från början många fastighetsägare, men med Hallman slog bostadskooperationen igenom. HSB startade sin verksamhet i Röda Bergen. Besök gärna Hedemoratäppan där. I Helgalunden finns Stockholms första storgårdskvarter i kvarteret Metern, arkitekt Sven Wallander.

Per O. Hallman, Röda bergen. Foto: Appell förlag

Helgalunden och Blecktornsparken

• I Helgalunden fick Stockholms sitt första storgårdskvarter, byggt av HSB. SKB som startade 1916 med kooperativ hyresrätt byggde hela Blecktornsparken med storgårdskvarter. I både Helgalunden och Blecktornsparken fanns det tidigare stadsplaner från 1800-talet, som utgick ifrån att bergen skulle sprängas ned. Hallman bevarade istället bergen och lät gatorna slingra sig upp. I mitten av Helgalunden ligger Allhelgonakyrkan med en park runt. Den är ett typiskt exempel på att Hallman anlade offentliga byggnader centralt i sina stadsplaner, som blickfång på långt håll från olika platser i stadsdelen.

Gamla Enskede

• I Enskede blandas småhus och flerfamiljshus i max två våningar i kvarteren, inom en ram av trevåningshus, med verkstäder och butiker. I Gamla Enskede, som ligger på åkermark var marken platt, men Hallman krökte gatorna och gjorde kullar av åkerholmarna för att få in den konstnärliga känslan. Här finns också offentliga byggnader i fonderna från gatorna, till exempel kyrkan av Carl Bergsten och Margarethaparken, där Enskedespelen uppförs varje år. I Gamla Enskede finns också exempel på de inre gångvägssystem som Hallman anlade, de så kallade krokarna, och som betytt så mycket för barnen. Denna barnens värld har Ulf Stark skildrat i sina barnböcker.

Per O. Hallman, Enskede. Foto: Appell förlag

Magiska portaler, koloniområden, ängar och ekbackar. Det är något som väntar den som ger sig ut i Nationalstadsparken. Foto: Lars Kaijser, Jens Olof Lasthein, Per Larsson, Alasdair Skelton

Stockholms universitet ligger mitt i Kungliga nationalstadsparken. Under 2025 firar Nationalstadsparken 30 år och då arrangeras en rad evenemang.

Här hittar du aktiviteter kopplade till Stockholms universitet

Läs mer om hur Stockholms universitet firar Nationalstadsparken 30 år

Studera och arbeta utomhus på Frescati

Även om du inte har semester i sommar finns det stora möjlighet att få vara ute i naturen. I Frescati finns allmänningar, rofyllda områden där man bara hör naturens egna ljud, stor artrikedom, kulturhistoria, utrymme för reflektion och tystnad och platser för spontana möten. För att skapa en bättre arbetsmiljö för anställda och studenter har Stockholms universitet ingått i ett forskningsprojekt lett av Sveriges lantbruksuniversitet (SLU).

Läs mer och hitta en karta till Frescatis gröna platser

Läs mer om hur natursköna miljöer bidrar till en positiv inlärning

Här finns podden "Öppna föreläsningar" från Stockholms universitet

Avsnitt i urval:

Kommunicera bättre med djuren i sommar...

...eller med din tonåring.

Lär dig mer om lagarnas historia...

...eller om jakten på utomjordiskt liv.